Torv på huden och under stövlarna

21.7.2014
0 betyg
Torv på huden och under stövlarna

Det fängslande och skrämmande kärret har alltid varit en del av finländarnas själsliga landskap. Dit går man för att plocka bär, hitta lugn och ro eller motionera. Även torvbehandlingar har blivit populära.

Sirliga tranbärskvistar slingrar sig längs marken. Dofter av mossa, torv och getpors blandas med varandra. Då stöveln dras upp ur tuvan, hörs ett smack. Orren flyger prasslande upp ur rismarken och någonstans längre bort hörs en trana ropa.

I Pieksämäkitrakten kan man inte gå särskilt långt utan att stöta på ett kärr. Samma gäller också andra trakter i Finland. Vi har världens sumpigaste mark i proportion till arealen. Totalt motsvarar kärren ca nio miljoner hektar, dvs. nästan en tredjedel av Finlands areal.

Finländarnas relation till kärr har alltid varit mångtydig. Å ena sidan är det ett område för bärplockning och jakt. En plats för utfärder, där man hittar lugn och ro. Kärren anses lite mystiska, de kan bjuda på starka naturupplevelser. Å andra sidan är många rädda för att drunkna i kärren eller gå vilse. 

"En mängd föreställningar och berättelser är förknippade med kärr. I Kalevala sjunger Väinämöinen sin motståndare Joukahainen ner i ett kärr. I en del andra länder har människor jagats ut i kärr för att dö", berättar geologen Riitta Korhonen, ordförande för förbundet Suoseura.

Till exempel i Egentliga Finland berättas om en fadersvålnad som i trakten kring Kurjenrahka söker efter sin försvunna son. Andra berättelser handlar om pigor som dränkte sig i höljan, då de märkte att de var gravida.

Berättelser har även cirkulerat om ljusföreteelser i sumpiga trakter, som kallats irrbloss och drakeldar. Folk trodde att ljusen visade väg till dolda skatter. I andra sägner lockade eldarna människor på villovägar. Senare har ljusföreteelserna förklarats vara orsakade av kärrgaser eller fosforhaltiga murkna träd.

Dessa berättelser ger en bild av idoga finnar, som kämpar med den karga naturen. I dikten blandas hälften bark i brödet, då frosten som stiger upp ur kärret har förstört säden. I serien Här under polstjärnan röjer Jussi kärret till odlingsmark med hjälp av en gräfta.

Torven är en gåva från kärren

Torven är en gåva från kärren. Den har bildats av döda kärrväxter som förmultnat i mycket fuktig miljö.

                  

Nyttoanvändning av kärren

Nya kärr uppstår på tre sätt. Ett vattendrag kan gro igen till kärr. Skogsmark kan bli sumpig. Till exempel på kusten kan marken bli sumpig i takt med att ny mark stiger upp ur havet.

I Finland beror de många kärren på det fuktiga och svala klimatet. Det regnar mer än vad som hinner avdunsta. I dylika fuktiga förhållanden uppstår en för kärren typisk jordart, dvs. torv. Döda växtdelar förmultnar långsamt, utan att brytas ner helt. Därför ökar torvlagret så småningom.

I tiderna var kärren en del av vildmarken där folk jagade och plockade bär. Från kärren togs hö som foder till boskapen. Torven fick torka och användes som torrströ i ladugårdarna.

Kärren torkades även till åkrar redan på medeltiden och i synnerhet vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet. På 1960- och 1970-talet dränerades hälften av dåtida kärr till skogsodling på beslut av staten. Numera är cirka 12 procent av kärren skyddade och dessutom är 33 procent av kärren i naturligt skick eller åtminstone inte dränerade.

Kärr och sumpiga skogar är fortfarande utmärkta terränger för bär- och svampplockning. På sommaren plockas framför allt hjortron, på senhösten tranbär. Ibland hittar man även på våren beska tranbär efter att snön smält bort.

En nyttoanvändning av kärren är att använda torv som energikälla, trots att åsikterna går isär om miljöeffekterna av torvbränningen. För energiproduktion används för närvarande ungefär en procent av alla kärr i Finland, och över 750 000 finländska hem värms med fräs- eller stycketorv. Dessutom får ca 10 000 personer sitt uppehälle av torv antingen direkt eller indirekt.

"Kärr och torv räcker till åt alla och till alla ändamål. Kärren tar inte slut, ny torvmark bildas hela tiden", påpekar Korhonen.

Det karga kärrlandskapet

Det karga kärrlandskapet lockar bärplockare och vandrare.

Hälsosam torv

En varm torvblandning trycks mot armarna och ansiktet som en andra hud. Riitta Korhonen har täckt bastulaven med handdukar och bastudukar i Helsingfors Vik. Torvmasken kan tvättas bort från kroppen, men på laven kan det bli bestående spår.

"I Mellaneuropa har torv använts i hälsobaden i över 200 år. I Finland har vi först nu lärt oss att torv är hälsosamt", säger Korhonen.

Vid helkroppsbehandling stryks ett tjockt lager på huden och det får verka cirka 20 minuter. Det går även att ta behandlingen i mindre skala som ansiktsmask, endast till axlarna, eller som hand- och fotbehandling.

Torvmasker och -tvättmedel är även de gåvor från kärret. En torvmask eller ett torvbad är samtidigt en djupvärmebehandling. Värmen förflyttas från torven till kroppen, och sätter fart på blod-cirkulationen. Torv anses även kunna suga bort slaggprodukter från kroppen.

"Badtorven måste vara mycket förmultnad. Det är en hundraprocentig naturprodukt, ingenting har lagts till och ingenting har heller tagits bort", påminner Korhonen.

Tillsvidare finns det främst bara empirisk kunskap om torvens hälsoeffekter. Under årens lopp har man använt torv i synnerhet i behandlingar av reumatism. Dessutom har man märkt att torven påskyndat idrottarnas muskelåterhämtning. Det finns väldigt lite vetenskapligt forskningsmaterial om torvens hälsoeffekter.

Lättsamma idrottsaktiviteter

En grupp personer klädda i likadana dräkter trampar omkring i kärret. Volleybollen flyger över nätet och kommer snart tillbaka. En spelare vinglar till. I den här matchen är en trevlig stämning viktigare än en stilren idrottsprestation.

Mästerskapen i kärrvolleyboll i Haukivuori i Östra Finland är ett exempel på att det tidigare hotfulla kärret nu har blivit skådeplats till och med för lättsamma fritidsaktiviteter. Förutom volleyboll-spelare har kärret lockat också innebandy- och fotbollsspelare.

Torvupplevelser har även börjat utnyttjas som en del av exotisk kärrturism. Vad sägs om en promenad längs spångar till en rökbastu och ett svalkande dopp i höljan mitt i bastubadet eller en guidad bärplockningstur i ett kärrlandskap?

I grupp kan det vara lättare att bekanta sig med ett kärr. Nya, positiva upplevelser kan också hjälpa till att dämpa en eventuell rädsla för denna terräng.

Man kopplar av i torvbastun

En torvmask eller ett torvbad är samtidigt en djupvärmebehandling.

Torvbastun

Man kopplar av i torvbastun. Det lönar sig att skydda bastulaven med handdukar så att torven inte lämnar spår.

Torv under stövlarna

Torvupplevelser har även börjat utnyttjas som en del av exotisk kärrturism.

Torv under stövlarna

Vad sägs om en promenad längs spångar till en rökbastu och ett svalkande dopp i höljan mitt i bastubadet eller en guidad bärplockningstur i ett kärrlandskap?

Resultat från kärrenkäten

Procenttalen och citaten i artikeln är tagna ur Yhteishyvä.fi:s enkät om kärr som gjordes i augusti–september 2013. Sammanlagt 1 422 läsare deltog i enkäten.

Våra läsare berättar att de besöker kärrmarker för att plocka hjortron och tranbär, fotvandra, fotografera naturen eller utan någon speciell orsak. Barndomens minnen från dylika områden lever starkt kvar hos många.

Större och mindre upplevelser av att sjunka in har lämnat kvar hos vissa en stark rädsla, och de vågar inte återvända till en dylik terräng. För andra är dessa spännande minnen, som inte hindrar dem från att göra utflykter dit eller plocka bär.

Läsarnas kärrminnen

"Jag har alltid älskat kärrets kraft och dess speciella doft."

"Jag är en stadsflicka och måste köpa mina kärrprodukter från butiken."

"Kärret väcker i mig en lust att skydda."

"Då man skidar i kärrmarker på vintern, kan man även i södra Finland få en känsla av att vara längre norrut."

"I armén drog vi upp en stackare som hade sjunkit in i höljan."

"Kärret väcker skräckblandade känslor. Ensam går jag inte dit."

Hur ofta besöker du kärr?

  • varje vecka 2,5 %
  • varje månad 4 %
  • några gånger per år 30 %
  • årligen 20 %
  • mer sällan 35,5 %
  • aldrig 8 %.

Vad gör du i kärrtrakter?

  • plockar bär 67 %
  • jagar 53 %
  • fotvandrar 34 %
  • inget speciellt 29 %
  • fotograferar naturen 15 %
  • tittar på fåglar eller andra djur 10 %
  • idrottar 4 %.
Text:
Foto: Ida Nisonen
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5