Tinnitus får öronen att ringa

När Maria Lehtinen som tjugoåring återvände från sin förlovningsresa tillsammans med sin blivande man förändrades hennes liv. Under landningen började det ringa i hennes ena öra. Efter en tid försvann ljudet för att senare återkomma i båda öronen.

"Ibland var ljudet så kraftigt att jag inte kunde höra verkliga ljud", säger Maria.

Några år senare började läkarna misstänka att Maria lider av Ménières sjukdom, som beror på förhöjt vätsketryck i innerörat. Sjukdomen är ofta förknippad med tinnitus. Maria väntade sitt andra barn och hennes besvär förvärrades – utöver ringandet i öronen drabbades hon av långvariga yrselattacker. Efter nedkomsten undersöktes hon ingående. Läkarna uteslöt andra sjukdomar, bland annat tumörer i hörselnerven, och kunde slutligen ställa diagnosen Ménières sjukdom.

Maria har lärt sig lindra tinnitusbesvären, som i dag är en del av hennes vardag, med hjälp av olika bakgrundsljud. Hon slår till exempel på radion när hon har vaknat på morgonen.

Marias besvär förvärras av belastning och stress. Under intervjun packar hon familjens semesterutrustning vilket får det att ringa etter värre i öronen. När hennes tinnitus är riktigt intensiv har hon svårt att uppfatta tal och andra ljud i omgivningen.

"Jag är 'allergisk' mot höga ljud, speciellt i trånga utrymmen. Ibland måste jag be barnen viska i bilen för att deras höga röster inte skall spränga min skalle i bitar. När det är riktigt illa är hörseln på vartdera örat nästan obefintlig."

Tystnad accentuerar ringandet i Marias öron.

"På kvällarna tar jag en medicin som hjälper mig att somna."

När Maria mår som bäst är ljudet i hennes öron endast ett svagt vinande.

Hon tänker inte på sin sjukdom förrän tinnitusen slår till och det åter börjar ringa i öronen.

Olika sjukdomar kan ge upphov till tinnitus, men besvären kan också uppträda utan underliggande sjukdom. Ungefär hälften av dem som drabbas av besvärande tinnitus har nedsatt hörsel.

Den vanligaste orsaken till hörselskador är kraftiga ljud. En kraftig smäll eller musik med mycket hög ljudnivå på till exempel en utomhuskonsert kan ge upphov till skador på innerörat. Sådana skador kan leda till att man drabbas av tinnitus.

Efter en kraftig akustisk belastning kan det ringa i öronen flera timmar och ännu följande dag. Tillståndet visar att man har utsatts för alltför kraftigt momentant eller långvarigt ljud. När man besöker en konsert bör man undvika att ställa sig nära högtalarna eftersom det så kallade ljudtrycket kan skada hörseln.

Lyssnande till musik via hörlurar kan också skada hörseln – många ungdomar har irreversibla bullerrelaterade skador i innerörat.

Man vet inte varför bullertåligheten varierar från person till person, men i framtiden kanske man hittar en gen eller genuppsättning som förklarar varför vissa människor är känsligare för buller än andra.

I sällsynta fall drabbas även barn av tinnitus. Barns hörselorgan är känsligare än vuxnas och därför bör barn alltid bära hörselskydd i bullriga miljöer.

Fenomenet tinnitus uppstår i hörselnerven och hörselbanan. Det låga eller höga "ljudet" kan drabba det ena eller vartdera örat. Uppkomstmekanismen är okänd, men hörselsnäckan eller cochlean är sannolikt involverad. Den overkliga ljudimpulsen leds till hörselbarken i hjärnan.

Upp till 17 procent av finländarna lider av långvarig tinnitus. Frekvensen ökar med stigande ålder och i dag har en tredjedel av befolkningen över 60 år tinnitusbesvär. Ungefär två procent av finländarna lider av svår tinnitus.

De tinnitusrelaterade besvären sammanhänger med funktionerna i hjärnan, som anpassar sig till det upplevda ljudet och till och med kan dämpa det. Tinnitus upplevs i allmänhet som mest störande när det är tyst i omgivningen och i svåra fall kan besvären medföra sömnproblem.

Människor som lider av tinnitus kan lära sig att lindra besvären med hjälp av verkliga ljud som leder bort koncentrationen från tinnitusförnimmelsen. I Maria Lehtinens och många andras fall är radion ett viktigt hjälpmedel. Musik, tal och naturens ljud ger ofta lindring.