Lederna möjliggör kroppens alla rörelser. Utan leder skulle vi inte kunna gäspa, gå eller gymnastisera. Lederna tål kraftig belastning, vridning och skavning. Vi tänker i allmänhet inte på våra leder förrän de börjar krångla. När knäna säger stopp under motionspasset, när det är svårt att stiga upp ur sängen på morgonen eller när vanliga rörelser blir smärtsamma är det svårt att koncentrera sig på något annat än besvären.
De flesta av oss drabbas av ledbesvär någon gång i livet. Artros eller ledsvikt, som är världens vanligaste ledbesvär, beror på förslitning av ledbrosket och/eller reducerad ledspalt. Besvären uppträder i regel i de leder som utsätts för stor belastning. Hit hör bland annat höft-, knä-, stortå- och rygglederna. Besvär uppträder också i axlarnas, armbågarnas och fingrarnas leder.
Artros leder till att leden stelnar och ömmar. Rörligheten försämras och de omgivande musklerna blir spända. Dunkande och gnagande ledsmärta förvärras i regel av rörelse.
Glidande rörelser gör gott
Eftersom ledsmärta i allmänhet lindras av vila väljer många att undvika rörelser som belastar den ömmande leden. Fastän läkarens uppmaning att behandla ledsmärta med motion kan upplevas som främmade är motion och rörelse den bästa terapin vid ledsvikt.
"Vila leder till att lederna stelnar och till att symptomen förvärras medan rörelse och motion främjar ledernas rörlighet, blodtillförsel och metabolism. Kroppens muskler stöder lederna: Vältränade och välmående muskler tar över en del av belastningen på lederna, vilket medför att de drabbade lederna fungerar bättre och att ledsmärtan lindras", säger ortoped och traumatolog Peter Pippingsköld från Diacor.
Rörelsebehandling av ledbesvär kräver måttlighet.
"Den som inte tidigare har motionerat aktivt bör reservera en tre till fyra veckor lång inkörningsperiod. Om man tränar på gym bör man hålla vikterna och motstånden på relativt låg nivå och öka antalet rörelseupprepningar stegvis. Det gäller också att följa principen begränsat rörelsemönster, vilket innebär att man undviker extrema rörelser och ställningar", säger Peter Pippingsköld.
Vid ledbesvär rekommenderas glidande motion utan belastande hopp, vridningar, stötar och snabba vändningar. Gång, skidåkning och vattenmotion lämpar sig i allmänhet bättre än exempelvis löpning och aerobics. Eftersom starka muskler minskar ledbelastningen rekommenderar Peter Pippingsköld muskelträning för alla som lider av artros.
Det lönar sig att konsultera en expert om man drabbas av artros eller andra ledbesvär. Fysioterapeuterna kan i allmänhet skräddarsy motions- och rörelseprogram som lämpar sig för personer med ledsvikt.
"Artrospatienter behöver anpassad rehabilitering. Fastän målen är högt ställda bör man börja lugnt och försiktigt. Ledbesvären förhindrar definitivt inte träning och motion", avrundar Peter Pippingsköld.
Goda föresatser grusas ofta av alltför intensiv inledning. Om leden/lederna börjar ömma av motionen bör man minska farten. Det lönar sig att värna om muskelkonditionen eftersom spända och ömma muskler bidrar till att reducera rörelseförmågan. Starka muskler är ledernas bästa vän!