Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Lauri Reuter: Tankodlingen är ekologiskt och effektivt

Teksti:
Taina Risto
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 12.6.2017
|
Muokattu: 31.8.2020
Forskaren i bioteknik Lauri Reuter utvecklar åkerersättande tankodling och på fritiden odlar han bin.

Som barn sköttes Lauri Reuter av både en schizofreniker och en person med Downs syndrom. Arrangemanget var helt naturligt eftersom de bekanta och betrodda "skötarna" bodde i familjen Reuters familjehem i Jyväskylä. För Lauris far som var arkitekt och Lauris mor som var lärare i kemi och fysik handlade livet i stor ut-sträckning om att hjälpa människor. De ansåg att också andra än kärnfamiljen får plats vid middagsbordet.

"Jag vill förbättra världen. Man får inte skjuta problemen på framtiden om man själv kan lösa dem."

Hans team har konstruerat en bioreaktor som kan revolutionera matproduktionen. I reaktorn, som också kallas den magiska grytan, produceras näringsrik massa av bärceller. I framtiden kan man tillverka hälsosam bärmassa till exempelvis yoghurten runt om i världen.

Lauris avsikt är att utveckla prototypen till en odlingsreaktor för hemmabruk.

"Forskare är i allmänhet dåliga på att kommersialisera uppfinningar men jag tänker försöka."

Lauri har några spännande visioner gällande mat:

Marketarna blir digitala

"Maten har blivit alltför komplicerad. När man handlar i till exempel en marketaffär tvingas man fatta beslut om produkter som man inte vet tillräckligt mycket om.

Digitaliseringen av livsmedelskedjan underlättar vardagen. Vi kunde ha en matservice som liknar musiktjänsten Spotify, det vill säga en tjänst som fyller kylskåpet med önskade varor efter att man har matat in sina önskemål och sin budget. Tjänsten kunde till exempel leverera färsk inhemsk fisk en gång i veckan.

Matens Spotify kunde vara av kollektiv natur i likhet med bespisningen i skolor och på arbetsplatser. Jag är en stor vän av färdigt uttänkta måltider. Mattjänsten kunde också fungera individuellt. Med hjälp av artificiell intelligens kunde tjänsten säker-ställa hållbara val och hållbar konsumtion.

Om livsmedelshandeln inte försnabbar digitaliseringen kommer något Uber-företag att kamma hem potten.

Livsmedelshandeln borde anta utmaningen. Om affärerna och affärskedjorna inte gör det kommer något Uber-liknande företag att kamma hem potten. Jag uppskattar S-gruppens beslut att göra kundernas frivilliga inköpsdatabas tillgänglig för livsmedelsforskarna. Beslutet främjar digitaliseringen av livsmedelskedjan.

Jag är övertygad om att vi i en snar framtid kommer att le i mjugg åt dagens vana att åka till en market för att planera nästa veckas meny."

Odlingstank vid åkern

"Jorden klarar inte vår odlingstakt, som beräknas öka med hela 70 procent fram till år 2050. Lantbruket ger redan i dag upphov till mer växthusgaser än trafiken.

Visst måste vi odla även framöver, men kanske inte på åkrarna. En lösning kunde vara så kallad tankodling.

Vårt bioreaktorkoncept kan utvecklas till omfattande tankodling, som åtminstone delvis kunde ersätta den traditionella åkerodlingen. Tankodlingen kunde ge oss alla behövliga livsmedel både ekologiskt och effektivt.

Tankodlingen är dessutom trygg: Man vet exakt vad som förs in i och kommer ut ur reaktorn. Bekämpningsmedel behövs inte alls.

Tankodling är ingen ny uppfinning. Köttersättningsprodukten Quorn, som säljs i affärerna, är producerad i bioreaktorer.

Vår ursprungliga tanke var att odla celler från rara växter, men i dag leker vi alltså med tanken på full-skalig livsmedelsproduktion. Kanske sådan behövs på planeten Mars en vacker dag?"

Valet mellan animaliskt och vegetariskt är snart föråldrat

"Om alla minskade sin köttkonsumtion med hälften skulle miljön må betydligt bättre än den gör i dag. Tyvärr ökar konsumtionen av kött fortlöpande till följd av bland annat det snabbt ökande välståndet i länder som Kina och Indien.

Snart är motsättningen mellan animalisk och vegetarisk föda historia. I Silicon Valley utvecklar man för närvarande en produkt som ser ut och smakar som malet kött. Produkten tillverkas av laboratorieframställt hemoglobin, som är ett järntransporterande protein, helt utan användning av djur. De första biffarna tillverkade av odlade djurceller har redan sett dagens ljus.

Förutsatt att biffen smakar biff spelar det ingen roll om den är animalisk, vegetarisk eller laboratorieframställd. Åtminstone inte för mig.

Staten kunde begränsa köttkonsumtionen skattevägen, men det är viktigt att köttproducenterna inte fråntas sitt levebröd utan att få något i stället.

Inom ett par år dyker gräshopporna upp i affärernas hyllor.

Gräshoppsfarmer är en möjlig lösning på köttproblemet. Friterade gräshoppor är en delikatess och dessutom ger gräshopporna ett utmärkt proteinpulver. Jag har själv försökt odla gräshoppor, men deras högljuddhet fick mig att ge upp.

Inom ett par år kommer gräshopporna att inta våra matbord. När grisuppfödarna inser fördelarna kommer de att övergå från kött- till gräshoppsproduktion."

Lauri Reuter

  • 30-årig forskare i industriell bioteknik. Jobbar på VTT:s avdelning för växtbioteknik.
  • Har tillsammans med sitt team konstruerat en bioreaktor för tillverkning av växtcellsbaserad ätlig massa.
  • Deltog i S-gruppens trendinkubator. Diskussionerna gav upphov till ett matmanifest som behandlar livsmedelshandelns visioner. Läs mer på adressen yhteishyva.fi/ruokamanifesti