Inhemsk mat, tack!

Finländarna anser att inhemsk mat är säker, av bra kvalitet och smakar gott. Enligt TNS Gallups Ruokaraportti (Matrapporten) är konsumenterna i allt högre grad intresserade av matens ursprung och produktionens renhet. I undersökningen Suomi  syö 2013 (Finland äter) som Taloustutkimus gjorde ansåg 76 procent av dem som svarade att det är viktigt att äta inhemsk mat.

I och med olika matskandaler har uppskattningen av inhemsk mat stigit till nästan samma nivå som i slutet av 1990-talet. Detta är fallet i synnerhet bland över 55-åringar och kvinnor.

Attityderna har förändrats klart sedan mitten av 2000-talet när populariteten av inhemsk mat upplevde en svacka. Vid den tidpunkten kom det mycket utländska livsmedel till Finland som blev populära.

"Vi skall komma ihåg att folk glömmer skandalerna snabbt", säger analytiker Katariina Roininen vid S-gruppens dagligvaruhandel.

Enligt undersökningen Suomi syö 2013 är det över 55-åringar som litar mest på inhemsk mat samt när- och ekomat. Utländsk mat väcker mest misstro bland personer över 45 år.

Idealen avspeglas dock inte direkt på köpbeteendet. Fastän folk säger sig föredra inhemskt, är det ofta priset som är avgörande när man köper sin mat. Även köpsituationen spelar stor roll: trots att konsumenten kanske har planerat att köpa rågbröd, är det en väldoftande baguette som gräddats i butiken som hamnar i korgen.

"Många anser att valet av mat är en del av den bild som man vill ge andra av sig själv. Man vill visa att man är en god människa. I det ingår att föredra inhemska produkter, vilket dock inte alltid omsätts i praktiken. Man skäms över att köpa halvfabrikat och snabbmat, men ändå köper man dem", säger Roininen.

Det samma gäller förpackningsmärkningar. 60 procent av alla som svarade på matenkäten sade sig läsa förpackningsmärkningarna när de väljer mat. Roininen tror att det här inte helt överensstämmer med verkligheten.

"Trots att människor säger sig göra det, så hur många har egentligen tid att i butiken alltid läsa förpackningarna, om man inte är absolut tvungen att göra det till exempel på grund av allergi?"

Utöver motstridigheten mellan önskningar och praktiska val kompliceras situationen av att  det inte är enkelt att fastställa om maten faktiskt är inhemsk.

Idealen avspeglas inte direkt på köpbeteendet.

Vad exakt gör maten inhemsk?

Det finns ingen definition av det åtminst­one i lagen. Finlands flagga, finska produktnamn och hänvisningar till att de är inhemska används på många livsmedel, även om råvarorna kanske är utländska. Märkningsdjungeln kan vara förvirrande.

"För oss innebär inhemsk mat att den har sitt ursprung i Finland, alltså att den är producerad, tillverkad och förpackad i Finland. Många betraktar till exempel rågbröd, choklad och salmiak som finska produkter eftersom de hör till vår matkultur. Men råvarorna kommer inte nödvändigtvis från Finland", påpekar Tiina Lampisjärvi, verksamhetschef på föreningen Mat­information.

EU finslipar som bäst förordningen om livsmedelsinformation som skall reglera förpackningsmärkningarna. Skyldigheten att uppge köttets ursprung utvidgas. Djurets uppväxt- och slaktplats måste framgå på förpackningarna till färskt och fryst kött.

"I övrigt har reglerna för ursprungsmärkningen inte ännu fastslagits. De kommer knappast att gälla alla produktgrupper", tror Lampisjärvi.

Olika frivilliga ursprungsmärkningar gör det lättare att identifiera inhemsk mat. De striktaste kriterierna har Gott från Finland-märket. Kriterierna garanterar att råvarorna har producerats och livsmedlet tillverkats i Finland. Kött, fisk, ägg och mjölk med märket kommer från Finland, liksom produkter med en råvara, som vetemjöl. I andra produkter med märket är den beräknade andelen inhemska ingredienser i receptet 75 procent. Samma kriterier gäller också för S-gruppens nya Kotimaista-märke (Inhemskt).

Varför krävs inte att 100 procent av ingredienserna kommer från Finland?

"Skördarna varierar och till exempel potatisen räcker inte till för hela året. Därtill kan vissa råvaror, som salt och ris, inte ens produceras i Finland. Trots det är en finskhetsgrad på 75 procent bättre än genomsnittet för all den mat som vi äter", säger Minna Kantén, marknadsförings- och kommunikationschef på Matinformation.

De vegetabiliska råvarorna i produkter märkta med Hjärtbladsflaggan är helt inhemska och i tillverkningen av produkterna följer man villkoren för goda produktionsmetoder.

Märket Nyckelflaggan visar att produkten är tillverkad i Finland och att graden av inhemskhet i dess självkostnadsvärde är 50 procent. Det är lätt att uppnå den graden, för alla kostnader för produktens tillverkning inkluderas, så som personalkostnader, förpackningsmaterial och marknadsföring.

Hos livsmedel utgör värdet på råvarorna bara en liten del av produktens pris. Därför kan även en produkt som tillverkas helt av utländska råvaror uppfylla kriterierna för Nyckelflaggan.

Förbundet för Ekologisk Odling administrerar Nyckelpigemärket som garanterar att 100 procent av jordbruksprodukterna i varan har odlats ekologiskt i Finland. Av alla råvaror måste minst 75 procent vara inhemska.

Märket Bäst i landskapet ges till produkter vars grad av inhemskhet, medräknat råvarorna, är minst 80 procent. Liksom för Nyckel­pigemärket förutsätter användning av detta märke att huvudråvaran är helt inhemsk.

"Matkedjan har blivit längre och därför är det svårare för konsumenterna att kunna följa upp varifrån maten kommer. Det är bäst att läsa förpackningsmärkningarna noggrant", säger Lampisjärvi.

Är då inhemsk mat bättre än utländsk? Tiina Lampisjärvi anser att den är det.

Det är lättare att följa inhemsk än utländsk mat ända till ursprunget. En annan orsak är säkerheten och hygienen som man satsar stort på ända från primärproduktionen.

Produktionsmetoderna i Finland överstiger lagens krav när det gäller exempelvis salmonellatillsyn och djurhälsovård. Inhemska livsmedel tillverkas av rent vatten i rena produktionsanläggningar där man även ser till de anställdas välbefinnande och deras kunskaper. Detta är inte självklara saker överallt i världen.

"Inom köttproduktionen i Finland används antibiotika för att bekämpa djursjukdomar bara när det är nödvändigt, inte som en rutinåtgärd, vilket är fallet i många andra länder. Växtbekämpningsmedel används i liten utsträckning delvis tack vare det svala klimatet, eftersom kalla vintrar minskar före­komst­en av skadedjur", förklarar Lampisjärvi.

Det pågår flera projekt i Finland för att främja forskningen om och konsumtionen av inhemsk mat.

Exempelvis projektet Suomen lehmä -brändi vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT har som mål att öka värdet hos produkter som fås från finska lantraskor och göra dem bättre kända.

Bland MTT:s pågående projekt finns också ett som handlar om ekoträdgårdar, olika närmatsprojekt, konsumentundersökningar samt projektet Marjanoste som syftar till att öka användningen av inhemska färska bär.

Jord- och skogsbruksministeriet finansierar flera projekt som handlar om inhemsk matproduktion. Ett av dessa är Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR:s projekt med målet att förbättra verksamheten inom spannmåls- och oljeväxtsektorn.

Av S-gruppens produkter är cirka 75 procent tillverkade i Finland.

Inhemsk mat har bra kvalitet men är ofta också dyr. Dessutom kan det kännas svårt att identifiera inhemska livsmedel.

"Den vanligaste orsaken till att konsumenterna inte köper inhemsk mat är att den kostar så mycket. Vi ville erbjuda våra kunder ett inhemskt och förmånligt märke som är lätt att känna igen", förklarar Ilkka Alarotu, sortimentschef inom S-gruppens dagligvaruhandel.

På våren lanserades några tiotal Kotimaista- produkter i S-gruppens butiker i hela landet. Fram till hösten kommer det att finnas cirka 200 av dem i sortimentet. Planen är att Kotimaista-serien totalt skall omfatta 400 produkter.

Produkterna tillverkas i Finland av inhemska råvaror. Produkterna måste uppfylla åtminstone Hjärtblads- och Gott från Finland -märkenas krav på inhemska råvaror och inhemsk tillverkning.

För närvarande är cirka 75 procent av S-gruppens produkter tillverkade i Finland. Av råvarorna är ungefär 50 procent inhemska.

"Vi kan inte exakt mäta graden av inhemskhet hos alla råvaror, eftersom industrin inte behöver skriva ut råvarornas ursprungsland på förpackningarna. På våra egna produkter uppger vi alltid ursprungsland."

Orsaker till försäljningen och mängden av utländska produkter är bland annat priset och matens fria rörlighet inom EU. S-gruppen anser dock att det är viktigt att främja inhemsk mat.

"S-gruppen är ett företag som ägs av finländska kunder. Det är viktigt för oss att livsmedelskedjan erbjuder arbetstillfällen och håller regionerna och landsbygden levande."

Alarotu säger att främjandet av inhemskhet för S-gruppen handlar om att  reagera på konsumenternas behov.

"Vi erbjuder produkter som är förmånliga och har tydliga märkningar. De är lätt tillgängliga och man kan lita på att de är inhemska", säger Alarotu.

Redan nu har S-gruppen i sitt sortiment många helt inhemska produkter som säljs med gruppens eget märke, bland annat Rainbow-mjölk och -köttfärs.

Framöver har man för avsikt att gå igenom befintliga produkters ingredienser och byta ut utländska råvaror mot inhemska i mån av möjlighet. Detta sker inte över en natt: enligt ekologiska principer används de gamla förpackningsmaterialen först slut.

Artikelns procenttal kommer från en enkät om inhemsk mat som genomfördes på Yhteishyvä.fi i mars 2014. Totalt 2 457 läsare svarade på enkäten.

Är du intresserad av matens ursprung?

• ja 93 %
• nej 7 %.

Väljer du inhemska livsmedel när du handlar?

• ja, i alla mina matinköp 35 %
• ja, i vissa av mina matinköp 65 %
• nej 4 %.

Vilket alternativ skulle få dig att köpa mera inhemska livsmedel?

• ett förmånligare pris 73 %
• bättre tillgång året runt 35 %
• bättre tillgång i min närbutik 28 %
• tydligare ursprungsmarkering 26 %
• bättre kvalitet 23 %.

Varför strävar du efter att köpa inhemska livsmedel?

• jag vill stöda inhemsk livsmedelsindustri 65 %
• inhemska livsmedel är tryggare än utländska 60 %
• inhemska livsmedel smakar bättre än utländska 39 %.

Vilka livsmedel köper du helst med inhemskt ursprung?

• grönsaker 86 %
• ägg 81 %
• köttprodukter 75 %
• mjölk 74 %
• bär 73 %.