Hur tilltalar ljudet oss?

"Människosläktet har utvecklats i en mycket naturnära ljudmiljö, där hårda ljud vanligtvis betytt hot. Därför reagerar vi fortfarande instinktivt på hårda ljud. I en tyst, naturnära ljudmiljö finns det inga hotande, stressande ljud. Det har en helande och hälsofrämjande inverkan", berättar docent Outi Ampuja från Helsingfors universitet som forskat bland annat i buller och tystnad.

En ljudmiljö som behagar människor i allmänhet är enligt Ampuja en mycket balanserad ljudmiljö, där man förutom naturens ljud också i lämplig mängd kan höra ljud som tillhör livet och kulturen. En behaglig ljudmiljö innehåller inte för mycket buller, men den är inte heller helt ljudlös, för både kontinuerligt hårt buller och tystnad upplevs som obekvämt.

Ampuja håller som bäst på med en undersökning där man studerat människornas tankar och erfarenheter om tystnad och dess betydelse i vardagen.

"Till finländarens tystnad hör typiskt naturens tystnad som knappt alls innehåller ljud som producerats av människor. Denna miljö är inte orolig och då kan man urskilja olika ljud från varandra. I tystnaden kan det också ingå barnljud eftersom de uppfattas ofta som väldigt behagliga. Därtill hör många ljud som är viktiga för identiteten, till exempel kan någon tycka att gnisslet från spårvagnsrälsen eller ljudet från ett flygplan som flyger högt ovanför kan utgöra en del av ett behagligt, urbant stadslandskap."

Enligt Ampuja visar materialet från den omfattande tystnadsenkäten att ett behagligt ljudlandskap och särskilt tystnad är för många viktiga tillgångar i vardagen.  Många tycker att det är livsviktigt att de kan regelbundet njuta av till exempel ljudet av skogen.

"De flesta säger att de hittar en närande tystnad ute i naturen, men för vissa kan det vara fråga om en mycket hemtrevlig situation där till exempel diskmaskinen låter i köket."

Nostalgiska ljud

Outi Ampuja betonar att hur man upplever ljud är för det mesta en personlig sak som påverkas av människans egna förväntningar samt livserfarenhet.  Hurdan betydelse olika ljud får kan bero på generationen samt på utbildnings- och inkomstnivån: ett behagligt ljud har alltså ofta en viktig uppgift för en själv.

"Till exempel en mamma eller pappa störs knappast av att det egna barnet kör moped på gården.  Men grannen kan bli irriterad", konkretiserar Ampuja.

Hur störande ett ljud uppfattas beror också på hur mycket man kan påverka ljudets källa och styrka.  Om de egna påverkningsmöjligheterna är närmast obefintliga, upplevs också ljudet ofta som störande. Dessutom känns ljud som är på fel ställe ofta som oljud.

"Människorna har olika förväntningar och önskemål om hur det ska låta på olika ställen. Jag förväntar mig till exempel att möta en ganska annorlunda ljudmiljö på sommarstugan än i staden.   Om det av någon anledning på sommarstugan hörs ljud som hör till staden, stör de mig."

Ampuja berättar att subjektiviteten i hur man upplever ljud är tydligt synlig också i tystnadsundersökningens material.

"När människorna beskriver tystnaden har till exempel barndomens positiva ljudminnen nästan alltid en betydelse.  Ju äldre ljudet är och ju mer det innehåller historiska skikt - t.ex. en kyrkklocka eller fabriksvissla - desto mer godkänd är den. Nya ljudkällor, som vindkraftverk, väcker irritation lättare.  Det skulle vara intressant att se om vindkraftverkens ljud blir mera godkänd om hundra år. Bullret de orsakar kan man dock inte bagatellisera."

Enligt Ampuja inbegriper ljud också universella dimensioner, särskilt när man pratar om ljudstyrka, beständighet samt de hälsorisker oljud orsakar. En fortsatt exponering för buller som överstiger riskgränserna kan skada hörseln. Dessutom försämrar den sömnkvaliteten och koncentrationsförmågan och påverkar hälsan på många andra negativa sätt.

"En långvarig exponering för trafikbuller utgör en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar såsom blodtrycks- och kranskärlssjukdomar.  Buller påverkar också den språkliga kommunikationen genom att göra det svårare att höra och producera tal.  Buller har konstaterats kunna påverka kognitiv aktivitet som inlärning och minnet särskilt hos barn", berättar doktor Marja Heinonen-Guzejev, specialläkare inom arbetshälsovård.

Att bygga upp en positiv ljudvärld

Enligt Outi Ampuja fäster man nuförtiden uppmärksamhet vid ljudlandskapet närmast ur bullerbekämpningens synvinkel.  I stället funderar man endast sällan på hur ljudlandskapet kunde göras behagligare och vilka är sådana ljud som människor vill höra.

"Det är emellertid glädjande att många städer och kommuner har börjat kartlägga sina egna tysta områden. Det här främjar skapandet av ett mera balanserat ljudlandskap än tidigare. Till en god stadsplanering hör också att man erbjuder människor tysta platser dit man kan dra sig tillbaka om bullret är störande."

Slutna kvarter kan erbjuda en effektiv metod till utvecklingen av ljudmiljön.

"I slutna kvarter ger de stora byggnadsmassorna skydd för miljöns buller vilket gör att man inne i kvarteren kan skapa ett lugnt ljudlandskap. Det kan utvecklas genom att exempelvis plantera träd där fåglarna kan bygga bo eller genom att bygga fontäner för att maskera oönskade ljud med porlande vatten", funderar Ampuja.

Byggandet av slutna kvarter hindras dock av att de upplevs ofta för slumaktiga på grund av lite ljus och bostäder som ligger sida vid sida.

Man vill inte betala för tystnad

Även om bullerbekämpning utgör en väsentlig del av miljölagstiftningen och människorna upplever tystnad som en viktig tillgång, vill man inte investera i ett behagligt ljudlandskap.

"Enhetsvärden för trafikbuller som tillämpas i Finland har sitt ursprung i Sverige. Det ser ut som att människornas betalningsvilja för en bullerfri bostadsmiljö tillsvidare är ganska låg, d.v.s. man betalar hellre för många andra saker", konstaterar Ampuja och fortsätter:

"En fråga som också ställts är hur viktigt människorna upplever att bra ljudisolering är. Också här är det många saker som upplevs som viktigare."

Outi Ampuja anser att uppbyggandet av en behaglig ljudvärld kommer att bli krävande i framtiden men situationen är inte hopplös.

"Det finns många ljudkällor och de anknyter ofta organiskt till samhällets verksamhet, i synnerhet till rörelse. Trafiken är den största enskilda källan för buller. Att sammankoppla alla behov är inte lätt. Å andra sidan har vi redan metoder för att bekämpa buller och vi vet mycket om ämnet. Väsentligt är vad medborgarna kräver och hur viktigt ljud upplevs med tanke på kvaliteten på livsmiljön."

Samtidigt framskrider exempelvis teknologin och allt tystare anordningar utvecklas. Bilarnas motorbuller dämpas med hjälp av inkapsling, däckbullret regleras med allt striktare normer och flygplanen blir också tystare. Däckbullret kunde dämpas bättre genom att använda tyst asfalt.

Komplexiteten av ljudfrågan återspeglas bra i exemplet som Ampuja ger om elbilar: De nästan ljudlösa elbilarna utgör på grund av sin tysthet en rörlig säkerhetsrisk. Därför måste man i elbilar eventuellt lägga till ett konstgjort ljud.

Så här inverkar ljudet

"Med ljud avses förutom fysikaliskt ljud också ljudförnimmelse. Med hjälp av hörseln förnimmer, upptäcker, identifierar och urskiljer vi ljud. Fostret tar med hjälp av hörseln sin första kontakt med yttre världen genom att lyssna på omgivningens ljud i livmodern. Hörseln är också det sista fungerande sinnet när livet avtar.

Hörseln betjänar kroppens alarmsystem 24 timmar i dygnet. Buller får både hjärnans retikulära aktiveringssystem och alla centrala nervsystemets funktioner att bli vaksamma för att värdera hotet och för att programmera nödvändiga åtgärder", säger specialläkare Marja Heinonen-Guzejev.

Ljudförnimmelsen uppstår när ljudvågorna leds in i örat. I själva verket uppstår ljudförnimmelsen på hörselbarken som hanterar informationen som kommit via örat.

"Vissa ljud klassificeras som mindre viktiga och behöver inte uppmärksammas. Ett nytt ljud eller ett ljud som upplevs som hotande förorsakar en vaksamhetsreaktion och hörselbanan blir känsligare och lyssnar till ljudet. Då strävar hörselbanan till att förstärka upptäckten av ljudet."

Vad är buller? Enligt Världshälsoorganisationen är buller ljud som människan upplever som obehagligt eller störande eller som på annat sätt är skadligt för människans hälsa eller välfärd. Enligt Marja Heinonen-Guzejev är den mest allmänna orsaken till hörselskador buller på arbetsplatsen. För att bekämpa skador är det viktigt att använda hörselskydd. Den största bullerkällan är emellertid trafiken.

Bullerstyrkan mäts i decibel. På denna skala betyder noll det svagaste ljud som någon med normal hörsel kan uppfatta. Styrkan av normalt prat är ca 60 decibel. Ett ljud som överstiger 85 decibel kan vara skadligt för hörseln. I Finland exponeras ca 480 000 personer för buller som överstiger detta värde.

Hur länge kan man vistas tryggt i buller utan hörselskador?

Bullernivåer på fritiden

Källa: Finska Hörselförbundet

Utnyttja ditt ljudlandskap

• Sök dig till tystnad. Det finns bevis på att ju mer människor besöker exempelvis lugna parker desto mindre känner de stress och trötthet. 
• Det skulle vara bra om det hemma fanns åtminstone ett tyst rum där man kan lugna sig.  Det lönar sig inte att fylla livet med brus, man kan stänga av tv:n och radion emellanåt.  Hjärnans kapacitet är begränsad och olika sinnesimpulser förbrukar psykiska resurser. 
• Lyssna till musik som du gillar - musik har konstaterats ha en positiv inverkan på hälsan. Men lyssna inte på musik med för hög volym.
• Placera sovrummet på gårdssidan, i synnerhet om du bor på ett område med buller.

Tipsen gavs av Outi Ampuja