Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Grepp om semesterbudgeten

Teksti:
Heidi Hänninen
Asiantuntija:
kehittämispäällikkö Teija Jerkku (kodintalous, kodinhoito), Marttaliitto
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 18.6.2015
|
Muokattu: 31.8.2020
Efter semestern följer vardagen och då måste det finnas pengar kvar på kontot. Genom att göra upp en semesterbudget försäkrar man sig om att man inte lever över sina tillgångar.

Semestern hägrar och alla talar om den sköna avkopplingen. Barnen jämför sina och sina familjers semesterplaner. Om familjens ekonomi är knapp kan det vara svårt att få ekvationen att gå ihop.

"Efter semestern följer vardagen och då måste det finnas pengar kvar på kontot för att betala bland annat räkningar, men under semestern vill man i allmänhet inte vända på slantarna och tänka på ekonomin. Man kan underlätta livet betydligt genom att på förhand göra upp en budget för semestern", säger utvecklingschef Teija Jerkku från Marttaliitto.

Hon betonar att semesterbudgeten är en familjeangelägenhet som sammanhänger med bland annat familjens semesterplaner, storlek och ekonomiska situation.

"Ju knappare ekonomin är desto tidigare lönar det sig att göra upp semesterbudgeten och börja spara pengar", säger Teija Jerkku.

Hon rekommenderar att hela familjen deltar i semesterplaneringen. På det sättet kan alla framföra sina önskemål och tillsammans komma överens om eventuella ekonomiska uppoffringar.

Teija Jerkku belyser den ekonomiska aspekten med ett par frågor: Lönar det sig att ta ett lån på flera tusen euro för att finansiera en semesterresa? Är familjen beredd att avstå från något efter semestern för att betala sina kreditkortsräkningar?

Är familjen beredd att avstå från något efter semestern för att betala sina kreditkortsräkningar?

Pengar till mindre utgifter

När man gör upp en semesterbudget lönar det sig i allmänhet att börja med de stora utgiftsposterna så som resebiljetter, övernattningar och drivmedel. För barnfamiljer kan utgifterna för besök på bland annat nöjesfält, festivaler och konserter också uppgå till betydande belopp.

"Man bör också tänka på att semestern medför en lång rad mindre utgifter för mat, glass, läskedrycker, saft... Många bäckar små gör som bekant en stor å", säger Teija Jerkku.

Det lönar sig att fundera på var man kan spara.

"Om man har med sig eget vatten eller egen saft när man besöker till exempel ett nöjesfält kan man spara en vacker slant eftersom priset på läsk och buteljerat vatten ofta är mycket högt."

Utöver den egentliga semesterbudgeten lönar det sig att reservera ett buffertkapital för eventuella oförutsedda händelser.

"Det är faktiskt bra att ha ett buffertkapital också under resten av året. Storleken på kapitalet beror på bland annat livssituationen. En del anser att buffertkapitalet bör motsvara ett par månadslöner, medan andra anser att det bör vara större", säger Teija Jerkku.

Kaffe- och glassbörs

Teija Jerkku säger att uppgörandet av en semesterbudget inte handlar om kärnfysik – penna, papper, en kalkylator och lite tålamod räcker gott och väl till för ändamålet. Den som vill kan naturligtvis använda ett tabell- eller kalkylprogram. Budgeteringsarbetet går ut på att anteckna hur mycket pengar man tänker spendera på olika moment under semestern och hur utgifterna finansieras. Om vardagskostnaderna, alltså de fasta levnadskostnaderna, hålls oförändrade och inte medför problem behöver man i regel inte inkludera dem i semesterbudgeten.

"Om familjens ekonomi är knapp lönar det sig i allmänhet att budgetera noggrannare", säger Teija Jerkku.

Under semestern lönar det sig att med jämna mellanrum kontrollera att budgeten håller och att försäkra sig om att de reserverade pengarna räcker semestern ut.

"En del bokför alla sina utgifter, medan andra nöjer sig med att då och då kontrollera kontoställningen via webbanken. Vissa väljer att ha en separat "semesterbörs" eller "kaffe- och glassbörs" för semesterveckorna, säger Teija Jerkku.

Man kan med fördel ha två separata konton – ett konto för räkningar och ett brukskonto, till vilket man för över pengar som kan användas till exempel under semestern.

Kreditkortet är ett utmärkt betalningsmedel om ekonomin är stabil och man vill periodisera sina utgifter.

Teija Jerkku uppmanar alla semesterfirare att beakta också andra vid budgeteringen.

"Om man till exempel vistas en längre tid som gäst på någons sommarställe bör man naturligtvis delta i bland annat matkostnaderna", säger hon.

Detta gäller även vid besök hos släktingar.

"Till exempel mor- och farföräldrar kanske inte nänns be om utgiftsbidrag av sina gäster trots att deras ekonomiska belägenhet är besvärlig. Det är gästernas skyldighet att erbjuda sig att delta i kostnaderna under vistelsen", avrundar Teija Jerkku.

Kreditkortet är ett utmärkt betalningsmedel om ekonomin är stabil och man vill periodisera sina utgifter.

S-Bankens semestertips

  • Om man vill spara en slant till semestern kan man föra över sina Bonusar till ett separat konto eller en sparfond.
  • Via applikationen S-mobil, som följer med dig på semestern, kan du bland annat kontrollera dina konto- och kredituppgifter var och när som helst. Applikationen kan laddas ned i applikationsbutikerna.
  • Tänk också på tiden efter semestern. Om du vet att någon räkning förfaller till betalning genast efter semestern kan du betala den på förhand i webbanken eller via S-mobil eller "skydda" räkningsbeloppet genom att föra över det till ett annat konto före semestern.  
  • Du kan dela upp dina semesterutgifter genom att betala för exempelvis resebiljetter och inkvartering på förhand, använda det budgeterade beloppet under semestern och betala för eventuella extra varor och tjänster med S-Förmånskortet Visa Credit som ger dig längre betalningstid.

Tipsen gavs av S-Bankens utvecklingschef Anna Kurtelius.

Så här finansierar jag semestern

Många av de läsare som deltog i semesterenkäten på S-Bankens Facebooksida lägger undan pengar för semestern under året. Semesterpenningen används för att dryga ut semesterkassan.

"Jag sparar en vacker slant genom att förlägga min semester utanför den egentliga semesterperioden." Anne

"Jag fondsparar, men jag betalar mina semesterutgifter med kreditkortet." Veli-Matti

"Jag sparar pengar till följande semester under hela året. Jag drygar ut semesterkassan med semesterpenningen." Katri

"Semesterpenningen är väl avsedd för semestern? Jag anpassar semesterutgifterna till mina tillgångar." Anna

"Jag sparar inte målmedvetet. Semestern får kosta vad den kostar." Matti

"Semester, vad är det? En småföretagare kan tyvärr inte unna sig den lyxen." Tuija

"Min lilla pension ger inte utrymme för extra utgifter. Pengarna räcker knappt till att leva." Terttu