Sonen uttrycker sig livligare än fadern, då den tidigare och den nya husbonden, Juha, 61, och Atte, 33, Mäkitalo sitter mitt emot varandra på bänkarna i hemstugan. Båda har samma glimt i ögonen då det blir tal om gårdens ärenden: de allt större jordbruksföretagen, det bindande arbetet, friheten samt underverket med ny tillväxt varje vår.
"Jag har försökt vara klokare än min far och berättar redan nu för mina söner Akseli och Aleksi om allt som har med gårdsskötseln att göra", förklarar Atte Mäkitalo och tillägger att han själv lärt sig mycket genom försök och misstag.
Men nog har allt förlöpt väl så här också: Atte Mäkitalo har suttit i traktorsätet sedan han var liten knatte, så gårdens arbeten var bekanta när han tog över på våren 2014.
Mäkitalo provade tidigare på en karriär som professionell volleybollspelare, men blev ändå bonde, sporrad av sin barndomsdröm. Han visste precis vad som väntade, eftersom han liksom sin far hade gått i lantmannaskolan och även utbildat sig till agrolog.
"Jag hade förberett mig mycket väl för den konkreta förändringen, men den psykiska omvälvningen kom som en överraskning. Man inser inte vilket ansvar gårdsägaren har, innan man axlar ansvaret själv."
Den gamla husbonden berättar att det för honom kändes precis tvärtom.
"Jag hade rent ut sagt redan länge drömt om att slippa ansvaret för allt det här. Då avtalet var undertecknat, var det en stor lättnad", konstaterar Juha Mäkitalo.
Det blir en mjuk landning för honom i pensionärstillvaron, eftersom han och hustrun Hanna-Leena flyttar till sitt nya hem som ligger bara ett stenkast från gården.