Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Generationsskifte på lantbruk

Teksti:
Sanni Salonen
Asiantuntija:
maatilarahoituspäällikkö Tarmo Koskela, S-Pankki
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 23.9.2015
|
Muokattu: 31.8.2020
På familjen Mäkitalos gård i Säkylä gick generationsväxlingen smidigt, då pappa Juhas stövlar redan var bekanta för Atte. Han fick sakkunnig hjälp med pappersarbetet.

Sonen uttrycker sig livligare än fadern, då den tidigare och den nya husbonden, Juha, 61, och Atte, 33, Mäkitalo sitter mitt emot varandra på bänkarna i hemstugan. Båda har samma glimt i ögonen då det blir tal om gårdens ärenden: de allt större jordbruksföretagen, det bindande arbetet, friheten samt underverket med ny tillväxt varje vår.

"Jag har försökt vara klokare än min far och berättar redan nu för mina söner Akseli och Aleksi om allt som har med gårdsskötseln att göra", förklarar Atte Mäkitalo och tillägger att han själv lärt sig mycket genom försök och misstag.

Men nog har allt förlöpt väl så här också: Atte Mäkitalo har ­suttit i traktorsätet sedan han var liten knatte, så gårdens arbeten var bekanta när han tog över på våren 2014.

Mäkitalo provade tidigare på en karriär som professionell ­volleybollspelare, men blev ändå bonde, sporrad av sin barndomsdröm. Han visste precis vad som väntade, eftersom han liksom sin far hade gått i lantmannaskolan och även utbildat sig till agrolog.

"Jag hade förberett mig mycket väl för den konkreta förändringen, men den psykiska omvälvningen kom som en överraskning. Man inser inte vilket ansvar gårdsägaren har, innan man axlar ansvaret själv."

Den gamla husbonden berättar att det för honom kändes precis tvärtom.

"Jag hade rent ut sagt redan länge drömt om att slippa ansvaret för allt det här. Då avtalet var  undertecknat, var det en stor lättnad", konstaterar Juha Mäkitalo.

Det blir en mjuk landning för honom i pensionärstillvaron, eftersom han och hustrun Hanna-Leena flyttar till sitt nya hem som ligger bara ett stenkast från gården.

Allt till pappers

I familjen Mäkitalos avtal listades noggrant både ägorna och den lösa egendomen. Atte Mäkitalo köpte med hustrun Saija av hans föräldrar gården som hans farfarsfar grundade på 1950-talet, och som hans far skötte först i dödsboets namn och från generationsskiftet år 1983 i sitt eget namn.

Numera omfattar gården tiotals hektar potatis- och fodervete­åkrar, två hallar för uppfödning av kycklingar samt flera byggnader. I köpet ingick även avtal om potatisodling och om uppfödning av fjäderfä med lokala livsmedelsfabriker. Trots att det fanns mycket att komma överens om, utelämnades ingenting.

"Allting skrevs in i avtalet, t.o.m. sättpotatis och gödsel. Dessutom skrev vi att klabbar levereras gratis till far och mor och att pappa fortfarande får använda verkstaden och har rätt att göra arbeten på gården, även om han inte är skyldig att göra det."

Atte Mäkitalo har två syskon, som hela tiden informerades om generationsväxlingens förlopp.

"Vi har försökt behandla dem väl och hjälpa dem i vardags­livet, trots att flera andelar inte kunde avstyckas, och vi inte hade annan egendom att ge", förklarar Attes mor Hanna-Leena.

Innan avtalet undertecknades utreddes alla sätt på vilka generationsväxlingen kunde genomföras. Olika experter anlitades. Med dem utreddes både gårdens lönsamhet och det mest förmånliga sättet att göra affären. Det viktigaste var att hålla gården verksamhetsduglig, även ekonomiskt.

Världens viktigaste yrke

Till alla utredningar reserverades gott om tid, och förhandsbesked ansöktes både av uppbördsmannen och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Man såg till att den tidigare husbonden får det stöd som ges åt över­låtande lantbruksföretagare och att den nya husbonden får  den nyetablerade lantbrukarens startpeng.

Ingen definitiv tidsgräns fastställdes för skiftet. Tidpunkten för generationsväxlingen berodde i slutändan på den ekonomiska recessionen, arbetet med kycklinguppfödningen samt årstiderna. Skiftet inföll slutligen i mars, eftersom det var lämpligt att sälja hönshusen då de var tomma. Dessutom börjar man planera den nya skördesäsongen först på våren, så avkastningen från den nya skörden gick till den nya husbonden.

"Mitt tips till dem som planerar ett generationsskifte är att ta reda på alla saker och be om hjälp av sådana experter som i sitt arbete kämpar med byråkratiska ärenden i anslutning till lantbruk", säger Atte Mäkitalo, som själv vid sidan av lantbruket fungerar som ProAgrias expert i växtodlings- och skattefrågor.

Han påminner även om att lantbrukarens och husdjursuppfödarens yrken hör till de viktigaste i världen, eftersom de garanterar att människorna får föda.

"Det är viktigt att någon fortsätter med dessa arbeten även i framtiden."

S-Bankens lantbruksfinansieringschef Tarmo Koskela ger värdefulla tips

  • Var förnuftig och systematisk då du planerar en generationsväxling på din gård. Ta god tid på dig. Om du vill ha förhandsbesked om skattepåföljder och företagsstöd, är det skäl att ta tag i saken redan ett par år innan önskad tidpunkt.
  • Generationsväxling inom jordbruk är en krävande process, och det svåraste är ofta att fatta beslut. Det kräver mod.
  • I planeringsskedet bör man reda ut inte bara köpesumman för gården, utan också finansieringen av köpet. Dessutom måste man ta i beaktande olika praktiska arrangemang, såsom till exempel var det tidigare ägarparet ska bo.
  • Vid fastställandet av köpesumman är gårdens lönsamhet det viktigaste. Ofta slutar det med en affär av gåvonatur, så att skuldbördan inte förlamar gårdens verksamhet.
  • Kom ihåg att överföra i den nya jordbruksföretagarens namn bland annat  försäkringar, anmälningar till lantbruksmyndigheter, hyresavtal för åkrar, lagfart på fastighet, anmälan om gåvoskatt, moms- och förskottsuppbörds­register, el- och vattenavtal samt medlemskap i andelslag.
  • Ta med syskonen i förhandlingarna, även om inga andelar överförs till dem. Då undviks eventuella konflikter, till exempel i samband med arvsskiftet.
  • Alla alternativ bör gås igenom. Även om ett noggrant grundarbete kräver tid och pengar, lönar det sig även ekonomiskt, då gårdens verksamhet fortsätter utan avbrott.
  • Det lönar sig att göra upp ett gårdsköp i början av året, så att den nya företagaren får ta hand om både utgifterna och intäkterna för den nya tillväxtperioden. Vid köp som görs efter slutet av augusti betalas årets lantbruksstöd till den tidigare företagaren.
  • Försök inte sköta allt själv. Anlita experter, som kan reda ut gårdens lönsamhet, köpesummans storlek samt skattepåföljder. Experten kan hjälpa även med genomförandet av skiftet.

S-Banken erbjuder olika banktjänster för lantbruk, bland annat expertstöd vid generationsskifte.

LÄS MER:

S-Banken