Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

För finländarnas bästa

Teksti:
Tarja Västilä
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 21.1.2014
|
Muokattu: 31.8.2020
Under decenniernas lopp har finländarna utvecklat förmånssystem och kläckt idéer som vi har all orsak att vara stolta över. Mycket av det som vi upplever som självklart har tarvat stora insatser.

En förkyld far på faderskapsledighet stiger in på hälsostationen, en nybliven mormor njuter av sina pensionärsdagar, en babys utveckling undersöks på barnrådgivningen, en tonåring äter sig mätt i skolan, en mor beger sig ut på stavpromenad, en student sitter på biblioteket och tentläser...

Många förmåner och innovationer som underlättar vardagslivet upplevs i dag som självklarheter. När fick finländarna egentligen allt det fina som väcker beundran runt om i världen?

Planeringen av socialförsäkringssystemet inleddes på 1880-talet. FPA:s forskningsdirektör Olli Kangas berättar att Finland införde socialskydd för sina medborgare som ett av de sista länderna i Europa.

"Man var försiktig i fråga om allt nytt. Politikerna ville skydda samhällsekonomin och landets konkurrenskraft och dessutom fruktade man att förmånerna skulle rasera folkmoralen."

När folkpensionslagen trädde i kraft under vinterkriget år 1939 betraktades den som teoretisk eftersom finländarnas förväntade livslängd var under 60 år.

Systemet med barnbidrag för alla familjer infördes år 1948.

Fartfyllt decennium

På 1960-talet förbyttes den försiktiga inställningen i modigare tag.

"Socialskyddet började betraktas som en tillväxtfaktor och en satsning på framtiden", säger Olli Kangas.

Ingen kan anklaga finländarna för brist på mod – när förnyelsens vindar började blåsa förändrades samhället snabbt och redan år 1964 införde Finland världens mest omfattande sjukförsäkringssystem.

Päivi Uljas, som forskar i välfärdsstaternas historia, berättar att det finländska socialskyddssystemet blev till som en kompromiss under en tid då många finländare lämnade landsbygden och flyttade till städerna.

"Städerna erbjöd inga självförsörjningsmöjligheter", säger Päivi Uljas.

"Finland införde ett socialskyddssystem enligt den nordiska modellen, men det finländska systemet var mer avskalat, billigare och mindre generöst än de nordiska motsvarigheterna", säger Olli Kangas.

Folkpensionen och sjukförsäkringen var de första FPA-baserade förmånerna. Med sjukförsäkringen kom dag- och moderskapspenningarna samt ersättningarna för läkemedels- och läkarkostnader.

Efter en del politisk armbrytning förlades arbetspensionerna och det inkomstrelaterade utkomststödet till pensionsbolagen och arbetslöshetskassorna. FPA tog hand om bland annat grunddagpenningen för arbetslösa, barnbidragen, de allmänna bostadsbidragen och studiestödet.

I dag är antalet förmånssystem omkring fyrtio.

Hälsa från vaggan till graven

De finländska föräldrarna har all orsak att yvas över sitt föräldraskap. För ungefär ett år sedan berättade det brittiska rundradiobolaget BBC att de finländska mödrarna hör till de lyckligaste i världen.

På initiativ av arkiater Arvo Ylppö, som betraktas som mödra- och barnrådgivningens fader, grundades landets första avgiftsfria rådgivningar på 1920-talet. Vår unika moderskapsförpackning lanserads år 1938.

"Moderskapsförpackningen kan betraktas som en social innovation. Wales och Skottland planerar att testa systemet", säger Olli Kangas.

Det finländska hälsocentralssystemet fyllde 40 år för ett par år sedan. Samma år som hälsocentralssystemet såg dagens ljus inleddes det omfattande Norra Karelen-projektet, som syftade till att förändra finländarnas levnadsvanor.

Enligt THL:s förre generaldirektör Pekka Puska räddade folkhälsoprojektet, som fokuserade på förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar, en kvarts miljon finländare från en för tidig död.

Biblioteken lånar ut 70 miljoner böcker per år.

Gedigen utbildning

Finländska studenter har beviljats studiestöd i 40 års tid, men den gedigna utbildningen i Finland har sina rötter i folkskolereformen som drevs igenom i senaten i mitten av 1800-talet på initiativ av Uno Cygnaeus.

Läroplikten trädde i kraft år 1921 och i dag är utbildningen avgiftsfri ända upp till universitetsnivå. Tack vare det effektiva och välfungerande skolsystemet har finländska skolelever redan länge nått topplaceringar i den internationella Pisaundersökningen som mäter inlärningen och utbildningen i olika länder.

År 1948 började folkskolorna servera varm mat under skoldagen och när grundskolan infördes på 1970-talet utsträcktes lunchserveringen till att omfatta även landets gymnasier och yrkesskolor.

Många utlänningar förundrar sig över den avgiftsfria skolmaten i Finland. I Frankrike och Japan är skolmaten avgiftsbelagd, i USA äter skoleleverna hamburgare eller medhavd mat och i Tyskland springer eleverna hem för att äta under lunchrasten.

De finländska skoleleverna avslutar i allmänhet sin lunch med ett xylitoltuggummi. Forskare vid Åbo universitet upptäckte på 1970-talet att xylitol (björksocker) förebygger karies och på 1990-talet konstaterade forskare vid Uleåborgs universitet att xylitol förebygger öroninflammation.

Ett läsande folk

Vem har inte besökt ett bibliotek? Finlands över 800 bibliotek besöks nästan 53 miljoner gånger per år, vilket statistiskt motsvarar cirka tio besök per finländare och år. Finlands första allmänna lånebibliotek slog upp dörrarna år 1794 i Vasa.

I fjol undersökte den amerikanska stiftelsen Bill & Melinda Gates Foundation biblioteksbeteendet bland över 15 år gamla EU-medborgare. I Finland, som hade den högsta besöksfrekvensen, besökte hela 67 procent av den undersökta åldersklassen bibliotek regelbundet. I Tyskland var motsvarande andel endast 16 procent.

Jämlikt samhälle

Har vi nått ända fram eller finns det ännu något som borde göras?

Forskare Päivi Uljas betonar att det finländska välfärdssamhället är relativt ungt, åtminstone i förhållande till landets historia, och att utvecklingsarbetet måste fortgå.

"Jämlikheten och tilliten i de nordiska länderna hör till de bästa i världen. Vi har aktiva och ivriga försvarare av bland annat skolväsendet och barnomsorgen. Medborgarsamhället har skapat ett system som många länder endast kan drömma om", avrundar Päivi Uljas.

"Finländarna är ett av Europas lyckligaste och mest nöjda folk", säger Olli Kangas.

Det är lätt att bygga vidare på våra framgångar. Vad skall vi hitta på?

Finländska innovationer

  • 1919 Abloylåset
  • 1922 Maskinpistolen Suomi
  • 1922 Mödrarådgivningen
  • 1932 AIV-fodret
  • 1932 Heteka-sängen
  • 1938 Moderskapsförpackningen
  • 1945 Mumin
  • 1948 Diskskåpet
  • 1951 Sällskapsspelet Afrikas stjärna
  • 1967 Världens första sax med plasthandtag
  • 1974 Xylitol
  • 1975 Pulsmätaren
  • 1986 Biodegraderbara implantat för frakturvård
  • 1990 Uppfinningar förknippade till mobiltelefoner
  • 1995 Kolesterolsänkande margarin
  • 1996 Hiss utan maskinrum
  • 1997 Stavgång
  • 2009 Angry Birds
  • 2011 Restaurangdagen.

Finland har över en halv miljon grundskolelever. Grundskolan ger allmänbildande utbildning.

Källor: Hel.fi, HS.fi, Fpa.fi, Keksintosaatio.fi och Minedu.fi

RÄTTELSE

I motsats till vad vi skrev i Samarbete om företeelser som finländarna kan vara stolta över, är mjölksyrabakterierna inte en finländsk uppfinning. Däremot är Valios konsumentprodukter, som innehåller mjölksyrabakterier med hälsoeffekt och som kom ut på marknaden på 1990-talet, resultatet av finsk-amerikanskt utvecklingsarbete.