Fina fisken

Förra årets stormar längs den norska kusten fick spaltutrymme också hos oss, men enligt fiskodlarna i den lilla byn Engenes var fjolåret ganska normalt. Stormarna satte stopp för arbetet endast fem gånger under året.

Fiskodlarna i den nordnorska kommunen Ibestad, som ligger på ungefär samma breddgrad som norra delen av Lapska armen, bor ombord på sina båtar varifrån de sköter laxarna som odlas i stora nätburar. Avståndet mellan burarna och stranden är ett par hundra meter.

Laxodlingen ingår i fiskodlings-företaget Gratanglaks AS, som drivs av Tore Lundberg och hans syskon.

"I nätburarna simmar cirka 1,4 miljoner kg knappt treårig lax. De första 1,5 åren odlas fiskarna inomhus i sött vatten", säger Tore Lundberg.

Nätburarnas diameter är 100 meter. Laxarna, som rör sig i stim, upptar endast tre procent av nät-burarnas volym. Resten är vatten.

"Fiskarna behöver kraftiga vattenströmmar för att må bra", säger Tore Lundberg.

Den odlade laxen är förädlad vildlax.

Fiskodlingens produktionschef Lars Berg står i båtens fodersektion, varifrån stora tentakelliknande rör är dragna till odlingsburarna. Fiskarnas foder pumpas ut genom rören.

"Vi utfodrar fiskarna med foder tillverkat av naturliga substanser. Havet utanför norra Norges kust är nästan fritt från föroreningar, vilket innebär att laxarna simmar i rent och friskt vatten. Den odlade laxen är faktiskt ett mycket naturligt livsmedel", säger Lars Berg.

Hur påverkar laxodlingen miljön? Enligt Tore Lundberg är fiskodlingen i Norge strängt reglerad av hänsyn till miljön.

"Innan en fiskodling etableras kartläggs havsbottnen, strömningsförhållandena samt den planerade odlingens lokala och miljömässiga konsekvenser", säger Tore Lundberg.

De treåriga fiskarna transporteras bort från odlingen med en så kallad sumpbåt.

Tore Lundberg förevisar nätkassarna i vilka laxarna tillbringar sina 3–4 sista dagar och det svarta transportrör som leder från båten till slakteriet.

"Allt sker mycket varsamt", säger Tore Lundberg.

Personalen i slakteriet, som är klädd i röda overaller, förkläden och kepsar, hanterar fisken snabbt och med van hand.

När fisken anländer till slakteriet bedövas den, varefter den avblodas, rensas och tvättas. De rensade och tvättade laxarna transporteras längs ett transportband till följande produktionslokal, där Rebecca Henriksson och hennes kollega väger och sorterar fisken. Laxarna väger mellan tre och sex kg. Den sorterade fisken förpackas i frigolitlådor.

"Lådorna rymmer upp till sex fiskar. När lådorna är vägda och uppgifterna är inmatade i datorn täcks fisken med is. Lådorna försluts och transporteras till lastområdet", säger Rebecca Henriksson som är från Sverige.

Cirka 60 procent av den fisk som säljs i S-gruppens affärer är norsk lax.

På lastområdet står Markku Mottinen från det finländska transportföretaget Pajalanmäen Kuljetus och väntar på att få sin långtradare lastad med färsk lax.

En gul robot staplar fisklådorna i högar på lastbryggan, varifrån de körs in i den väntande långtradaren med en truck.

När Markku Mottinens långtradare lämnar lastområdet och styr kosan mot Finland har det gått några timmar sedan fisken slaktades. Första delen av färden går i snigelfart längs smala och slingrande vägar.

Enligt tullens statistik importerar Finland cirka två miljoner kg norsk lax per månad. Efter 18 timmar och mer än tusen kilometer kör långtradaren in på Apetits gård i Kuopio. En del av lasten fortsätter till Apetits fabrik i Helsingfors.

Laxarna fileas och förpackas, varefter de distribueras till affärerna och konsumenterna. S-gruppens affärer säljer 35 000 kg laxfilé i veckan, vilket motsvarar cirka 60 000 kg rensad fisk. Färskheten anges med fångstdatum på förpackningen.

Den lax som säljs i affärerna har i bästa fall simmat i nordnorska vatten bara 48 timmar tidigare.