Farfar ger av sin tid och tar i famn

21.12.2015
1 betyg
Farfar ger av sin tid och tar i famn

Att vara mor- eller farförälder gör gott för många. Glädjefyllda stunder med barnbarnen livar upp och bidrar även till att hålla minnesfunktionerna uppe. Voitto Tuominiemi från Halso har 15 barnbarn som han lär vuxnas vardagssysslor. Femåriga Karri fick lära sig hemligheterna bakom att tända en brasa tillsammans med farfar.

Femåriga Karri Tuominiemi tar skidorna i famnen och genar över tomten över till grannen. I grannhuset bor farmor och farfar. Farfar har lovat att lära sin sonson att åka skidor.

Voitto och Anita Tuominiemi har fyra barn och 15 barnbarn. Nio av barnbarnen bor i Halso, i Mellersta Österbotten, med farföräldrarna på samma ort. Det äldsta barnbarnet är 18 år och det yngsta bara ett år.

"Man håller sig alert i sinnet när man har barn omkring sig", säger Voitto Tuominiemi med ett leende. Samtidigt undersöker hon undersidan av Karris skidor och funderar över om de måste vallas lite mer.

Karri besöker sina farföräldrar varje dag. Enligt en australiensisk undersökning som gjordes för några år sedan är det optimala att ses en gång i veckan – åtminstone om man vill maximera den positiva effekten på den mentala hälsan för mor- och farföräldrarna.

I den australiensiska undersökningen testades 186 äldre kvinnors minne med hjälp av tre olika minnestester. De högsta kognitiva poängen fick de mor- och farmödrar som tog hand om sina barnbarn en gång i veckan. Antti Karisto, professor i socialgerontologi på Helsingfors universitet, är inte förvånad över resultaten av undersökningen:

"Att bli mor- eller farförälder upplevs i allmänhet som något positivt. Att umgås med barnbarnen livar upp och håller sinnet alert. Det är intensivt och är även bra för minnesfunktionerna."

Kanske något förvånande visade resultaten av den australiensiska undersökningen att testresultaten för de mor- och farföräldrar som tog hand om sina barnbarn fem gånger i veckan eller mer fick sämre testresultat än kontrollgruppen. Det oroar inte Voitto Tuominiemi. Hon är glad över att det finns annat att göra som pensionär än att titta på teve eller värma huset. Professor Karisto påminner om att man inte bör tolka resultaten av undersökningen mekaniskt utan individuellt.

"Att ta hand om barnbarnen nästan varje dag kan dock var ansträngande för äldre om man är fattig och sjuk. Då är det inte längre en glädje att ta hand om barnbarnen utan en belastning, som har negativ inverkan på minnet och den mentala hälsan", resonerar Karisto.

Att umgås med barnbarnen en gång i veckan livar upp och håller sinnet alert.

Hemma hos mor- eller farföräldrarna får barnbarnen vara med och utföra arbeten som de vuxna gör

"Ta du den där mindre spaden så hämtar jag min", säger farfar till Karri.

Karri skottar snö med stor koncentration bredvid farfar. Hemma hos farmor och farfar får han även vara med och utföra arbeten som de vuxna gör. Man behöver inte hitta på några spel eller lekar, för det finns alltid något att pyssla med.

"Barn i den här åldern har lätt att lära sig olika saker, i synnerhet om de är intresserade", säger Voitto Tuominiemi.

På hösten var Karri och farfar ute på korvgrillningsutflykter bara de två. Det är viktigt för dem båda två att umgås tillsammans på tu man hand. På utflykten lärde farfar sonsonen hur man gör upp en brasa.

Professor Karisto säger att föräldrarnas arbeten och yrken nuförtiden är abstrakta och att barnen har svårt att förstå dem:

"Jag kommer ihåg när en pojke i släkten fick frågan om vad hans föräldrar arbetade med. Han svarade: "Pappa är assistent och mamma amanuens." Svaret kom som en blixt från hans mun fast han inte hade en aning om vad hans föräldrar egentligen arbetade med. Eftersom barn även vill göra sådant som de vuxna gör kan mor- och farföräldrarna vara till hjälp. Det är väldigt viktigt att lära barn konkreta färdigheter, som att tända en brasa. Föräldrarna har inte alltid tid med sådant, och har kanske inte heller kunskaperna."

Farfar ger av sin tid och tar i famn

Hemma hos farmor och farfar får pojken även prova på arbeten som de vuxna gör.

Livsstilen överförs från en generation till en annan

Karri smiter in genom den lilla dörren till maskinhallen på gården och trycker på knappen som farfar instruerat honom om så att skjutdörren glider upp. Han klättrar upp på fyrhjulingen och tar ett grepp om startnyckeln.

"Får jag starta den? Jag gör det!"

Farfar får bråttom att stoppa den livliga lilla pojken. Som tur är går Karris nyfikenhet snabbt över till något annat och snart klättrar han upp på några sandsäckar som är lika höga som en människa med skidpjäxorna på.

"Var försiktigt nu", säger farfar oroligt.

I ett nafs är Karri tillbaka på gårdsplanen och har satt på sig skidorna. Något trevande skidspår avtecknar sig i den nyfallna snön. Voitto Tuominiemi säger att hon är mycket glad över att intresset för idrott har överförts från hennes barn till nästa generation. Hon berättar hur stolt hon är över barnbarnens bedrifter inom basket, backhoppning och skidåkning.

Voitto Tuominiemi minns hur han i rollen som pappa inte hade tid för sina barn på samma sätt som i rollen som farfar.

"Jag gav mig ofta av hemifrån vid tretiden på natten för att köra trävaror när barnen fortfarande låg och sov. En gång när jag satte mig bredvid min familj i bastun blev barnen lite blyga och ville till mammas famn. Min fru fick säga till dem att de inte behövde vara rädda, det är ju bara pappa", minns Voitto Tuominiemi.

Han erkänner att han har bättre koll på hur det går för barnbarnen i skolan än han hade på sina egna barns skolprestationer.

Voitto Tuominiemi (t.h.) och Karri

Det är inte mor- och farmödrars privilegium att ha barnbarnen i famnen

Snön virvlar omkring i Ylikylä i Halso vid stugan vid älvstranden som byarådet håller på att bygga. Voitto Tuominiemis dotter Hanne Jylhäs barn leker snökrig. Skidvantarna bli blöta och det kommer in snö under jackan, men det hindrar dem inte.

Voitto Tuominiemi tänder en brasa i eldstaden vid strandstugan och ropar åt barnbarnen att komma och värma sig. Treåriga Nimma Tuominiemi klättrar orädd upp i morfars famn.

"Jag kommer inte ihåg att jag någonsin satt i min pappas eller morfars famn", säger Voitto Tuominiemi tyst.

"Mina föräldrar var sådana där bassar från krigstiden under min ungdom. Nuförtiden tvekar barnen inte att krypa upp i famnen. Alltid när jag kommer hem till dem kommer de till dörren och kramas."

Umgänge och att hjälpa varandra över generationsgränserna är även ett tema som har forskat om på Institutionen för socialvetenskap på Helsingfors universitet i undersökningen Generationskedjan.

"Särskilt kvinnorna bidrar mer med att ta hans om barnen och männen med praktisk hjälp. Papporna och även far- och morfäder är annorlunda jämfört med en eller två generationer tillbaka. Forskarna har pratat om ett nytt faderskap och mor- farfaderskap. Det är inte längre konstigt att sitta i pappas eller farfars eller morfars famn", funderar Karisto.

Statistikcentralens senaste statistik är från år 2011. Enligt den hade Finlands 1,1 miljoner barn vid den tidpunkten i genomsnitt 2,9 mor- och farföräldrar. År 2005 var siffran något lägre, då hade varje barn i genomsnitt 2,8 mor- och farföräldrar. Det ökade antalet mor- och farföräldrar beror särskilt på en ökad livslängd.

Den ökade livslängden inverkar enligt Karisto även på relationerna mellan mor- och farföräldrar och barnbarn.

"Tidigare kunde allt man kände till om mor- och farföräldrarna vara fotografierna på en byrå. Nu är det allt fler barn som har mor- och farföräldrar som är i livet och allt fler mor- och farföräldrar hinner se sina barnbarn växa upp och bli vuxna. Samtidigt tillbringar man mycket mer tid med sina barnbarn än tidigare", funderar Karisto.

Voitto Tuominiemis dotterdotter Roosa-Maria Jylhä minns att det bästa var när hon som barn fick köra traktor med morfar. Nu njuter den 15-åriga flickan av avslappnat umgänge med morföräldrarna:

"Det bästa är när hela gänget samlas och bara umgås. Man behöver inte nödvändigtvis göra något särskilt."

I slutet av år 2011 fanns det 468 000 far- och morfäder och 597 000 far- och mormödrar i Finland.

Ytterligare information:

Role of grandparenting in postmenopausal women's cognitive health: results from the Women's Healthy Aging Project

Generationskedjan. De stora årskullarna och växelverkan mellan
generationerna i Finland

Statistikcentralen: Familjer 2011

Text:
Foto: Trond H. Trosdahl
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5