Ett halvt sekel med HK:s blå

Finlands "nationalkorv", HK:s blå eller HK blö som den ibland kallas i folkmun, fick sitt namn av en händelse. Det framgångsrika brandet uppstod år 1963 när livsmedelslagstiftningen ålade korvtillverkarna att märka sina produkter med uppgifter om kvaliteten och tillverkaren.

Helsingin Kauppiaat Oy märkte sina lösviktskorvar med olika färger: länkkorvens skinn fick blå stämpel medan stämpeln på bastulänken var röd. Det dröjde inte länge förrän handelsmännen och konsumenterna började använda namnet HK:s blå. År 1973 började namnet tryckas på de nya vakuumförpackningarna och år 1980 blev det bekanta namnet ett officiellt varumärke.

I dag är HK:s blå Finlands mest sålda köttprodukt – korvens andel av länkkorvsmarknaden är cirka 40 procent. Korvfabriken tillverkar omkring sju miljoner kg blå länkkorv i olika former per år, vilket motsvarar över två korvar per finländare.

"HK:s blå har funnits på marknaden så länge att många upplever den som den enda riktiga länkkorven. De flesta av oss har stiftat bekantskap med korven redan som barn. Korvens stora popularitet beror framförallt på dess goda smak", säger HK Ruokatalos marknadschef Kim Lindholm.

HK Blå Länkkorv är Finlands mest sålda köttprodukt.

Den populära länkkorvens segertåg förklaras delvis av att den är både mångsidig och lätt att tillreda. Färdig matkorv var en välkommen nyhet efter krigen när de finländska kvinnorna gav sig ut i arbetslivet. Före färdigmatens och frysvarornas tidevarv var länkkorven en mycket vanlig ingrediens i finländarnas vardagsrätter.

Enligt en konsumentundersökning gjord av HK Ruokatalo är ugnskorv, korvsås och korvsoppa dagens vanligaste korvrätter. Nästan hälften av enkätdeltagarna uppgav att de använder HK:s blå som pålägg.

"HK:s blå lämpar sig för nästan alla ändamål, till och med som fyllning i havregrynsgröt.   Den enda tillredningsmetoden som jag inte lyckas med är grillning över öppen eld", säger Timo Hirvonen som är produktionschef på HK Ruokatalos fabrik i Vanda.

Timo Hirvonen, som är son till den blå länkkorvens fader, framlidne korvmästare Urho Hirvonen, föredrar att steka sin HK:s blå i panna.

Köttet i HK:s blå kommer från HK Ruokatalos cirka 4 600 avtalsproducenter på den finländska landsbygden. Den traditionella länkkorven tillverkas av gris- och nötkött, medan ingredienserna i lättversionen är gris- och kycklingkött.

Köttet styckas vid HK Ruokatalos slakterier och transporteras sedan till fabriken i Backas i Vanda för förädling. Beredningen av korvsmeten sker i två faser. I den första fasen blandas köttet i en stor mixer som rymmer 4 500 kg råvara och i den andra fasen tillförs bland annat svål, potatisstärkelse, vatten, kryddor och tillsatsämnen. Receptet är en väl förborgad hemlighet.

Därefter förs massan, som påminner om grov köttfärs, över till en så kallad kutter.

"Kuttern blandar och finfördelar massan till rätt struktur. Konsistensen får inte vara för fast eller för lös. I kuttern kan korvmassan ges vilken konsistens som helst – från stenhård till nästan flytande", säger Timo Hirvonen.

En bandtransportör transporterar den ljusa korvmassan till en korvspruta som sprutar in den i en Naturin-konsttarm tillverkad av animaliskt bindvävsprotein. En 7,2 meter lång konsttarm räcker till 16 länkkorvar. Korvarna hängs upp på ställningar i en korvvagn som körs in en stor ugn i vilken korvarna förvärms, torkas, röks och kokas. Processen avslutas med nedkylning av korvarna.

De färdiga korvarna lösgörs från varandra med kniv och transporteras sedan längs ett transportband till förpackningsavdelningen där de läggs i sina vakuumförpackningar.

Hela tillverkningsprocessen från råvara till förpackad korv räcker minst fem timmar.

Korvreceptet har förändrats under årens lopp i takt med lantbrukspolitiken, den teknologiska utvecklingen och livsmedelskraven. Nötköttet, som tidigare var korvens huvudingrediens, har delvis ersatts av griskött och mängden salt och fett har reducerats.

Under sin halvsekellånga existens har HK:s blå blivit ett lika känt begrepp som finländsk choklad, salmiak och råglimpa. Finländare som återvänder hem från utlandet handlar ansenliga mängder HK:s blå på Helsingfors–Vanda flygplats.

Finländarnas varma känslor för HK:s blå återspeglas av de kundminnen som HK Ruokatalo har lagt ut på sina webbsidor jubileet till ära. Länkkorven förknippas med bland annat barndomens bilresor, skogsutflykter och bastubad.

Produktionschef Timo Hirvonens käraste "länkkorvsminnen" är förknippade med veckosluten på 1970-talet.

"När solen sken från en klarblå vinterhimmel åkte min far, min syster och jag skidor till Högholmen. Vi åkte på gamla hederliga träskidor och i ryggsäcken fanns en termos med varm kakao och härligt rågbröd med skivad HK:s blå."