Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Bättre koncentrationsförmåga

Teksti:
Miia Vähähyyppä
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 14.8.2015
|
Muokattu: 31.8.2020
På jobbet och i skolan händer det hela tiden något och man måste hålla ett öga på olika appar i sociala medier ständigt och jämt. Det är omöjligt att koncentrera sig på en sak, man går från en skärm till en annan. Har människornas koncentrationsförmåga blivit sämre?

Dina ögon följer textraderna på datorskärmen, men i tankarna är du redan mitt i veckoslutets händelser. Nedtill på rutan visas att du fått ett nytt mejl, och du beslutar att snabbt titta på det. Du klickar på länken i mejlet, hamnar i internets malströmmar och glömmer att du egentligen höll på att läsa en bok. Då plingar telefonen som tecken på ett meddelande. Låter det bekant?

Detta är numera vardag för många i arbetsför ålder: det verkar vara svårare att koncentrera sig på en uppgift nu än till exempel för tio år sedan.

Koncentrationsförmågan finns kvar, men är svår att hitta

Många leker med tanken att den försämrade koncentrationsförmågan är direkt relaterad till spridningen av smarta apparater, men hittills har inte tillräcklig forskning gjorts om detta.

"Människornas koncentrationsförmåga har inte blivit sämre, men de belastande faktorerna är nu flera än tidigare", säger neuropsykologen Pekka Kuikka.

Enligt honom har oregelbundna arbetstider, stress och framgångskrav en tröttande verkan, och tröttheten försvagar i sin tur uppmärksamheten. I öppna kontorslandskap störs koncentrationen i synnerhet av prat, eftersom människan är biologiskt programmerad att reagera på det.

Situationen är emellertid inte helt hopplös: Kuikka gissar att kommande generationer väl kan vänja sig vid att läsa e-post och samtidigt bläddra i tabeller och textfiler – för en sådan förmåga kommer alltmer att krävas i morgondagens arbetsliv. Då miljön och tiden samt arbetsomgivningen förändras, kan människan inte stampa på stället. Men mera forskningsinformation behövs.

"Människan anpassar sig väl till olika saker. För att klara sig i en ny omgivning, måste man fungera på ett nytt sätt", säger socialpsykologen Sanna Raudaskoski, som forskat i medieanvändning.

"Människornas koncentrationsförmåga har inte blivit sämre, men de belastande faktorerna är nu flera än tidigare."

Det gäller att vara kvicktänkt

Om bristen på koncentrationsförmåga inverkar menligt på arbetet eller försvårar tillvaron, är det skäl att oroa sig. Enligt Raudaskoski kan vissa personer till exempel drabbas av ångest, om de inte kan titta på sin telefon med jämna mellanrum.

"Men hjärnan anpassar sig, och uppmärksamheten skadas inte slutgiltigt", tröstar Kuikka.

Även om livet är hektiskt, går det att med god nattsömn, pauser under arbetsdagen och eliminering av störande faktorer förbättra sin koncentrationsförmåga.

Hur tar man loss barnen från sociala medier?

Bristen på koncentrationsförmåga syns även till exempel i skolorna, säger socialpsykologen Sanna Raudaskoski.

"Enligt lärarna är det svårare än tidigare att få barnen att koncentrera sig på bara en sak."

Forskarna tror att det beror på trötthet. Om man surfar på nätet till sent på natten, är man trött på dagen och har svårt att koncentrera sig. Dessa svårigheter kan även bero på att man blivit beroende av smarta apparater och hela tiden vill titta på någon sådan.

"Det är inte bra, om barnen ända från små lugnas med olika medier. Enligt en del forskare genererar signalsubstanserna i hjärnan då en lustkänsla och det bildas ett kemiskt beroende till apparaterna", varnar Raudaskoski.

Samma sak kan även hända äldre personer enligt Raudaskoski.

"Ofta tror man att medieanvändningens största problem gäller barnen, trots att man även borde se på sitt eget beteende", säger socialpsykologen Sanna Raudaskoski.

Det mest effektiva sättet är om även föräldrarna följer de regler som överenskommits från början – då lär sig barnet genom att göra som de vuxna. Ni kan komma överens om till exempel när ni kan titta på TV, hur länge surfplattan får användas per gång eller att telefonerna inte tas med till kvällsmålet.

Om barnet redan är i tonåren, kan det vara svårare att begränsa användningen av smarta apparater. Då någon bryter mot de gemensamma reglerna, är det skäl att påpeka det, så att personen i fråga inser att hans eller hennes medieanvändning även påverkar andra.

"Det är inte bra, om barnen ända från små lugnas med olika medier. Enligt en del forskare genererar signalsubstanserna i hjärnan då en lustkänsla och det bildas ett kemiskt beroende till apparaterna."

Koncentrera dig bättre

  • Tänk på någonting annat än ditt arbete, genom att hålla pauser under arbetsdagen.
  • Se till att du får en tillräckligt lång och djup nattsömn.
  • Kom överens på arbetsplatsen om hur ni kan minska på onödiga avbrott och oväsen.
  • Sunda levnadsvanor befrämjar även uppmärksamheten och andra hjärnfunktioner.

Dessa råd gavs av neuropsykologen Pekka Kuikka.

Stäng av en stund

  • Tänk efter hur du använder olika apparater. Det lyckas bäst, om du försöker vara utan dem: tillbringa ett veckoslut utan sociala medier eller en dag utan mobiltelefon, surfplatta och dator. Observera hur ofta du saknar dem.
  • Ha inte alltid apparaterna bredvid dig eller i fickan. Utse en viss plats på jobbet och hemma, där du parkerar mobilen eller surfplattan.
  • Stäng av meddelandesignalerna. Månne det skulle räcka om telefonen plingade bara vid samtal och meddelanden?
  • Skaffa ett armbandsur, så att du slipper kika på telefonens display så ofta.
  • Håll e-postprogrammeet stängt, så att andra arbeten inte avbryts hela tiden pga mejl. Titta på nya mejl en gång i timmen eller ett par gånger om dagen.

Dessa tips gavs av socialpsykologen Sanna Raudaskoski.