Löjtnant Samuli Karjula blev av sin förman beordrad att utveckla kompaniets fysiska prestationsförmåga. Uppgiften lämpade sig utmärkt för idrottsintresserade Samuli som hade bekantat sig med grunderna i näringslära och idrottsvetenskap i Kadettskolan.
Det var sex år sedan och på den tiden vurmade finländarna för den så kallade lågkolhydratdieten och dietdiskussionens vågor gick höga bland näringsexperterna. Som tjänsteman ville Samuli inte ta ställning i frågan, så han valde ett säkert kort, nämligen vegetabilier. Kompaniets mannar fick lov att klämma i sig ett halvt kg vegetabilier om dagen.
Samuli åt själv en stor skål vegetabilier varje dag. Skålen var fylld av bekanta sorter så som tomat, gurka, isbergssallat och paprika. Han konstaterade snabbt att han inte var ensam om det snäva urvalet: Hela 90 procent av finländarnas konsumtion av vegetabilier utgjordes av endast tio sorter. Samuli beslöt att göra något åt saken, vilket var upptakten till skördetidskalendern, Satokausikalenteri. Nu berättar han varför det lönar sig att följa kalendern.
Det dyra är inte alltid bäst
"I takt med att mitt intag av vegetabilier ökade och blev mångsidigare fäste jag allt större uppmärksamhet vid smaken.
Granatäpplen som kostade 17,90 euro per kg i juli var inte alls lika söta och saftiga som äpplen köpta för 3 euro per kg i november. Eftersom jag ville köpa och äta vegetabilier när de är som förmånligast och bäst började jag bokföra mina iakttagelser i en tabell.
Ibland blev jag förvånad över att smaken inte alls motsvarade mina förväntningar. Exempelvis frilandsgurkan, som smakade beskt när jag var barn, hade blivit både saftig och god. Orsaken var naturligtvis förädlingen, som har gjort många vegetabilier sötare och mer konsumentvänliga. Jag lärde mig att man bör smaka på vegetabilier mer än en gång innan man gör sin bedömning."
Säsongsvegetabilier är bäst
"Mitt vegetabilieäventyr ledde till att familjens kostvanor ändrades. Tabellen gav klar och tydlig information om vilka vegetabilier som för tillfället är goda och förmånliga. Många av de nyupptäckta råvarorna stimulerade dessutom till skapande av nya spännande recept.
Mina konsumtionsvanor förändrades radikalt och jag lärde mig att äta bland annat gulbeta. Under det första året bokförde jag 60 olika vegetabilier.
För fem år sedan gjorde jag ett bastubesök i mina hemtrakter i Pattijoki i norra Österbotten. Jag bad min bror, som hade en liten reklambyrå, att göra en kylskåpsaffisch av tabellen. Johannes föreslog en väggkalender och uppmanade mig att öka antalet vegetabilier till 100 eftersom det är ett mer imponerande antal än 60.
Johannes och jag grundade en Facebooksida via vilken jag delade med mig av informationen. Sidan fick snabbt ett par tusen följare, vilket gav oss mod att trycka upp den första upplagan av Satokausikalenteri för försäljning.
Alla känner till att importerade spanska jordgubbar inte kan jämföras med färska inhemska bär och att smaken hos egyptisk nypotatis inte alls är densamma som hos finländsk nypotatis, men få vet att exempelvis nektariner, aprikoser och citrusfrukter uppvisar betydande säsongsvariationer.
I dag har Satokausikalenteri över 84 000 följare på Facebook. Antalet vegetabilier har ökat till 170 och nu innehåller kalendern även inhemsk fisk."
Säsongen syns på tallriken
"Det första man ser när man stiger in i affärens grönsaksavdelning har väldigt stor inverkan på valet av vegetabilier. Domineras avdelningen av det välbekanta tomatberget eller ställer affären månatligen fram säsongens goda och förmånliga vegetabilier?
När handeln avreglerades efter den ekonomiska recessionen på 1990-talet och Finland blev medlem i EU förlorade finländarna sin naturliga koppling till skördetiden. Förändringen födde helt enkelt nyhetens behag. Många köpte exempelvis sparris i februari bara för att det var möjligt. Handeln var inte sen att gå med i dansen.
I dag är läget ett annat. Konsumenterna väljer allt oftare vegetabilier när de är som bäst.
Skördetidstänkandet är trendigt, vilket återspeglas av bland annat restaurangernas menyer. På Instagram hittar man en uppsjö av bilder på säsongens vegetabilier och många matbloggare skapar recept som rimmar med säsongen."
Säsongskonsumtion är en miljögärning
"Samarbetet med S-gruppen inleddes för två år sedan när gruppen bad min bror och mig berätta hur handeln kunde dra nytta av kalendern. Vi förklarade att handeln gagnas av att styra konsumenterna till konsumtion av vegetabilier när de är som bäst. Vi utarbetade ett skördetidskoncept, vilket innebär att vi för varje månad definierade 6–8 säsongsvegetabilier som handeln kunde lyfta fram i affärerna, i sin kommunikation och i sin marknadsföring. Vi deltog också i skapandet av säsongsrelaterade recept.
Dagens konsumenter väljer i stor utsträckning livsmedel utgående från pris och smak. Ökad konsumtion av färska vegetabilier minskar svinnet, vilket innebär att säsongskonsumtion är en miljögärning. Dessutom minskar energiförbrukningen när vegetabilierna odlas vid rätt tidpunkt på året, det vill säga under sina naturliga växtperioder.
Skördetidstänkandet har främjat finländarnas konsumtion av vegetabilier. Till exempel S-gruppens försäljning av vegetabilier har ökat med flera miljoner kg, vilket har positiv inverkan på folkhälsan.
Jag tror att skördetidstänkandet kommer att bli en megatrend. I takt med att konsumenterna lär sig äta nya vegetabilier kommer de finländska odlarna att bredda sitt urval av grödor. Under de två senaste åren har vattenmelon, majs, fänkål, kronärtskocka och broccolini av inhemskt ursprung börjat dyka upp i grönsaksdiskarna."