Varför är handelslaget ett bra val?

Vilket slags företag vill du äga? Är det viktigare att ha euro som skramlar i fickan eller vill du besluta om saker gemensamt och i enlighet med dina egna värderingar?

Det första kännetecknet på ett kooperativt företag är att ägaren alltid är en grupp som förenas av något annat mål än vinst i euro. Andelslag har grundats av jordbruksproducenter, kunder och företagare.

Enligt ekonomie professor Panu Kalmi vid Vasa universitet är demokratiskt beslutsfattande ett annat kännetecken på andelsverksamhet. Det här innebär att varje medlem har en röst.

"Andelsverksamhet har traditionellt inneburit att sträva efter något tillsammans. Detta gäller fortfarande, men andelsverksamhet går också ut på att tillfredsställa gemensamma behov. Andelslag har vissa värderingar, som kommer till uttryck i företagets verksamhet. Till exempel ett börsbolag kan ha liknande värderingar, men i dess verksamhet står ägarnas intressen och strävan efter vinst trots allt i främsta rummet", säger Kalmi.

Bland stora finländska företag är bland annat S-gruppen ett kooperativt företag. Dess medlemmar har två roller: de är ägare och kunder.

"Vem som helst kan vara ägare i handelslaget i sitt eget landskap. Det finns mångsidiga tjänster i närheten, andelshandlarna skapar arbete i området, och ägaren får månatligen Bonus för sina inköp. Vi står för en mänskligare marknadsekonomi, för vi styrs framför allt av sådana värderingar som transparens och ansvarighet", säger Veli-Pekka Ääri, marknadschef vid SOK.

Det förlovade landet?

I slutet av förra året fanns det i Finland enligt Handelsregistret 4 718 andelslag. Antalet bleknar i jämförelse med till exempel aktiebolag, av vilka det fanns mer än 250 000. Panu Kalmi påminner emellertid om att en stor del av de finländska företagen är skrivbordsföretag eller enpersons­företag. Då är andelsverksamhet inte ett alternativ.

Enligt Kalmi är allt i sin ordning med andelsverksamheten i Finland. Han framhåller andelshandlarnas och andelsbankernas framgångshistorier och förmåga att klara sig genom ekonomiskt svåra tider.

I Finland är mångfalden av kooperativa företag tudelad. Å ena sidan finns det stora internationella och kända konsumentandelslag, medan det å andra sidan också finns många små andelslag. Något typiskt kooperativt företag är det enligt Kalmi svårt att beskriva, för det finns i synnerhet många små andelslag som är sinsemellan mycket olika.

"I relation till folkmängden är Finland ett av världens mest kooperativa länder. Det anmärkningsvärda är den brokiga mångfalden av andelslag. Andelslag grundas av frilansare, konsulter, översättare, skogsägare och studerande. Detta tyder enligt mig på en positiv utveckling. Företagsformen blir hela tiden allt mer känd", säger Kalmi.

Mångfalden av företag skapar konkurrens

Olika experter har i medierna föreslagit att kooperativa företag borde läggas ner och bolagiseras, eftersom andelsverksamhet upplevs som en förlegad företagsform.

Professor Kalmi är av motsatt åsikt: kooperativa företag behövs. Han påminner om att bolagisering inte alltid leder till goda resultat. Ofta blir i synnerhet konsumenterna lidande när placerarnas fördel ställs upp som det främsta målet.

"Det uppstår konkurrens i bransch­en, sortimentet blir mångsidigare och tillgången på tjänster i synnerhet utanför städernas cent­rum ökar, när det i branschen finns företag med olika mål. Ägarskapets mångformighet är värd att bevara. Det är bra att företagare har olika företagsformer att välja mellan", säger Kalmi.

Enligt Veli-Pekka Ääri från S-gruppen är i synnerhet andelsverksamheten en av de mest framgångsrika företagsformerna under 2000-talet, eftersom makten under den digitala eran har överförts till konsumenterna, och det är uttryckligen detta som utgör kärnan i konsumentandelslagets existens. Andelsverksamheten är en kombination av affärsverksamhet och värdegrund.

"I ena ändan av gungbrädan har vi uppiggande kommersialism och i andra ändan värderingar och ideolo­gier, såsom ansvar för att kunna erbjuda ett brett, inhemskt sortiment i matbutikerna. När brädan är i balans, är företaget framgångsrikt och ägarna drar nytta av detta", säger Ääri.

"S-gruppens vinster försvinner inte i någons ficka, utan alla ägare får en del."

Handeln upplevs inte som ens egen

S-gruppen kritiseras ofta i offentligheten. Mången uppfattar inte andelsgruppen som ett kooperativt företag, utan man upplever att den endast strävar efter vinst. Ett av de stora problemen är att medlemmarna, det vill säga ägarkunderna, inte upplever att företaget är deras och inte heller känner till dess värdegrund.

"Det här är ett problem som vi är medvetna om. Vi har inte lyckats berätta för våra ägare om deras ställning. Vi har därför börjat förklara bilden av vårt andelslag och vår värdegrund. Den överlägsna fördel som kunden får ska framhävas i form av verkliga och tydliga exempel. Ett av våra första exempel är en video om en ägares resa till sina ägor. Videon visades på olika tv-kanaler under april–maj, och man kan titta på den också på omistajankäyntikortti.fi", säger Ääri.

På frågan om strävan efter vinst svarar Ääri med siffror. S-gruppens handelslag betalade i fjol 361 miljoner euro i Bonus till sina ägare.

"S-gruppens vinster försvinner inte i någons ficka, utan alla ägare får del av dem i form av Bonus eller i form av till exempel nya och bättre tjänster. Det är få börsbolag som betalar så här mycket i utdelning."

Samma ideologi och syfte

De första andelshandlarna, -bankerna och -mejerierna grundades i Finland vid sekelskiftet 1800–1900, då ekonomin växte och det rådde en tid av nationell väckelse. Å ena sidan rådde en landsbygdskultur sprungen ur allmogetraditionen, å andra sidan en levande arbetarkultur i städerna. Andelslagen var lokala, och den ideologiska fanan hölls högt.

Följande våg av nya andelslag fick vi vänta på ända till slutet av den ekonomiska nedgången på 1990-talet. De stora andelslagen hade befäst sin verksamhet och små andelslag har grundats ända fram till i dag i en jämn takt.

Nuförtiden är andelsverksamheten inte politiserad, såsom för drygt hundra år sedan. Detta förklarar det faktum att ideologin har blivit oklar i människors ögon. Samtidigt har den kommersiella verksamheten betonats. Panu Kalmi påpekar att syftet med verksamheten fortfarande är densamma såväl i små som i stora andelslag.

"Andelsverksamheten kan variera. I ett andelslag på fem personer förverkligas självstyrelsen tydligare än i stora andelslag. Men också stora andelslag spelar en viktig roll. Även om det är svårare att fatta gemensamma beslut i dem, betyder detta inte att de skulle ha sålt sin ideologi. Så länge som andelslagen styrs av något annat än vinstmaximering, har de en aktningsvärd plats inom sin bransch och inom andelsverksamheten", säger Kalmi.

Inte heller Ääri från S-gruppen anser att andelsverksamhetens ideologi har försvunnit.

"Andelsverksamheten är som den finska hästen. Ju svårare före, desto ihärdigare kämpar den sig fram", säger han.

Dina fördelar som kund och ägare

• Butiker och tjänster som ligger nära till
• Sakkunnig betjäning
• Ständigt förmånliga priser
• Snabba och smidiga butiksresor
• Ett brett sortiment av inhemska produkter
• Värdefulla förmåner i det egna sortimentet och av samarbetsparter
• S-Bankens banktjänster
• Bonus för alla uppköp
• Möjlighet att påverka vid val av handelslagens fullmäktige
• Skräddarsydd ägarkundspost, i vilken ingår Samarbete, bonuskalkyl och förmåner
• Av livsmedelsprodukterna i S-gruppen är 80 % tilverkade i Finland.
• Nyttan av handelslagens anskaffningar och investeringar stannar till största delen i närområdet.
• Handelslagen betalar skatt till Finland. Den skatt som andelshandlarna tillför samhället är 1,57 miljarder euro.
• S-gruppens handelslag är tillsammans med sina 36 000 anställda Finlands största privata arbetsgivare.

Hur skiljer sig ett andelslag från ett aktiebolag?

• Medlemmarna äger och styr demokratiskt ett företag som har formen av ett andelslag. Ett aktiebolag ägs av dess aktieägare, som äger bolagets aktier.
• I ett andelslag har varje medlem i allmänhet en röst. I ett aktiebolag fördelas rösträtten enligt mängden aktier.
• Ett andelslags huvudsakliga mål är att producera tjänster för sina medlemmar, på den plats där medlemmarna finns. I ett aktiebolag är kapitalavkastningen i allmänhet det viktigaste.
• Resultatet i ett andelslag delas oftast enligt hur varje medlem har använt andelslagets tjänster. I ett aktiebolag delas resultatet enligt aktieinnehav.

Källa: Andelsverksamhetens tjänster och samarbetseorganisationen Pellervo

Karukoski regisserade en tonårings resa till ägare

I filmen Mielensäpahoittaja finns en scen där huvudpersonen, som äger en Ford Escort, vid kassan i Prisma får frågan om han har ett S-Förmånskort, det vill säga "eskort". Den konstiga frågan förbryllar Antti Litjas gestalt. Detta leder till missförstånd som får tittarna att skratta.

Det ledde också till att Dome Karukoski, som regisserat filmen, i vintras fick regissera en reklamfilm åt S-gruppen, En resa till ägorna.

I reklamfilmen förevisar en far familjens ägor för sin son: restauranger, matbutiker, bensinstationer och hotell. Under resan inser sonen att också han är en av ägarna.

Manusförfattare till filmen är Jarkko Tuuri. Den förverkligades av SOK Media och produktionsbolaget Otto Tuotanto. Man kan titta på filmen på adressen omistajankäyntikortti.fi.

Se filmen