Vågar du tala om pengar?

24.3.2016
3 betyg
Vågar du tala om pengar?

Marika Pajunen handlar på kredit endast om det verkligen behövs. "Shopping är inte min grej. Det är lättare att köpa något till barnen Inkeri (t.v.) och Inka än till mig själv, men under de senaste åren har jag lärt mig att tillgodose också mina egna behov."

Ekonomiska trångmål tar sig olika uttryck: Vissa människor skäms medan andra tröstar sig genom att köpa något nytt och fint. Känslorna och självförtroendet inverkar på användningen av pengar oavsett om vi vill det eller inte.

Marika Pajunen, 38, från Kangasala har lagt märke till att pengar är ett tabu­belagt ämne i Finland. Efter att hon skiljde sig för cirka tre  år sedan har hon bott ensam med sina 10 och 12 år gamla barn. Nu planerar hon att bilda familj med en annan  man. Den ombildade familjen behöver bland annat ett gemensamt hem och en rymlig bil.

"Vi har varit tvungna att diskutera pengar och ekonomi. Fastän vardera parten har känt till den andras konsumtionsvanor har våra gemensamma planer tarvat noggrann analys av ekonomin, vilket har varit både svårt och pinsamt", säger Marika Pajunen.

Hon är inte ensam om sina känslor. S-Bankens utvecklingschef Anna Kurtelius karakteriserar finländarnas förhållande till pengar som dämpat. Det är ofint att prata om pengar oavsett om man är fattig eller rik.

"I livets brytningsskeden, till  exempel när man flyttar hemifrån, bildar familj eller planerar större inköp, "får" man prata om pengar. I vissa fall ger också allvarliga ekonomiska trångmål berättigad orsak att öppna munnen", säger hon.

I många fall lönar det sig att diskutera pengar och ekonomi öppet och ärligt. När exempelvis två personer flyttar ihop kan det uppstå problem. Gemensamma spelregler är a och o, speciellt om den ena parten är slösaktigare än den andra.

"Konsumtionsvanorna återspeglar våra värderingar – vi uttrycker oss ofta med hjälp av plånboken", säger Anna Kurtelius.

Taktfull tystnad när det gäller pengar

Enligt Minna Ruckenstein, som är docent i konsumentekonomi vid Helsingfors universitet, handlar tigandet i ekonomiska frågor i allmänhet om skyddande taktfullhet.

"I dagens värld bedöms nästan  allt, även människans värde, i euro och cent. En helt öppen diskussion om tillgångar och förmögenhet skulle ofelbart inverka på både människorelationer och människors inställning till varandra", säger hon.

Ekonomisk taktfullhet är inte enbart positiv. En öppen diskussion om lönerna på arbetsplatsen skulle sannolikt leda till en jämlikare löneprofil och många arvstvister skulle kunna undvikas om arvingarna diskuterade det kommande arvet innan arvlåtaren avlider.

¾ av oss väljer bank på basis av banktjänsternas avgifter.  Härnäst intresserar pålitligheten och säkerheten.
Källa: Finansbranschens Centralförbund och S-Banken

Pengar inverkar ofta på människors självkänsla och självförtroende.

"Människor förhåller sig olika till pengar: För en del är pengarna ett medel att hävda sig medan andra medvetet väljer att leva anspråkslöst eller helt enkelt upplever pengarna som en ointressant nödvändighet", säger Minna Ruckenstein.

Föräldrarnas konsumtionsvanor och inställning till pengar går ofta i arv till barnen.

Bokför utgifter och inkomster

När Marika Pajunen var gift skötte hon en stor del av familjens ekonomi, och efter skilsmässan föll hela bördan på henne. Under det första året använde hon Marthaförbundets kostnadskalkylator som hjälpte henne att få rätsida på inkomsterna och utgifterna.

"Det är viktigt för mig att vara ekonomiskt oberoende och jag ville visa att jag klarar skivan. Ibland måste jag använda kreditkortet eller köpa något på avbetalning. Som dotter i en företagarfamilj lärde jag mig redan som ung att vissa inköp förutsätter lån", säger hon.

Marika Pajunen bokför alla sina utgifter och inkomster, vilket hjälper henne att hålla ordning på ekonomin och att undvika otrevliga överraskningar.

Härförleden köpte hon en ny madrass på avbetalning. Fastän den gamla madrassen gav henne nack- och ryggbesvär övervägde hon inköpet en längre tid innan hon marscherade till affären.

Penningbekymmer tär på självkänslan

Eftersom Marika Pajunens ekonomi är trängd är hon ibland tvungen att vända på slantarna.

"Jag lärde mig att jämföra priser redan som flicka och nu fortsätter jag på den inslagna vägen. Fastän vår ekonomi inte är den bästa möjliga räcker pengarna till det vi behöver", säger hon.

Minna Ruckenstein berättar att känslan av ekonomiskt oberoende i allmänhet sammanhänger med att pengarna räcker till det man upplever som viktigt. Låginkomsttagare som lever sparsamt har ofta lika mycket kvar av lönen efter de månatliga utgifterna som höginkomsttagare.

Tumregeln är att ju mindre pengar man har desto större roll spelar de.

"Penningbekymmer tär på självkänslan. Trångmålens inverkan på det mentala välbefinnandet beror i stor utsträckning på om de är självförvållade, beror på oförutsedda händelser  eller har förorsakats  av någon annan", säger hon.

Inställningen till pengar och ekonomiskt ansvar syns tydligt på banken: En betalnings­påminnelse kan bemötas med irritation, frustration, skam, ilska, lättnad eller likgiltighet.

"Eftersom ekonomiska trångmål inte går att tiga ihjäl är det viktigt att finna en hållbar lösning på problemen", säger Anna Kurtelius.

Tänk på hur du använder dina pengar

  1. Var dig själv. Vi är alla olika också ifråga om pengar. Alla behöver inte bokföra sina utgifter i Exceltabeller eller placera i bostäder. Huvudsaken är att ekonomin är i balans.
  2. Spara på ditt eget sätt. Ett sparkonto med tillräckligt saldo kan ge trygghet liksom förkortad arbetstid – det senare minskar stressen och ökar det mentala välbefinnandet i vardagen.
  3. Föregå med gott exempel. Lär barnen handskas med pengar redan som små.
  4. Många bäckar små... Ofta återkommande mindre utgifter blir lätt en stor summa. Varför inte till exempel ersätta det köpta take away-kaffet med kaffe hemifrån?
  5. Lura inte dig själv. Överväg noga innan du köper något.  I synnerhet större inköp bör vara väl motiverade.
  6. Saldot ljuger inte. Om konto­saldot står på minus gäller det att skära i utgifterna eller att öka inkomsterna.
  7. Skuldkänslor är en varningssignal. Om du får dåligt samvete när du har shoppat är det dags att lägga om kursen. Om du ångrar ett inköp och inte har hunnit använda varan kan du returnera den.
  8. Tig inte. Kontakta din bank om du inte klarar ekonomin och inte kan betala dina räkningar. I värsta fall kan du vända dig till den kommunala skuldrådgivningen.

Experter: S-Bankens utvecklingschef Anna Kurtelius och docenten i konsumentekonomi vid Helsingfors universitet Minna Ruckenstein.

Text
Foto Konsta Leppänen
Arvioi artikkeli (sv)
Välkommen på inköp

Betygsätt

1/5 5/5