Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Traditionell läckerhet och festivalmat

Teksti:
Anne Kytölä
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 21.8.2014
|
Muokattu: 31.8.2020
Familjeföretaget Juustoporttis brödost görs på mjölk från ortens kor.

Vi står i Juustoporttis ysteri i Jalasjärvi. Ystare Piia Kuusinen kikar in i en stor ståltank som fylls av skummande mjölk från ett transportrör. Mjölken kommer så småningom att omvandlas till den traditionella läckerheten brödost (kaffeost).

Innan råmjölken pumpas in i ståltanken värms den upp till + 72 °C för att eliminera eventuella skadliga mikrober. När tanken är full tillförs mjölken salt och löpe. Enzymerna får mjölken att koagulera och bilda en grynig ostmassa. Piia Kuusinen håller ett vakande öga på massan och rör om då och då.

"Temperaturen i kärlet är + 40 °C och ostmassan blir färdig på cirka 40 minuter. Ingen sats är den andra lik så man måste vara observant", säger hon.

"Man kan inte gå efter klockan, utan det gäller att kunna bedöma när massan är färdig. Det handlar om erfarenhet och yrkesskicklighet", tillägger mejeriets emballeringschef Niklas Keski-Kasari.

Man kan nästan säga att han är uppvuxen med osttillverkning eftersom Juustoporttis första brödost blev till i hans farföräldrars händer.

Råmjölk i stora lass

Det hela började år 1965 när den storögda, svartglänsande frisiska kvigan Isabella kom till gården i södra Österbotten som den första kon i sitt slag.

Följande år kalvade Isabella. Aila och Martti Keski-Kasari tillverkade brödost av råmjölken. Kon producerade så mycket råmjölk att parets kylskåp snabbt fylldes av den österbottniska läckerheten. Paret fyllde bilens baklucka med brödost och styrde kosan mot bybutiken.

Föregångaren till dagens industriellt tillverkade brödost hade sett dagens ljus.

På den tiden var Juustoporttis nuvarande verkställande direktör Timo Keski-Kasari ett år gammal.

"Jag föll nog i ostgrytan på samma sätt som Obelix föll i grytan med trolldryck i serien Asterix", säger han med glimten i ögat.

Kaféet och butiken med samma namn som mejeriet slog upp portarna år 1989 vid riksväg 3 som ett resultat av Timo Keski-Kasaris och hans blivande frus examensarbete vid lantbruksinstitutet i Ilmola, där vardera studerade för agrologexamen. Mejeriet-ysteriet finns på cirka tio kilometers avstånd från kaféet och butiken i riktning mot Vasa.

Juustoporttis brödost görs nuförtiden i huvudsakligen enligt samma recept som på 1960-talet, men ostens salthalt har sjunkit från 1,5 till 0,7 procent under de gångna åren.

Enligt Timo och Niklas Keski-Kasari kan god ost endast göras på ren, färsk och välsmakande mjölk Juustoporttis mjölk kommer från regionens mjölkgårdar som finns inom en radie på 15 kilometer från mejeriet. Gårdarna levererar årligen 30 miljoner liter mjölk till Juustoportti.

"Jag föll nog i ostgrytan på samma sätt som Obelix föll i grytan med trolldryck."

Till vardag och fest

Ostmassan flyttas över till runda metallformar, som transporteras i två rader till den stora ugnen. På vägen till ugnen plattas massan till och eventuella hålrum fylls ut. När osten kommer ut ur ugnen lägger en robotarm en tom form ovanpå osten och vänder den upp och ner. Därefter åker osten in i ugnen på nytt för att gräddas och få sina karakteristiska bruna fläckar också på den andra sidan. Efter gräddningen kyls osten ner, varefter den skärs i två eller fyra bitar.

På mejeriets förpackningsavdelning är temperaturen omkring +4 °C året runt.

"Vi tillverkar minst 6 000 kg brödost per dag", säger produktionsplanerare Tuija Saarela.

Under högsäsong, det vill säga inför julen och påsken, ökar produktionen ytterligare. Årsproduktionen av Juustoporttis äldsta produkt uppgår till långt över en miljon kg. Timo Keski-Kasari gläder sig åt att den traditionella brödosten även faller yngre finländare i smaken.

"Ungdomar stuvar ner brödost i ryggsäcken när de åker till Provinssirock i Seinäjoki och till andra festivaler", säger han förnöjt.

Juustoporttis målsättning är utvidga sitt marknadsområde.

"I dag exporterar vi brödost till bland annat Sverige och Baltikum. Exporten styrs delvis av bröd-ostens begränsade hållbarhet, men vi utvecklar fortlöpande nya metoder för konservering utan tillsatsämnen", avrundar Timo Keski-Kasari.