Tornen i Helsingfors

Många av husen i centrala Helsingfors bjuder flanören på vackra, intressanta och gåtfulla torn. Varför inte rikta blicken uppåt under promenaden i vår huvudstad?

"Helsingfors silhuett präglas av kyrktorn och spiror. Från slutet av 1800-talet fram till 1920-talet var det vanligt att nya bostadshus och affärsbyggnader utrustades med tornkonstruktioner i mer eller mindre uttalat prydnadssyfte. De nationalromantiskt inspirerade tornen hade också till uppgift att markera gathörn och fastighetsingångar", säger arkivchef Elina Standertskjöld från Finlands arkitekturmuseum.

Oroligheterna och den ekonomiska svackan på 1930-talet innebar slutet för extravaganserna, även tornen. Under den så kallade funkiseran betonades funktionalismen och på 1940-talet lyste tornen nästan helt med sin frånvaro.

Under tornens guldålder byggdes flera torn, varav det mest kända torde vara nuvarande hotell Torni. Torni kan betraktas som landets första skyskrapa eftersom byggnadens höjd klart översteg de gällande byggnadsbestämmelserna när det begav sig.

Vår rundtur utgår från Torni.

Den lagstridiga byggnaden blev en symbol

När nästan 70 meter höga hotell Torni med sina 13 våningar färdigställdes år 1931 saknade byggnaden fortfarande byggnadslov. Det lagstridiga byggandet inleddes år 1929. När takhöjden hade nåtts krävde Helsingfors stadsfullmäktige fortfarande rivning av byggnaden. Som genom ett trollslag fick imponerande Torni ändå stå kvar.

Den höga byggnaden, som bär arkitektbyrån Jung & Jungs signatur, har stått värd för vilda fester och mörka hemligheter. Under förbudslagstiden slog man klackarna i taket i Tornis Ateljee Bar nästan dygnet runt. När hotellets vaktmästare tryckte på en larmknapp i hotellets lobby gömdes flaskorna snabbt undan för de annalkande myndighetspersonerna.

Under ofredsåren fungerade Torni som centrum för spionage och uppgiftsutbyte. Byggnaden inhyste dels tyska officerare, dels Sovjetunionens fruktade kontrollkommission. Under årens lopp har Torni och dess kabinett varit populära umgängesställen för olika kulturpersonligheter så som Alvar Aalto och Olavi Virta.

Hotell Tornis torn är ett av de få ställen varifrån man har fri utsikt över Helsingfors. När man spejar ut över staden ser man bland annat två höga kyrkotorn, nämligen Metodistkyrkan och Mikael Agricola kyrka som vardera är ritade av arkitekten Lars Sonck. Den 30 meter höga spiran i Mikael Agricola kyrka, som står i Fabriksparken, kan dras in. Detta gjordes ofta under vinter- och fortsättningskrigen i syfte att eliminera ett viktigt landmärke för de angripande bombplanen.

Konstnärsateljéer

Ochranahuset på Högbergsgatan 21 i Ulrikasborg är mytomspunnet. Till de mest namnkunniga hyresgästerna i huset, som byggdes år 1889, hörde konstnärs- och författarparet Venny Soldan-Brofeldt och Juhani Aho.

"Enligt senare funna dokument fungerade byggnadens hörntorn en tid som Venny Soldan-Brofeldts ateljé", säger marknadschef Kati Ståhlberg från Grand Residence Development Oy som ansvarar för renoveringen av den vackra byggnaden.

Venny Soldan-Brofeldt och Juhani Aho flyttade till Tusby i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet övertogs byggnaden av Ryssland och den tsarryska hemliga polisen Ochrana. Bakom de lyckta dörrarna på Högbergsgatan 21 förvisades många till Sibirien.

Efter självständigheten övergick huset till Finska staten och på 1930-talet fungerade byggnaden som Försvarsrådets samlingsplats och som marskalk Mannerheims arbetsplats. Fram till år 2012 huserade Gränsbevakningsväsendet i byggnaden. Det ståtliga tornet fungerade som bland annat basturelaterat utrymme.

Huset har stått tomt sedan år 2012, men nu renoveras det till sitt ursprungliga användningsändamål som bostadshus.

När Venny Soldan-Brofeldts ateljé användes av Mannerheim och Försvarsrådet skaffade sig Tove Jansson en egen tornateljé på Ulrikasborgsgatan 1. Huset från år 1896 är nästan granne med Ochranahuset. Den folkkära författaren och konstnären, som hyrde tornateljén år 1944, bodde i sitt ateljéhem nästan 60 år.

Tove Janssons livskamrat Tuulikki Pietilä bodde i samma hus, men på Kaserngatans sida. Damerna vandrade ofta till varandra längs fastighetens vindsgångar. Under hösten och vintern var Tove Janssons tornateljé relativt kylig, men de lättsamma och givande kulturkvällarna gjorde att stämningen var varm. De ofta högljudda samkvämen ledde till att Tove Jansson höll på att bli vräkt flera gånger under årens lopp.

Till en början ville husbolaget inte sälja tornet till Tove Jansson. Bostadens dåvarande ägare och husets övriga invånare hänvisade till konstnärens omoraliska leverne – på den tiden sågs fest, dans och alkoholbruk inte med blida ögon.

I dag ägs tornateljén av Tove Janssons arvingar. Utrymmet disponeras av det företag som sköter och administrerar Muminkaraktärerna. Ateljén visas ibland för allmänheten.

Stadens stenslott

Från Tove Janssons ateljé styr vi stegen längs Högbergsgatan i riktning mot Södra Esplanaden. Vi passerar Helsingfors äldsta brandstation och dess 42 meter höga torn. Skillnadens imponerande brandstation, som färdigställdes år 1891, bär arkitekt Theodor Höijers signatur.

"När det begav sig gavs brandlarmen med skinnkulor, trianglar och fyrkanter. Nattetid användes olikfärgade lyktor. Enligt legenden firade en brandman ner sig från det höga tornet med huvudet före", säger Brandmuseets intendent Jari Auvinen.

Brandstationens torn är öppet för allmänheten onsdagar och söndagar klockan 16–17. Därtill ordnar brandstationen förhandsbokade gruppbesök.

Mitt emot brandstationen står Helsingfors Telefonförenings gamla hus som ritades av Lars Sonck och färdigställdes år 1905. Byggnadens slottslika former och hörntorn representerar jugenderans nationalromantiska stil.

"Under nationalromantiken sökte Finland lämpliga uttrycksformer. Inom arkitekturen tog man ofta intryck av medeltida kyrkor och slott", säger Elina Standertskjöld.

Många av tornhusen från den tiden har fönster som för tankarna till skottgluggar. Jugendstilen präglas, till skillnad från nyrenässansen, av asymmetri som bland annat tar sig uttryck i hörntornens placering.

Hörtornet i Telefonföreningens gamla hus, som i dag inrymmer bland annat Läkemedelsinformationscentralen, har ett burspråk med ornamentband som antyder byggnadens ursprungliga funktion.

En annan byggnad som andas nationalromantik är Finlands Nationalteater vid Järnvägstorget. Den vackra teatern, vars torn inrymmer gästrum för skådespelare och andra konstnärer, är känd för sina spöken. I det västra tornet lär man kunna få syn på en hädangången man som bär på ett människohuvud. Nationalteatern färdigställdes år 1902.

Stenpalats på paradplats

Turen fortätter genom Esplanadparken till Grönqvistska huset på Norra Esplanaden 25–27. När byggnaden blev färdig år 1883 var den det största privatägda huset i Norden. Det imponerande tornpalatset, som ritades av Theodor Höijer, representerar stilen nyrenässans.

Kvartershuset, som ursprungligen inrymde kontorslokaler och 193 hyreslägenheter, uppfördes av sadelmakaren, kommunalrådet och entreprenören Fredrik Grönqvist. Det djärva och dyra byggprojektet väckte stort intresse bland helsingforsarna, som gärna besökte Esplanadparken för att följa med hur arbetet framskred. De nyfikna åskådarna slog vad om när gubben Grönqvist, som han kallades i folkmun, skulle gå i konkurs. Men tji fick de – huset blev färdigt och gubben blev stormrik på kuppen.

I dag hyser Grönqvistska huset främst kontor, men det har också några privata bostäder. De vackra och utsmyckade tornen hör till hörnlägenheterna, varav den ena disponeras av Veikkaus.

Kupolerna mitt på huset hör till vindsutrymmena. Kanske gubben Grönqvist sitter där och ler i mjugg?

Andra intressanta tornhus i Helsingfors

Hufvudstadsbladets hus, Mannerheimvägen 18. Tornet på det av W.G. Palmqvist ritade huset är en kopia av tornet på Dogepalatset i Venedig. Affärsmannen och mecenaten Amos Anderson inspirerades av en målning av Dogepalatset.

Fastigheten Kointähti, Petersgatan 9. Det av Usko Nyström ritade bostadshuset har en vacker torndel i art nouveau-stil. Tornet inrymmer några lägenheter, men den översta delen hör till vindsutrymmet.

Arkitektoniska pärlor i centrala Helsingfors 

Helsingfors har flera arkitektoniskt betydande byggnader som lockar både turister och experter.

Tystnadens kapell (Kampens kapell)

Kapellet som representerar modernt finländskt träbyggande är planerat av arkitekterna Kimmo Lintula, Niko Sirola och Mikko Summanen från arkitektbyrån K2S. Tystnadens kapell, som stod färdigt år 2012, finns på Narinken i Kampen. Redan innan byggnaden uppfördes uppmärksammades den på olika håll i världen. År 2010 fick kapellet det prestigefyllda priset The Chicago Athenaeum International Architecture Award.

Tempelplatsens kyrka

Tempelplatsens kyrka, som är insprängd i berget i Främre Tölö, är en av Helsingfors populäraste sevärdheter. Kyrkan från år 1969 är ritad av arkitekterna Timo och Tuomo Suomalainen.

Olympiastadion

Helsingfors Olympiastadion, som representerar funktionalismen, stod färdig år 1938. Det över 70 meter höga tornet är ett av huvudstadens viktigaste landmärken. Olympiastadion planerades av arkitekterna Yrjö Lindegrén och Toivo Jäntti.

Finlandiahuset  

Fastän Finland under de senaste åren har producerat många framgångsrika arkitekter är Alvar Aalto fortfarande den mest namnkunniga. När man beskådar Finlandiahuset från Tölövikens motsatta sida verkar Nationalmuseets torn växa upp ur Finlandiahuset. Illusionen beror på att husets torndel har en svart halvtrapets insprängd i marmorytan. Finlandiahuset stod färdigt år 1971.

Kajsahuset

Helsingfors universitets huvudbibliotek i Kajsaniemi är ett exempel på modern finländsk arkitektur. Det monumentala huset, som stod färdigt år 2012, bär arkitekterna Selina Anttinens och Vesa Oivas signatur. Byggnadens böljande framtoning har renderat arkitekterna flera priser och hedersomnämnanden.