Håller du i trådarna? Ger hushållsarbetet dig ångest? Är du en superkvinna som har blivit fånge i din egen roll? Fastän många av dagens kvinnor har lika långa arbetsdagar som sina män är det oftast de som sköter hemmet. Undersökningar har visat att män i allmänhet stöder och talar för jämlikhet, men verkligheten ser tyvärr annorlunda ut.
De finländska kvinnorna gör fortfarande cirka två tredjedelar av hushållsarbetet, vilket i genomsnitt innebär tre timmar och åtta minuter per dag. Medan kvinnan utför hushållsarbetet, som omfattar bland annat matlagning, diskning, klädtvätt och städning, hänger barnen ofta henne i kjolarna och ber om hjälp med både det ena och det andra. Mamma, kan du hjälpa mig med matematikläxan? Var är min boll?
Kvinnornas fritid är splittrad och de utför ofta flera uppgifter samtidigt. Män fungerar annorlunda – de koncentrerar sig på en sak åt gången. Småbarnsmödrar utvecklas ofta till projektchefer som handlar lika effektivt hemma som på jobbet – så länge de orkar.
Bryt den onda spiralen
Många kvinnor känner sig otillräckliga och undrar varför de måste ta hand om allting. I diskussionsspalterna tillstår de modigaste att de håller på att gå i bitar och att de upplever sina män som irriterande och värdelösa. Varför drunknar kvinnorna i hushållsarbete? Frågan går till forskare Anneli Miettinen från Väestöliitto.
"De finländska kvinnorna vill av tradition vara starka och klara sina uppgifter själva. Många mödrar är onödigt duktiga på att axla ansvar och att föreställa sig hur ett perfekt hem och en välfungerande familj bör se ut, vilket kan framkalla både stress och prestationsångest", säger hon.
Beteendet går ofta i arv från mor till dotter. I många släkter har man i flera generationer byggt upp en bild av den outtröttliga och duktiga modern för vilken det är en hederssak att göra allting själv.
"Varför inte bryta den onda spiralen? Affärens bulle kan faktiskt vara lika god som den hembakta och hemmet behöver inte alltid vara i perfekt ordning", säger Anneli Miettinen.
Martyrens städdag
I många hem städar en martyr. När kvinnan inte får sin familj att delta i hushållsarbetet använder hon bitterhet som vapen och gör sig omöjlig, vilket kan yttra sig som hot och gnabb.
"Resonemanget att man får andra att dela bördan genom att anklaga dem bär sällan frukt. Om man vill nå resultat bör man diskutera hushållsarbetet lugnt, sansat och öppet med resten av familjen", säger Anneli Miettinen.
Den som sköter hushållsarbetet kan tro att resten av familjen inte uppskattar och förstår insatsen. Sanningen kan vara att familjemedlemmarna nog uppskattar arbetet, men att de inte kan klä sin uppskattning i ord.
Hushållsarbetet används ibland som maktmedel: En kvinna som väljer att sköta allt själv utövar makt eftersom rutinerna är hennes och resten av familjen får assistentens roll. Mår familjen bra om makten är koncentrerad till kvinnan?
"Knappast. De flesta av oss vill ha jämlikhet och rättvisa. En man som upplever att han arbetar för sin partner är nog inte lycklig", säger sexual- och logoterapeut Elina Tanskanen.
Kvinnor som stretar och står i behöver erkänsla för sina insatser och en hjälpande hand.
"Undersökningar har visat att kvinnor i regel inte efterlyser jämn fördelning av hushållsarbetet, utan ärlig uppskattning av sina insatser", säger Anneli Miettinen.
Hon uppmanar alla kvinnor som bågnar under bördan att fundera på vad som smakar särskilt illa. Kanske mannen kunde hjälpa till med den biten och därigenom lätta på trycket?
Nytt begrepp – metaarbetare
I december i fjol myntade bloggaren Jenny Lehtinen begreppet metaarbete, med vilket hon avser mödrars fortlöpande hjärnarbete. Inlägget väckte stort intresse och ledde till en livlig diskussion om fenomenet. Anneli Miettinen är mer än nöjd.
"Planering och annat mentalt arbete blir ofta förbisett i tidsanvändningsundersökningar", säger hon.
Många mödrar planerar barnens klädvård, fritidsprogram, transporter, fester och mycket annat. Kvinnorna identifierar det ansträngande metaarbetet, medan deras män i allmänhet inte är medvetna om det.
"Om planerandet och hushållsarbetet blir alltför betungande bör man ta tag i problemet för sin egen och familjens skull. När man har kartlagt situationen gäller det att tillsammans finna en lösning på problemet", säger Elina Tanskanen.
Jämlikhet i hemmen är fortfarande en utopi, men i dag deltar allt fler män i vården av sina barn. Anneli Miettinen hoppas att trenden fortgår, att den utsträcks till även hushållssysslorna och att kvinnorna ger upp sin ställning som familjens överhuvud ifråga om hemmet.
Definiera nivån på städningen
Så länge allting fungerar är det ingen som knorrar, men om diskhögen av någon orsak växer eller om kläderna inte blir tvättade höjer familjen på ögonbrynen.
Anneli Miettinen rekommenderar alla mödrar att göra upp arbetslistor för att visa resten av familjen hur mycket arbete skötseln av hemmet kräver.
"Arbetslistan bör anpassas till familjens och hemmets behov. Det är exempelvis logiskt att den förälder som kommer hem först lagar mat till barnen. Man kan med fördel ta med barnen i hushållsarbetet och vid behov ge dem en liten slant för besväret. Föräldrarna bör lära sina barn könsoberoende deltagande i skötseln och vården av hemmet", säger hon.
Vad gör man om synen på till exempel städning är olika? Den ena parten kanske vill att tavelramarna rengörs regelbundet medan den andra nöjer sig med att man ser genom glaset.
"Det gäller att komma överens om vilken nivå som lämpar sig för familjen. Räcker städning en gång i månaden eller bör man städa varje vecka? Man bör också tänka på att olika städvanor kan vara lika bra trots att de skiljer från varandra", säger Anneli Miettinen.
Perfektionism behövs inte
Det finns inga perfekta hem eller familjer. Om alla accepterade att det ibland ligger lite damm i hörnen skulle människor må bättre och familjeterapeuterna träffa lyckligare par.
"Förväntningarna på partnern bör vara rimliga. Det lönar sig att ifrågasätta och diskutera förväntningar som upplevs som orimliga och att värna om de fina sidorna i förhållandet. Eftersom det är omöjligt att vara perfekt lönar det sig att sänka ribban och må bra. Det gagnar alla", säger Elina Tanskanen.
"Barnfamiljer har ofta svårt att enas om hushållsarbetet och därför väljer många mödrar att sköta allting själva. Om familjen inte delar bördan lönar det sig i allmänhet att dra ner på takten och nöja sig med lite mindre. De bråda åren är lyckligtvis ganska få", säger Anneli Miettinen.
Om ekonomin tillåter kan man anlita utomstående hjälp. Varför inte anställa en städerska eller någon som utför mindre reparationer i hemmet? Målsättningen bör vara att man själv, partnern och hela familjen mår bra.
"Gör hemmet till ett tempel utan tvister och gräl", avrundar Anneli Miettinen.