Små kockar i matskolan

Enligt åttaårige Lukas Vuohelainen är stekt drakhjärta både gott och hälsosamt. Om drakhjärta av någon orsak inte finns att tillgå håller han till godo med spaghetti och köttfärssås. Lukas tillbringar sin ferievecka i matskolan, där han får lära sig att laga och servera olika rätter. Han och 15 andra barn i åldrarna 8–12 år får lära sig matens och matlagningens ABC under ledning av Tulois 4H-förening.

Eftersom spaghetti och köttfärssås är hela gängets favoritmat fick barnen laga rätten till lunch redan den första lägerdagen.

Matskolorna är en nyhet inom den finländska matfostran. I fjol deltog cirka 600 barn i sammanlagt 30 matskolor runt om i landet. I år deltar nästan 800 barn i sammanlagt 40 matskolor.

Mat hör inte hemma bland soporna

Det är torsdag och den fjärde "skoldagen". Under de föregående lägerdagarna har eleverna fått prova på både det ena och det andra. Barnen lagar och äter frukost, lunch, mellanmål och middag tillsammans.

På onsdag fick barnen bjuda sig själva och sina familjer på festsupé. Matsalen fylldes av sorl och skratt när sammanlagt 51 personer satt bänkade vid borden. På festmenyn stod köttbullar, klyftpotatis, italiensk sallad, grönsallad och bröd. Måltiden avslutades med en gomsmekande blåbärspaj. Barnens hemlagade läckerheter rönte mycket stor uppskattning.

Som i livet i allmänhet övergår festen i vardag även i matskolan – i dag gäller det att reda upp efter den lyckade supén. I köket råder en oväntad tystnad när barnen koncentrerat tillreder pyttipanna av gårdagens matrester. Pyttipannan serveras med riven morot och överbliven italiensk sallad.

Användningen av den överblivna maten lär barnen att hushålla med livsmedel. På frågan varför de använder överbliven mat svarar barnen med en mun:

"Mat hör inte hemma bland soporna!"

"Genom att undvika livsmedelssvinn visar vi respekt för hela produktionskedjan", säger en av matskolans lärare.

Mat och motion

Pyttipannan är färdig och nu är det dags att riva morot. Rivjärnen är i flitig användning och bergen av riven morot växer.

Morötterna blev över från gårdagens lunch, som var grönsakspuré med knäckebrödskrutonger.

"Barnen förhöll sig skeptiskt till grönsakspurén, men när den var färdig åt de den med god aptit. Vår strävan är att lära de små liven att åtminstone prova på nya rätter och smaker", säger Outi Ranki som ansvarar för Tulois 4H-förenings matskola.

"Jag hoppas att barnen lär sig tycka om matlagning. Det är både lätt och behändigt att laga hälsosam mat av inhemska livsmedel. Matlagning är en trevlig sysselsättning och ett av matskolans syften är att öppna barnens ögon för den fascinerande matvärlden", säger Outi Ranki.

Ifjol var matskolans tema bröd och spannmål. Årets tema är kött och köttprodukter. I lägerprogrammet ingår besök på en lantgård, på en spannmålsodling, på en potatisodling och i ett bageri. Syftet med besöken är att ge barnen en inblick i den inhemska livsmedelsproduktionskedjan.

Matskolan fokuserar inte enbart på mat och matlagning, utan även på hälsosam livsföring. Av den orsaken omfattar programmet också motion, spel, lek och fysiska uppgifter.

Flera av skolans lekar innehåller element från matvärlden. När barnen demonstrerar olika förvaringstemperaturer med kroppsrörelser förstår man att undervisningen har gått hem – bland annat fisk och mjölk får dem att darra och huttra som om de stod i ett kylskåp.

Nej till skräpmat

Bröderna Ilmo (8) och Alpo (11) Miettunen från Lammi har trots sin ringa ålder redan länge varit intresserade av mat och råvaror. Deltagandet i matskolan har ökat deras intresse för mat och matlagning ytterligare.

Enligt Ilmo är matlagningen det trevligaste i matskolan. Han tycker speciellt om att finfördela råvaror, steka köttfärs och smaka på resultatet. Ilmo är övertygad om att han framöver kommer att laga köttfärssås hemma i det egna köket.

I förrgår stod strömmingsflundror med potatismos på menyn. Storebror Alpo, som redan tidigare hade kommit i kontakt med strömming, fick lära sig hur man rensar fisken rätt.

Brödernas mor Maria Miettunen berömmer initiativet att ordna trevlig och meningsfull sysselsättning under skolloven. Pojkarnas deltagande i matskolan har givit mamma Miettunen ett litet huvudbry: Pojkarna har nämligen meddelat att de under inga omständigheter kommer att äta så kallad skräpmat.

"Jag hoppas att barnen lär sig tycka om matlagning."

Vad är matskolan?

De första matskolorna ordnades år 2012 som ett pilotprojekt. Därefter har verksamheten utvecklats och i år arrangeras sammanlagt 40 matskolor varav de flesta i juni.

Matskolan, som är avsedd för pojkar och flickor i åldersgruppen 8–12 år, arrangeras som dagsläger. Lägrets längd är fyra till fem dagar och deltagaravgiften är 65 euro.

I det tvåspråkiga projektet Matskolan–Ruokakoulu deltar Finlands 4H-förbund, Finlands Svenska 4H-föbund, producentorganisationerna MTK och SLC, Folkhälsan, föreningen Mjölk och Hälsa r.f. och Jord- och skogsbruksministeriets Kvalitetskedja.

Idén till matfostran i skolform kläcktes i Danmark.

MER INFORMATION:

Matskolan.fi