Säkert från åkern till bordet

21.7.2014
0 betyg
Säkert från åkern till bordet

I hela EU har livsmedelssäkerheten blivit allt viktigare. I Finland sker övervakningen och upplysningen på alla nivåer, från jordbrukarna till butiken. Om fel upptäcks, är reaktionen blixtsnabb.

Utgångspunkten för livsmedelslagstiftningen är att alla livsmedel som säljs är säkra. För konsumenten kan detta verka självklart, men i verkligheten ställer det krav på åtgärder längs hela livsmedelskedjan. Enligt livsmedelssäkerhetsverket Eviras chef Matti Aho är det framför allt en fråga om sakkunskap bland arbetstagarna i branschen.

"Med sunt förnuft kommer man långt. Om producenten, bearbetningsföretaget och köpmannen har en klar uppfattning om sin uppgift, är livsmedelssäkerheten i allmänhet god", säger Aho.

"I livsmedlen får inte finnas biologiska, fysikaliska eller kemiska risker. De kan konstateras genom kontroller som görs i efterhand, men då är det ofta redan för sent att reparera skadan."

Förebyggande arbete är A och O, och enligt Aho har just Evira som rådgivande och ledande organisation en nyckelställning. Dessutom behövs övervakning av färdiga produkter och produktionslokaler, och på den punkten får Evira hjälp av lokala livsmedelsmyndigheter samt – i fråga om importerad mat – av Tullens laboratorium. Övervakningen sker i alla skeden av livsmedelskedjan. Vid behov har livsmedelsmyndigheten behörighet att tvinga ett företag eller en annan aktör i livsmedelssektorn att ändra sina metoder eller upphöra med sin verksamhet, om felen inte kan rättas till på annat sätt.

EU har enhetliga krav vad gäller livsmedels-säkerheten. Finländarna måste kunna lita på att livsmedel producerade i andra EU-länder är säkra, och tvärtom.

Egenkontroll viktig

Ansvaret för livsmedlens säkerhet ligger alltid på aktörerna i branschen, det vill säga producenterna, bearbetningsföretagen, distributörerna och affärerna. Lagen dikterar minimikraven, men många aktörer har utarbetat egna regelverk, som ofta är noggrannare än de officiella direktiven.

"Det är fråga om mycket konkreta saker. Tvätta händerna, inte föra in smuts i produktionslokalerna, hålla varma livsmedel varma och kalla livsmedel kalla, inte blanda ihop mogna och omogna råvaror, rengöra produktionslokalerna väl och så vidare. Det här är mycket enkla saker, men alla som jobbar i branschen måste noga gå igenom instruktionerna och iaktta dem i sitt dagliga arbete", påminner Eviras chef.

Egenkontrollen spelar en viktig roll i branschen. S-gruppen visar sitt ansvar genom att varje matbutik har en specifik egenkontrollplan som rättesnöre för verksamheten. Ansvaret inverkar även till exempel på valet av varuleverantörer och på olika avtal. Marjatta Väisänen, som är SOK:s chef för styrning av dagligvaruhandelns produktkvalitet, beskriver denna verksamhet som en portvakt, vars uppgift är att garantera att livsmedlen som kommer till affärerna är säkra.

Inhemsk mat har traditionellt ansetts säkrare än importerade livsmedel. Matti Aho anser att det finns fog för detta. Redan geografiskt sett ligger Finland avlägset och skyddat, och dessutom är de inhemska livsmedelskedjorna korta och snabba. Ju längre och krångligare produktionskedja, desto flera ställen finns det där fel kan uppstå.

"Korta kedjor gör det möjligt för oss att snabbt hitta problempunkten i en besvärlig situation och fundera tillsammans hur saken kan lösas. Det är fördelen i ett litet land", säger Aho.

16 % av finländarna har genomgått testet som ger ett hygienpass. Årligen utfärdas 60 000 hygienpass.

Konsumenterna kräver ansvarsfullhet

En aktör i livsmedelsbranschen måste kunna visa varifrån råvarorna har anskaffats och vart slutprodukterna har tagit vägen. Därför kan matens ursprung spåras ända till primärproduktionen. Numera är det allt flera finländare som fäster uppmärksamhet vid matens produktionsförhållanden och kräver ansvarsfullhet av matproducenterna. Konsumenternas krav ökar den mängd av information som producenterna och butiken ger och förbättrar därigenom matens säkerhet.

"Förutom primärproduktionen började vi redan för länge sedan undersöka den omgivande miljön och dess effekt på livsmedelssäkerheten. Primärproduktionen och rena råvaror spelar en central roll i säkerheten", säger Aho.

Den nyaste utvecklingstrenden är att matproduktionen inte granskas som en rak sträcka från åkern till bordet, utan som ett kretslopp, i vilket matavfallet, de delar som återvänder från kedjan till naturen, samt miljön tas i beaktande som en helhet.

Lägre tröskel för åtgärder vid fel

Trots att livsmedelsindustrin övervakas noggrant, händer det fel ibland. Mängden återkallade livsmedel har ökat, vilket enligt Matti Aho visar framför allt att man nu lättare tar tag i fel. Vanligen reagerar producenterna och butikerna på eget initiativ, och vid behov kan Evira ingripa.

En typisk orsak till återkallelse är att produkten inte motsvarar förpackningspåskrifterna. Det kan vara oavsiktligt eller avsiktligt. Ett exempel på detta var skandalen med hästkött som inträffade våren 2013. Flera produkter måste återkallas, då det framgick att de helt oväntat innehöll hästkött, trots att förpackningspåskrifterna angav att de endast innehöll nötkött. Fel i påskrifterna kan vara farliga, om livsmedlet innehåller ingredienser som framkallar allergiska reaktioner, som till exempel nötter.

"Fel kan bland annat uppstå, om produktionens tillväxt och riskhanteringen inte utvecklas i samma skala, då man tror att det går att fungera i en stor matfabrik på samma sätt som hemma i köket", säger Aho.

Enligt Aho uppstår svårigheter även på grund av att konsumenterna numera vill att butiken ska saluföra allt fler produkter vars risknivå ursprungligen är hög. Sådana är till exempel råmjölk och råa grönsaker, av vilka de sistnämnda kan hamna i varukorgen efter en lång och krånglig kedja.

Livsmedelssäkerheten har förbättrats

  • Livsmedelssäkerheten har förbättrats betydligt i Finland på 25 år.
  • Till exempel ännu för 30 år sedan var i synnerhet salmonella en källa till problem.
  • Nya risker är näringsproblemen och olika bedrägerier, bland biologiska risker norovirus, kampylobakterier, listeria och EHEC-bakterien samt utbredning av antimikrobresistens.
  • Tullen ansvarar för övervakningen av livsmedel av växtursprung som kommer till Finland från andra än EU-länder, medan Evira övervakar produkter av animaliskt ursprung.
Spikklubban gav en läxa

Oiva symboliserar livsmedelssäkerhet

Oiva-rapporten, som samordnas av Evira, visar med enkla symboler om livsmedelssäkerheten garanteras i en butik, kiosk, restaurang, kafé eller annat matställe. Om Oiva ler, är allt som det ska. Om Oiva är allvarlig eller sur, finns det saker att rätta till.

Oiva-betygen baserar sig på normala kontroller gjorda av kommunala myndigheter. Övervakningsbesöken görs slumpmässigt utan förvarning. Kontrollerna görs på samma sätt i hela landet.

Oiva-rapporterna började publiceras våren 2013, så alla butiker och matställen som berörs av kontrollerna har ännu inte besökts. Nästa år utvidgas Oiva till att beröra alla företag inom livsmedelssektorn.

Oiva-rapporten måste placeras i närheten av ingången till företaget. Rapporterna kan även hittas här.

I fjol återkallades i Finland 134 olika livsmedel från marknaden.

Spikklubban gav en läxa

I april 2013 kom det kommentarer till SOK:s konsument-rådgivning, enligt vilka kunder misstänkte att de blivit sjuka av en Rainbow frysvara som såldes under namnet Mättande grönsakspanna. Det blev snart klart att orsaken var att spikklubba kommit in i blandningen, och denna kan även i små mängder orsaka allvarliga symptom. Det var alltså ett produktfel som innebar hälsorisker.

"Vi reagerade omedelbart och återkallade genast produkten. En snabb reaktion är synnerligen viktig", säger Marjatta Väisänen, som är SOK:s chef för styrning av dagligvaruhandelns produktkvalitet.

För att säkra återkallelsen infördes dessutom i affärerna en kassaspärr, alltså kassaapparaten meddelade att produkten inte får säljas. Evira gav på begäran order till SOK att öppna köpdata, och genom att kombinera uppgifterna i ägarkundsregistret och kassadatasystemet gick det att få reda på de kunder som hade köpt ifrågavarande grönsakspanna. Därefter kontaktades dessa kunder direkt av SOK.

Problemet var resultatet av ett komplicerat händelseförlopp. I blandningen ingick romanobönor, vars ogräsväxt är spikklubban. Vanligtvis levererades romanobönorna till den belgiska producenten Dujardin Foods från Norra Frankrike och Belgien, men på grund av ett missväxtår hade råvaran undantagsvis anskaffats från Spanien, där förhållandena för spikklubba är gynnsammare. En liten mängd av ogräset hade lyckats ta sig igenom skörden, rensningen och nedfrysningen, och fanns till slut bland wokgrönsakerna i Finland.

"På grund av denna händelse ändrades våra för-faranden för gott. Dujardin Foods har gett sina odlare anvisningar om att granska sina åkrar noggrannare, identifiera spikklubba i alla dess växtstadier och rapportera om vartenda fynd. Varuleverantörens anställda har fått fortbildning, och skannrarna i fabriken, som avkänner orenheter, har finjusterats", berättar Väisänen.

"Vi har också kommit överens om att endast romanobönor från Belgien och Norra Frankrike används för de produkter som levereras till oss."

På grund av ogräsfyndet återkallades även Rainbows Mexikanska grönsakspanna för säkerhets skull. Mättande grönsakspanna och Mexikansk grönsakspanna saluförs

Text:
Illustration: Taru Staudinger
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5