Rutans magi

26.1.2015
0 betyg
Rutans magi

Finländarna älskar TV. Så mycket att de tittar på TV i genomsnitt tre timmar per dag. Trots att detta förefaller mycket, är det skäl att påminna att tiden som används till TV-tittande inte är bortkastad tid; televisionen berättar nämligen vem du är.

Hela 3,3 miljoner finländare håller andan i februari 1979, då Spede Pasanen öppnar ett kuvert prytt med bokstäverna MS. Efter en tystnad som känns lång, hostar Pasanen till och meddelar att Päivi Uitto från Uleåborg utsetts till Miss Finland.

Även om Päivi Uittos namn kanske inte lämnade djupa spår i nationens gemensamma minne, skrev hennes seger finländsk TV-historia; inget annat program har lockat så många tittare. Här bör dock påpekas att det i slutet av 1970-talet fanns bara två TV-kanaler och att programmen var så få att folk ivrigt tittade på det som erbjöds.

Nu är situationen en annan. Det finns 14 gratiskanaler, och att bara studera programutbudet tar tid. Det är länge sedan programmen bara sändes i några timmar ett par dagar i veckan. Då var vilken TV-sändning som helst ett evenemang.

Byggklossar

Enligt Finnpanels mätning av TV-tittandet spenderade finländarna i medeltal tre timmar och två minuter i dygnet framför TV-apparaten år 2013.

För tittaren är televisionen inte bara bakgrundsljud eller verklighetsflykt, de program vi ser på formar även vår identitet, säger ekonomie doktor Jenniina Sihvonen från Vasa universitet. Hon disputerade år 2012 om konsumenternas förhållande till sina favoritprogram.

Enligt Sihvonen spelar televisionen en viktig roll särskilt i under 20-åriga personers liv.

"Medierna har en stor betydelse. Få ungdomar är så djupt inne i arbets- eller familjelivet, att dessa skulle räcka till som byggklossar för det egna jaget. Televisionen skapar rollmodeller, väcker känslor och bygger upp tittarens identitet med hjälp av dessa."

Mellan olika typer av TV-innehåll finns enligt Sihvonen betydande skillnader i fråga om prestige: de som tittar på underhållning upplevs lätt som sämre mediekonsumenter.

"Många urskuldade sig då de berättade att de tittade till exempel på Big Brother."

Då man undersöker TV-tittandet är det även viktigt att fråga vilka andra som är intresserade av programmet. I Sihvonens undersökning framgick till exempel att de som tittar på Mad Men ansågs framgångsrika och intelligenta, modeintresserade unga kvinnor följde programmet Muodin huipulle (Project Runway) och Salatut elämät (Dolda liv) tittade hela folket på.

I andras ögon är du vad du tittar på. En trogen konsument av Teema-kanalen lever sannolikt ett mycket annorlunda liv än en person som trivs på Jim-kanalen.

50 % av Yhteishyvä/Samarbetes läsare äger en TV. 33 % har två och 10 % har tre stycken.

Het potatis i kafferummet

 Hösten 2014 var det i synnerhet Dansa med stjärnorna, Putous, Vain elämää och Posse som fick de högsta publiksiffrorna. Enligt forskaren har dessa program gemensamt att de är väl marknadsförda helheter, som lyfts fram i medierna redan före den första sändningen.

"Då hela mediehuset med sina radiokanaler har tagits med i marknadsföringen, lyckas man skapa en allmän uppfattning om att man inte får missa programmet", säger Sihvonen.

Ett av människans grundbehov är att känna tillhörighet och gemenskap. En del tittar därför på populära program bara för att kunna delta i diskussionerna till exempel i kafferummet på arbetsplatsen. Presidentens mottagning på självständighetsdagen är varje år det program som drar mest TV-tittare. Nästan två miljoner ögonpar följer med handskakningsceremonin, som alla egentligen känner till på förhand.

Vi behöver nöjesprogram

I maj har det gått 60 år sedan den första finländska TV-sändningen. Från allra första början fick televisionen en viktig folkbildande uppgift. Då en nordisk välfärdsstat byggdes upp efter kriget sågs apparaten som tronade på paradplatsen i vardagsrummet som en symbol för modernisering och den nya tiden, berättar docent Iiris Ruoho, medieforskare vid Tammerfors universitet. Televisionen fungerade som ett fönster mot den övriga världen, men förstärkte samtidigt den finländska identiteten. Vid sidan av nyhets- och aktualitetsprogrammen satsade man på underhållning, och under svåra perioder t.o.m. mer än normalt.

Henry Bacon, professor i film- och TV-vetenskap vid Helsingfors universitet, säger att det i synnerhet i svåra förhållanden, så som ekonomisk recession, har funnits ett behov av program som gör det möjligt att glömma vardagen.

"Dessutom har det i ett land med en liten befolkning varit nödvändigt att göra mångsidiga program med en liten budget utan att kvaliteten blir lidande", konstaterar Bacon.

Enligt Bacon har principerna för public service, som uppställts för Rundradion, bidragit till att göra det inhemska TV-utbudet mångsidigt. I Yles fall ingår i principerna för public service att bjuda på information, uppfostran och underhållning.

"Vårt programutbud är bredare än i USA, för den offentliga finansieringen förutsätter ett mångsidigt innehåll, och produktionen av underhåll är inte koncentrerad endast till reklamfinansierade kanaler", kommenterar Bacon.

Han säger att televisionen förväntas bjuda tittarna på hela skalan av sak- och känsloinnehåll. Programmen ska innehålla både sådant som tittarna kan identifiera sig med, men även överraskande moment. En dylik kombination får tittarna på kroken.

"Komedier har också sin betydelse. Man kan inte begära att alla program ska kräva en intellektuell ansträngning från tittarens sida."

Sihvonen, som undersöker konsument­beteendet, säger att det i programmanuskripten förekommer en hel del arketyper och gestalter från urgamla historier.

"Alla känner igen en antihjälte, vars utveckling är fängslande att följa med. Även om personernas liv känns främmande, kan var och en genom dem reflektera över sina egna val och sin livssituation."

30 % Yhteishyvän lukijoista katsoo televisiota 2–3 tuntia vuorokaudessa. 2 % ei katso televisiota lainkaan.

Självvald prime time

Sändningstiderna är inte längre viktiga enligt medieforskaren Iiris Ruoho. Medieteknikens utveckling ändrar tittarvanorna, och allt flera skräddarsyr sin egen TV.

"Inspelande apparater samt tjänster som Yle Arenan och Netflix binder inte tittandet till tid eller rum. Genom att smarttelefonerna och surfplattorna blivit vanliga, har man i praktiken tillgång till TV-program hela tiden."

Den bästa tittartiden, prime time, beror numera på konsumenten själv. Den avancerade tekniken har dock enligt Ruoho inte lyckats eliminera den speciella dramatik som bara en direktsändning kan ge. Ett mål känns fortfarande bäst då den blåvita spelaren höjer armarna i segergest samtidigt som publiken gör det hemma i soffan.

Ruoho berättar att ungdomar som vuxit upp med internet bygger sin egen TV redan nu, men i de äldre åldersklasserna håller man fast vid vissa ritualer. Det visar till exempel kvällsnyheterna på TV1, som finländarna troget tittar på.

Interaktivitet

Enligt forskarna är det svårt att definiera hurdana TV-tittare vi finländare är. TV tittar man på från olika utgångspunkter. Tittandet uppfyller olika behov. Men säkert är att televisionen har makt.

Det har sagts att det gemytliga deltagandet i tävlingen Tuttu juttu hjälpte Martti Ahtisaari att bli president 1994, och knappast skulle rapparen Cheek ha fyllt hela Olympiastadion utan den populära serien Vain elämää.

Ruoho tror att televisionens makt har ökat ytterligare under de senaste åren tack vare sociala medier. Numera finns bara några få aktualitetsprogram som inte lockar tittarna att producera eller kommentera innehåll till exempel med twittermeddelanden.

"Mediebolagen hittar hela tiden på nya sätt att få tittarna med. Sociala medier möjliggör interaktion, som i sin tur skapar känslan av att höra till någonting", funderar Ruoho.

Yhteishyvän lukijoista 94 % katsoo tv-ohjelmia televisiosta ja 26 % tietokoneella.

Timo Tikka (till vänster), Anna Klemelä och Tuomas Sarkkinen

Timo Tikka (till vänster), Anna Klemelä och Tuomas Sarkkinen ser varje vecka på tv tillsammans.

I sällskap med zombier

De tjugoåriga kamraterna Anna Klemelä, Tuomas Sarkkinen och Timo Tikka förstår inte vanan att titta på TV och samtidigt knäppa på olika smart­apparater.

"Är inte idén just att göra något tillsammans? Vi skulle lika bra kunna spela squash eller gå på en öl, men vi tittar på TV tillsammans", säger Tikka.

Då trion samlas varje vecka för att titta på den amerikanska serien Walking Dead, får telefonerna vara i fred. Kommentarerna görs i samma soffa utan hashtags, och om episoden är riktigt spännande, sitter de tysta. Ofta kokar de kaffe, idag knaprar de även på kex. Det trivsamma vardagsrummet i Helsingfors Vallgård är stämningsfullt och mörkt. I TV-rutan knackar en skabbig zombie på bilfönstret.

Den prisbelönade serien Walking Dead berättar om människor som har klarat sig ur en förödande zombie­epidemi. I serien finns en ständig känsla av fara, men trion är mindre intresserad av de levande döda än av den psykologiska sidan, alltså av hurdana moraliska val personerna gör i exceptionella situa­tioner.

Kamraterna träffades i gymnasiet. För ett par år sedan märkte de att var och en på sitt håll hade följt med serien. Det var lätt att ordna gemensamma Walking Dead-kvällar, då alla var med på noterna. Nu tittar de på den femte säsongen, som visas i Finland bara en dag senare än i USA.

Klemelä medger att säsongsslutet oroar, eftersom det följs av ett stort socialt tomrum. Ett nytt program måste planeras till måndagskvällarna. Sarkkinen, som står värd för tittandet, föreslår att trion borde hitta en annan serie att se på tillsammans.

"Eller så kan vi titta på zombiefilmer i samma stil som Walking Dead", fortsätter han.

Kamraternas TV-klubb är inte helt stängd för utomstående. Om någon bekant vill komma med, skulle han eller hon få genomgå ett lekfullt prov, med frågor om de viktigaste händelserna under tidigare säsonger och relationerna mellan personerna. Ingenting kan irritera en erfaren tittare mer än dumma frågor om programmet.

"Och så kan typen ha med sig till exempel chips", föreslår Tikka.

Minns du dessa höjdpunkter inom finländsk television?

  • Helsingfors Tekniska högskolas TV-klubb sänder Finlands första offentliga TV-sändning den 24 maj 1955.
  • Den regelbundna sändningsverksamheten påbörjas hösten 1956, två kvällar i veckan, torsdag och söndag. Tvåtimmarsprogrammet börjar kl. 19.30.
  • Rundradions provsändningar inleds år 1957.
  • År 1957 grundas även Oy Mainos-TV-Reklam Ab som hyr sändningstid av Suomen Televisio (Finlands Television).
  • Barnens favorittant Kylli uppträder första gången i ett barnprogram i Finlands televisions provsändningar redan år 1957. Kylli-tantens första program hette Tenava- kanava, Kärpänen och Satu­sivellin.
  • Nyårsdagen 1958 inleder Rundradion sina regelbundna TV-sändningar under namnet Suomen Televisio (Finlands Television).
  • Dagliga nyhetssändningar inleds med det första Kamerakierros-programmet 1959.
  • Jaakko Jahnukainens Levyraati (Skivråd) börjar år 1961. Programmet sändes ända till 2005.
  • Första sportprogrammet Urheiluruutu sänds 1963.
  • Spede Pasanen börjar med sina sketchprogram i TV på 1960-talet.
  • Presidentens nyårstal 1969 påbörjar de programmässiga provsändningarna med färg-tv. Samma år betalas den miljonte TV-avgiften.
  • Lauantaitanssit (Lördagsdansen) 1971–1985 är ett av Finlands genom tiderna populäraste program.
  • Lottodragningen televiseras första gången i januari 1971.
  • Första Pikku Kakkonen (Lilla tvåan) ser dagens ljus 1977. Pelle Hermanni besökte programmet under åren 1978–1988.
  • Karpolla on asiaa tar upp missförhållanden i finländarnas liv under åren 1981–2007.
  • 1985 börjar frågesportprogrammet Kymppitonni som skräddarsytts för Riitta Väisänen.
  • Napakymppi samlar stora tittarskaror under åren 1985–2002.
  • Poliisi-tv:s sändningar börjar 1989. Också Huomenta Suomi påbörjar morgon-tv-sändningarna år 1989.
  • MTV får sitt eget sändningstillstånd 1993 och flyttar över sin kommersiella verksamhet till den tredje kanalen (MTV3).
  • '95 Rund­radions populära serie Kotikatu börjar 1995.
  • Nelonen får sändningstillstånd 1997.
  • Musikprogrammet BumtsiBum sänds under åren 1997–2005.
  • 2000-talet är en guldålder för TV-koncept. Till Finland har vi fått bl.a. Idols, Voice of Finland, Dansa med stjärnorna, Big Brother samt Selviytyjät Suomi. Duudsons blir folkets favoriter.
  • Finland och Lordi vinner Eurovision Song Contest år 2006.
  • Statsrådet beslutar om övergång från analoga till digitala sändningar 31.8.2007.
  • Första säsongen av Putous visas 2010.
  • 2013 ändras Yles finansieringsmodell. Tv-licensen ersätts av Yle-skatt.

Källor: Yle/Muistikuvaputki samt Wikipedia

65 % tittar på TV under prime time, alltså kl. 18–21. 55 % anser att TV är en fritidssysselsättning. 33 % tycker att TV-tittandet minskar på tiden för sömn och motion.

Television katselu -kyselyn tuloksia

Citaten och procenttalen har tagits från den enkät om TV-tittande som Yhteishyvä.fi utförde i oktober–november 2014. I enkäten deltog 3 482 läsare.

Topp 5:

Vilken inhemsk TV-serie vill du helst ha tillbaka?

  1. Karpolla on asiaa
  2. BumtsiBum!
  3. Metsolat
  4. Puhtaat valkeat lakanat
  5. Poliisi-tv

Topp 3:

Vilka program tittar du helst på?

  1. Nyheter och väderlek
  2. Filmer
  3. Utländska TV-serier

För artikeln intervjuades även publikforskaren Juha Haaramo från Rundradion.

Text:
Foto: Miika Kainu, Nea Ilmevalta och Minna Kurjenluoma
Asiantuntijat: kauppatieteiden tohtori Jenniina Sihvonen, Vaasan yliopisto, mediatutkija, dosentti Iiris Ruoho, Tampereen yliopisto, elokuva- ja televisiotieteen professori Henry Bacon, Helsingin yliopisto ja yleisötutkija Juha Haaramo, Yleisradio
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5