Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Professorn Johanna Mäkelä: "Finland behöver matglädje"

Teksti:
Hanna Jensen
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 31.7.2017
|
Muokattu: 31.8.2020
I framtiden kommer vi att tala mer om den glädje och det välbefinnande som maten och de gemensamma måltiderna skänker oss, tror professorn i matkultur Johanna Mäkelä.

För 10–15 år sedan talade man inte om inhemsk matkultur i Finland. Åtminstone inte som i dag.

"På den tiden fick man ibland höra att Finland inte har någon matkultur", säger Johanna Mäkelä som är professor i matkultur vid Helsingfors universitet.

"Finländarna beundrade ett inbillat Sydeuropa och dess förnäma mattraditioner."

Johanna Mäkelä forskar i mat och matvanor. Hon försöker förstå vad maten och ätandet betyder för oss.

"Det är fantastiskt att vi äntligen börjar inse att vi har unik lokal mat", säger hon.

Ålandspannkaka, karelska piroger, Kymmenedalspunsa (fläskaladåb) och Lemin särä (ugnsrätt gjord på lamm och potatis) är exempel på unik lokal mat.

På tidningen Samarbetes begäran berörde Johanna Mäkelä tre intressanta aspekter på den finländska matens framtid.

Det lönar sig att berätta om renheten

"Det dröjde länge innan de finländska producenterna började berätta om och marknadsföra egenskaperna, och avsaknaden av sådana, hos sina produkter. För tio år sedan blev jag storligen förvånad när jag insåg att renhet är den finländska kycklingindustrins styrka. Ingen talade om detta.

"Renhet är den finländska kycklingindustrins styrka."

Visst har man betonat matens renhet och det faktum att den finländska livsmedelsproduktionen nästan är ekologisk, men det har främst handlat om föreställningar. Först under senare tid har man börjat förstå att renheten måste beläggas. Den goda finländska livsmedelssäkerheten och livsmedelshygienen är konkurrensfördelar på den internationella marknaden.

Vår massbespisning från vaggan till graven är unik i världen. Storköken har stor inverkan på den finländska matkulturens utveckling. Jag uppskattar bland annat deras strävan att skapa läckra rätter av så kallad skräpfisk. Bespisningstjänsterna kan bana väg för hållbara matvanor.

Knapphet kan bli konst

"Vi bör inse att Finland är ett nordligt land med begränsade råvaruresurser. Låt oss gör knappheten till konst! Memman är ett utmärkt exempel på att det lyckas. Ett annat exempel är fisksoppan, som tillreds på olika sätt beroende på orten, fiskslaget och de övriga råvarorna.

Jag är intresserad av hur uppfattningen om finländsk festmat förändras med tiden. Vad kommer finländarna att äta vid bröllop och begravningar? Hur utvecklas den finländska festmatstraditionen? Hur kommer framtidens familjer att kombinera sina mattraditioner? Alla familjer har sina egna klassiker – på julen tvistar man bland annat om huruvida sillsalladen ska ha sås eller inte.

I framtiden diskuterar vi inte enbart livsmedlens pris och hälsoegenskaper, utan även den glädje och det välbefinnande som maten och de gemensamma måltiderna skänker. Maten är en del av vår hållbara välmåga.

Den finländska restaurangkulturen förändras i takt med matkulturen. Redan i dag får fine dining-restaurangerna sällskap och konkurrens av snäppet enklare restauranger. Hoppeligen leder utvecklingen till att utbudet av högklassiga restauranger ökar i förorterna och på landsbygden. Det skulle främja matturismen. Tertin kartano i S:t Michel är ett gott exempel på resmål som lockar med lokal mat av hög kvalitet."

Proteinspektret breddas

"Dagens diskussion om vegetabilier kommer snart att förbytas i en bredare diskussion om proteinkällor. Vegetabilierna kommer att ha en dubbelroll:

Dels ger de oss vitaminer, spårämnen och fibrer, dels fungerar de som en viktig proteinkälla och som alternativ till kött.

I en nära framtid talar vi inte längre om vegetabilier som ett alternativ.

Jag häpnade när jag fick höra att man redan har producerat en miljon förpackningar bondböne-produkt. Matkulturen genomgår en stor förändring. Det faktum att förändringen inte sker i snäva kretsar utan i hela samhället antyder att den vegetariskt betonade matkulturen har kommit för att stanna.

Urvalet av snabba, lättlagade och vardagsvänliga vegetariska rätter kommer att öka. Varken vegetarianer eller andra hinner alltid laga tidskrävande mat.

Människors matvanor varierar från dag till dag och från morgon till kväll. Under veckan äter man snabbmat och under veckosluten enligt ett längre formulär. På morgonen är man vegetarian och på kvällen allätare. Vi är flexare som gör olika val."

"Vi är flexare som gör olika val."

Johanna Mäkelä

  • Vem Professor i matkultur vid Helsingfors universitet.
  • Vad Forskar i matkultur, matstilar och matklassificering.
  • Varför Deltog i S-gruppens trendinkubator. Diskussionerna gav upphov till ett matmanifest som behandlar livsmedelshandelns visioner. Läs mer på adressen yhteishyva.fi/ruokamanifesti