Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

I Paolas kök gäller principen "det som råkar finnas i skåpet." Hon kokar till exempel ofta soppa på kokosmjölk.

Paola Suhonen: "Vi borde koncentrera oss mer på att handla än på att älta"

Teksti:
Riina-Maria Metso
Kuvausjärjestelyt:
Mirkka Siusluoto / Milla Stenman
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 5.12.2017
|
Muokattu: 31.8.2020
Modeskapare Paola Suhonen, som har gjort internationell karriär, älskar traditionella smörgåsar, skogen och långsamma stunder. Hon anser att 100-åriga Finland behöver mer talkoanda.

De grävdes fram ur rycksäcken på scoututfärden och på väg till mormor. De förgyllde skidutfärden och sköljdes ner med värmande kakao ur en termos. Om kvällarna när mor värmde dem i ugnen fyllde de köket med en underbar doft av ost.

Smörgåsarna. Enligt modeskaparen, konstnären och filmmakaren Paola Suhonen andas smörgåsar hemvävt.

"Många förknippar smörgåsar med Danmark, men Finland är också ett uttalat smörgåsland. Hos oss hör smörgåsarna till både vardag och fest."

Hos oss hör smörgåsarna till både vardag och fest.

I sin egenskap av styrelsemedlem i projektet Finland 100, som har till uppgift att förbereda det självständiga Finlands jubileumsår, har Paola ägnat finländskheten många tankar under de senaste åren. Finland och finländskheten syns även i hennes design och produktion. Nästa år fyller varumärket Ivana Helsinki 20 år.

Tillbaka till smörgåsarna. Paola minns sitt barndomshems salta och söta varma smörgåsar med stor värme. På 1970-talet var tomatpuré, plommon, emmentaler och majonnäs vanliga smörgåspålägg.

I dag äter Paola sina smörgåsar med bland annat avokado.

"Rågbröd med Auraost och skivad rödbeta andas sann finländskhet."

Brödet har en särställning när Paola planerar menyn till sin fars stundande 80-årsfest.

"I min barndom var smörgåstårtan ett givet inslag på alla fester. Traditionen har delvis fått stryka på foten, men jag tänker baka flera smörgåstårtor till fars bemärkelsedag."

Paola upplever matlagning som lyx eftersom det kräver tid. Som jäktad företagare äter hon i allmänhet på restau-rang.

"Förr tvingades jag söka med ljus och lykta efter restauranger som serverade vegetariska rätter, men i dag får man vegetarisk mat på nästan alla ställen."

Grottmänniskans värld

Varför i all världen äter du inte kött? Den frågan fick Paola besvara otaliga gånger efter att hon hade fyllt 12 år. I dag ställer ingen längre den frågan.

"Förr fick jag ständigt försvara mitt val, men i dag är vegetarianismen fullt accepterad" säger Paola.

"Affärerna satsar på vegetarisk mat och bland annat pulled havre och bondböneprodukten Härkis har seglat upp på konsumtions- och exporthimlen. Matkulturen och trenderna återspeglar tidens värderingar – jag hoppas att respekten för djuren och deras rättigheter får ännu större utrymme i framtiden."

För Paola har djurens rättigheter varit en självklarhet i flera decennier. Hon anser det vara fel att äta levande varelser.

"Människan har utvecklats långt inom många områden, men i fråga om födan är vi fortfarande grottmänniskor. Vi föder upp djur för att sätta tänderna i dem. Jag hoppas att köttet blir en både sällsynt och dyr råvara."

Maten återspeglar vår livsstil i lika stor utsträck-ning som vår klädsel och inredningssmak.


Vegetarianismen är en integrerad del av Paola. Hon anser det vara fullt naturligt att dieten och matvanorna är identitetsskapande.

"Maten återspeglar vår livsstil i lika stor utsträck-ning som vår klädsel och inredningssmak. Våra val visar vem vi är och hur vi tänker", säger hon.

Paola tillmäter matens renhet stor betydelse. Om tiden räckte till skulle hon gärna laga mer mat själv eftersom det är det bästa sättet att försäkra sig om råvarornas renhet.

"Jag vill stöda småproducenter, närproduktion och företagsamhet och därför väljer jag alltid ekologiska varor i mån av möjlighet."

Morötter med rätt smak

Roande. Så tänkte Paola förr om utomlands boende finländare som bad sina vänner ta med sig rågbröd och salmiak när de kom på besök. Hennes inställning förändrades när hon flyttade till USA.

"Under mina fem år i USA insåg jag att det var svårt att få tag på riktigt efterugnsbröd, vilket ledde till att jag själv började beställa det och lakrits från Finland."

I New York finns ett finländskt bageri som drivs av några unga finländare och i New York och Los Angeles strävar handelsmännen efter att ha något för alla, vilket i viss mån underlättar Amerikafinländarnas och andra utlänningars tillvaro.

"New York och Los Angeles är föregångare i fråga om ren mat, hälsokost och så kallad raw food. Trots detta smakar till exempel morötterna annorlunda än i Finland. Skillnaden är betydande för den som är van vid de finländska aromerna."

Finländarna beskylls ofta för att inte behärska small talk, men jag upplever den oförmågan som enbart positivt.

Finländare och amerikaner är olika på många sätt. För Paola kom finländskheten väl till pass i arbets-livet.

"Jag fick ofta höra att man kan lita på mig, att jag gör det jag har lovat och att jag inte pratar strunt", säger hon.

Paola uppskattar själv den finländska rättframheten, ärligheten och uppriktigheten och att det man säger håller streck.

"Hellre fåordighet än löst prat. Finländarna beskylls ofta för att inte behärska small talk, men jag upplever den oförmågan som enbart positivt."

Skog och oslipad lyx

Paola vill vända finländarnas skogsmentalitet till något positivt.

"Skogsmentalitet är världens vackraste ord. Den orörda, eviga och ibland lite skrämmande skogen är en del av den finländska själen. Skogens okontrollerbarhet ger oss välbefinnande och rekreation."

Skogsmentaliteten får och bör synas. I Paolas alster är skogen ett viktigt element. Den är närvarande i hennes mönster och i den Twin Peaks-stämning som präglar Ivana Helsinkis festival Superwood.

Alstren får inte vara för "slipade". När Paola planerade rummen på Sokos Hotel Presidentti var hon noga med att inte dölja virket eller materialet i de tjocka ryorna.

"Den oslipade lyxen vinner alltmer terräng inom finländsk design. Virkets ådring och kvistar bör synas och vid behov kan de accentueras med exempelvis skimrande guld."

Den oslipade lyxen vinner alltmer terräng inom finländsk design.

De finländska storstädernas skogsområden är unika och en stor konkurrensfördel.

"De flesta stora städerna i världen har endast parker. Skogsområdena i våra städer är något helt annat."

"Våra stadsskogar, som ligger på ett stenkasts avstånd från trafiken och larmet, borde utnyttjas bättre i turistsammanhang."

Många utlänningar uppskattar också de relativt lugna gatorna i Finlands städer.

"Våra japanska kunder sätter stort värde på frånvaron av trängsel och våra tysta och nästan folk-tomma gator."

En bit finländsk skönhet

Paola är inte nöjd med riktigt allt i Finland. Hon beklagar sig särskilt över vår kverulanskultur.

"Klagandet får ibland bisarra former. När någon spyr galla över något är det många som tar upp tråden och ältar frågan i det oändliga i de sociala medierna. Det gagnar varken samhället eller mänskligheten."

Gärningar leder vidare. Paola efterlyser mer handling och mindre prat.

"Diskussionskulturen har spårat ur när allting måste stötas och blötas. Om människor i stället koncentrerade sig på att göra saker skulle kommentarsfälten ersättas av konkreta gärningar."

Paola beklagar att rappheten ofta får ge vika för trög analys. Efter krigen spottade finländarna i nävarna och byggde upp sitt land. Vart har detta lagarbete försvunnit?

Sann talkoanda, som präglas av oegennytta och tyst engagemang, andas finländsk skönhet.

"Sann talkoanda, som präglas av oegennytta och tyst engagemang, andas finländsk skönhet."

I Paolas företag gäller en klar och entydig linje: man får klaga, men det räcker inte.

"Den som anser att något görs fel bör kunna före-slå en alternativ lösning."

Ältandet är ett vanligt fenomen i de sociala medierna.

"I syfte att låta alla komma till tals kan man till exempel diskutera färgen på klubbutrymmets soffa på husbolagets Whatsapp i flera månader. Den ut-dragna diskussionen leder till att man aldrig kommer till skott."

Sköna långsamma stunder

Paola tror att intresset för de sociala medierna kommer att förändras. Vi har ju redan slow food och slow design så varför skulle vi inte kunna ha slow social media? Vi behöver ett lugnare tempo, även inom digital kommunikation.

"De sociala medierna är en relativt ny företeelse som fortfarande befinner sig i en hyperfas. Nya tjänster så som tinder och klusterlösningar lanseras fortlöpande. Ivern och takten för tankarna till vansinneskörning", säger hon.

Ju färre sociala medier och nätverk man deltar i, desto bättre mår man.

"Ju färre sociala medier och nätverk man deltar i, desto bättre mår man. De företag som lyckas utveckla tjänster som främjar en lugnare livsrytm kommer att dra det längsta strået."

Små saker kan ge välbefinnande. När Paola återvänder efter en resa och får andas in den finländska luften på Helsingfors-Vanda flygplats upplever hon stort välbehag.

"I New York är omgivningen smutsig, dammig och sliten men här är allting rent och fräscht."

Rummen på Sokos Hotel Presidentti bär Paolas signatur

Paola Suhonen, 43, från Helsingfors är modeskapare, konstnär och filmmakare. Hon är också grundare av och konstnärlig ledare för festivalen Superwood.

Nästa år fyller modehuset Ivana Helsinki 20 år. Under jubileumsåret spelas Paolas film om mannens rättigheter in och därtill publiceras en ny barnbok i serien Erikoiskoira Affe.

De av Paola Suhonen planerade rummen på förnyade Sokos Hotel Presidentti andas midsommar, vinterstorm, tystnad, sagoskog och sisu. Den etappvisa förnyelsen av hotellet slutförs nästa år.