Överdriven motion?

Bodypump följd av bodycombat och basket. Under vintern 2010–2011 spårade Emilia Ruismäkis motionsiver ur. Hon löpte ofta en ordentligt runda på både morgonen och kvällen.

"Jag motionerade hejdlöst", säger Emilia som i dag är 22 år gammal.

Motionen fyllde ett tomrum efter gymnasiet och det därmed förbundna basketspelandet. Emilia oroade sig också för framtiden och valde motionsspåret för att dämpa sin oro.

"Jag har alltid tyckt om att motionera. Under året efter gymnasiet var gymnastikträffen med kompisarna klockan fem dagens definitiva höjdpunkt."

Den slanka unga damen började ge akt på sitt ätande och hennes matvanor förändrades. Tidigare hade hon ätit allt som serverades, men nu valde hon bort all ohälsosam mat.

"Den intensiva motioneringen dämpade aptiten och ibland åt jag bara ett par morötter på hela dagen."

Viktminskningen accentuerade Emilias muskler och hon fick ofta beundrande kommentarer av sina vänner. Kommentarerna sporrade henne till ytterligare motion.

"Fastän musklerna och hela kroppen värkte gick jag till gymmet – jag lyssnade helt enkelt inte till kroppens signaler."

Det "alltför sunda" livet gav Emilia sömnproblem och gjorde henne tvär och irriterad.

UKK-institutets chef, medicine doktor Tommi Vasankari nickar igenkännande. Han har sett motsvarande symtom på överansträngning förr.

"Intensiv träning behöver inte alls vara skadlig, men för att undvika överansträngning bör den balanseras upp av rätt kost och tillräcklig vila. Ovana personer som börjar träna intensivt drabbas ofta av överansträngning."

Tommi Vasankari berättar att orsakssambandet är komplicerat. Det handlar inte enbart om motion och kost, utan om helheten. En krävande livssituation och till exempel treskiftsarbete anstränger både kroppen och själen.

"I bakgrunden kan finnas till exempel utseendefixering, vilket ofta är fallet bland unga, eller för uttalad resultatinriktning. Prestationsorienterade familjefäder som börjar träna tillmäter ofta tävlingsmomentet alltför stor betydelse."

När motionsivern går över styr borde varningsklockorna börja ringa. Kroppen ger i allmänhet tydliga signaler om att något är fel: sömnen störs, träningen haltar, vikten och hemoglobinvärdet sjunker, blodtrycket stiger och nerverna är spända som fiolsträngar.

Hos kvinnor kan överansträngning leda till att menstruationen uteblir, vilket var fallet för Emilia Ruismäki.

"Det är en mycket tydlig signal från kroppen om att allt inte står rätt till", påpekar Tommi Vasankari.

Kroppens tydliga språk fick Emilia Ruismäki att öppna ögonen våren 2011. Hon kontaktade en läkare och fick ett kort och koncist råd, nämligen att avbryta träningen och gå upp i vikt med minst tre kg. Det gällde att lägga på hullet, inte att öka muskelmassan.

"Läkarens ord fick mig att inse att träningen och strävan efter hälsa hade gått till överdrift. Förändringarna i min kropp hade smugit sig på och uppfattades inte ens av mina närstående."

Emilia började äta mellanmål bestående av bland annat kvarg, grädde och bär.

"Jag hade inte unnat mig sådana läckerheter på ett helt år."

Ett interrailäventyr tillsammans med en kompis och en senare resa hjälpte Emilia att bryta motionsspiralen.

Enligt Tommi Vasankari är det betydligt lättare att drabbas av överansträngning än att ta sig ur den onda cirkeln.

"Ju längre tillståndet fortgår desto längre räcker det att återhämta sig – återhämtningen kan ta flera månader i anspråk. För överansträngda tävlingsidrottare kan återhämtningsprocessen räcka flera år."

Det enda som hjälper är att helt avbryta träningen och endast ägna sig åt lätt motion.

När pulsen har stabiliserat sig, sömnen har blivit normal och man mår bra kan man lugnt och försiktigt återuppta träningen.

Emilia Ruismäkis vikt ökade och hon återfick sin menstruation. Den blivande fysioterapeuten motionerar fyra gånger i veckan och äter regelbundet både hemma och i skolan.

Överansträngningen lärde Emilia att ökad motion kräver ökat födointag, att återhämtningen tar tid och att man måste vara lyhörd för kroppens signaler.

Vid sidan om joggning och gymnastik deltar Emilia i hot-yoga, det vill säga yoga i ett varmt rum. Före överansträngningsepisoden kunde hon inte njuta av motion som inte var ansträngande.

Tommi Vasankari tror att vårt prestationsinriktade samhälle får människor att välja allt mer krävande motionsformer och extremupplevelser.

"Man vill ha allt genast och glömmer bort att till exempel ett maratonlopp kräver långa och omsorgsfulla förberedelser."