Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Ölexpert Anikó Lehtinen lär finländarna kombinera öl och mat

Teksti:
Marika Harjumaa
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 27.9.2016
|
Muokattu: 31.8.2020
Många finländare skulle gärna prova nya ölsorter, men skräms av det stora urvalet. Varför inte ordna en ölprovning med kompisarna?

Syltmunkar är nog inte det första man associerar med öltillverkning, men i Anikó Lehtinens hembryggeri lades syltmunkar i mäsktanken för att ge smak åt ett delikatessöl som senare kommersialiserades.

Hembryggeriet är Anikós, 43, stora hobby. Hennes egentliga arbetsplats finns hos Sinebrychoff i Kervo, där hon jobbar som ölexpert och bland annat utbildar kundernas personal och föreläser för studeranden.

Anikós stora intresse för öl och öltillverkning har smittat hennes man Mika Oksanen, som i dag är delägare och bryggare i mikrobryggeriet Panimo Hiisi. Munkölet blev en del av bryggeriets sortiment.

Det började med porter

Som liten flicka imponerades Anikó av den skumkrona som bildades när hennes far slog upp öl i ett glas. Hon fick smaka på den vackra skumkronan, men smaken fick henne att rynka på näsan.

Efter avlagd studentexamen började Anikó studera politisk historia vid Helsingfors universitet. På festerna drack hon, i likhet med alla andra studenter på 1990-talet, traditionell inhemsk lager. I syfte att dryga ut sin kassa jobbade Anikó på olika restauranger under studietiden. Hon stortrivdes med jobbet, miljön och stämningen.

Anikó befann sig mellan två eldar: Hon var intresserad av forskning, men hon kände också stark dragning till restaurangbranschen. När hon fick höra att Sinebrychoff behövde en kundutbildare sökte hon jobbet och fick det.

"Jag fick smaka på Sinebrychoffs porter och Koffs nyligen lanserade amberöl med den amerikanska humlesorten Amarillo. Jag blev imponerad av de nya spännande smakerna och på den vägen är det", säger Anikó.

Hon läste allt hon kom över om öl och sökte sig till Egentliga Finlands lantbruksinstitut för att lära sig brygga öl.

"Det var både intressant och spännande att lära sig olika sätt att brygga och använda öl", säger hon.

I dag är Anikós titel ölexpert. Under åren har hon skrivit två verk, nämligen boken Yks olut (ung. En öl) och boken Niin monta olutta (ung. Så många öl) (WSOY). Den första boken är en allmänt hållen ölbetraktelse och den andra är en guide för ölprovning.

Ungern och Finland

Anikós brinnande intresse för matlagning härstammar från hennes ungerska mor. I dag är hon särskilt intresserad av kombinationen öl och mat.

"Finländarna har ingen egentlig tradition av att kombinera öl och mat. Det enda undantaget utgörs av korv och griskött. Jag ville lära finländarna den ungerska seden att alltid äta något när man dricker öl", säger hon.

Anikó upplever köket som en oas där hon i lugn och ro kan hänge sig år matlagning. Hennes familj äter i allmänhet middag först klockan åtta på kvällen.

"Barnen äter mellanmål vid femsnåret och därefter lagar vi ofta mat tillsammans. Av naturliga skäl blir det ofta ungerska rätter så som gryta gjord på paprika och potatis", säger hon.

Ölets förbättrade status

Anikó gläder sig över det ökande antalet ölsorter och ölets förbättrade status.

"Ännu i början av 2000-talet upplevdes vin som en förnämare dryck än öl. Öl är faktiskt en lika gammal och aktningsvärd dryck som vin", säger hon.

Anikó upplever inte det ökande ölintresset som ett hot mot folkhälsan.

"Smaken är det viktiga, inte mängden. Öl och andra alkoholdrycker bör avnjutas med måtta och ansvar. Många av de nyare ölen, till exempel IPA, har så kraftig smak att man ogärna dricker mer än ett eller högst två glas åt gången. Restaurangernas en och två deciliters portioner lämpar sig utmärkt för ölprovning", säger Anikó.

Dagligvaruaffärerna börjar sannolikt sälja starköl nästa år, vilket Anikó tycker att är bra.

"Dagens alkoholgräns gör att många öltyper inte kan säljas i dagligvaruaffärerna. Eftersom exempelvis veteöl i allmänhet har en alkoholhalt på cirka fem procent, kommer gränshöjningen med säkerhet att leda till att utbudet växer", säger hon.

Hon tror inte att den föreslagna höjningen från 4,7 till 5,5 procent ökar alkoholskadorna.

"Finländarna köper brand och öltyper, inte alkoholmängd, och dessutom är gränshöjningen ganska liten."

Öldiskussionen har tagit ordentliga kliv framåt under de senaste åren.

"Förr fokuserade man på alkoholhalten och skadeverkningarna, men i dag lyfter man fram dryckens smak, historia, tillblivelse, lämplighet som måltidsdryck och andra egenskaper."

Stolt ölbryggare

Många finländare skulle gärna prova nya ölsorter, men skräms av det stora urvalet. Om man väljer öl på måfå är risken stor att man blir besviken.

Novisen bör skaffa information om de olika öltyperna innan han eller hon tågar till butiken. Varför inte ordna en ölprovning med kompisarna? Var och en av deltagarna kan bidra med två eller tre ölsorter.

För tillfället är saison och andra syrliga öltyper i ropet. Öltypen Indian Pale Ale, IPA, med stor humlebeska och toner av bland annat barr och citrus samt den något lättare öltypen American Pale Ale, APA, har tagit de finländska ölvännerna med storm. Under hösten och vintern dricker finländarna gärna mörk lager. Anikó tror att ofiltrerat lageröl och olika lätta ölsorter blir nästa stora trend.

Anikó och hennes man väljer ofta smaker från köket: Utöver hallonmunkar har de använt bland annat torkad lakritsrot, bär, jordnötssmör och vanilj som ölkryddor. Kanske morot blir nästa krydda?

"Det känns fint när ölet lyckas. Känslan är ungefär densamma som när man har lyckats över förväntan med en krävande maträtt – man har rätt att vara stolt över sin insats", avrundar Anikó Lehtinen.

Anikó Lehtinen, 43

jobbar som ölexpert hos Sinebrychoff, leder ölprogrammet Kippis i radiokanalen Helsinki, arbetar på en avhandling om mellanölets avreglering och skriver bloggen Punavuori gourmet. Hon bor på Munkholmen i Helsingfors tillsammans med sin man Mika Oksanen och barnen Andrea, 8, och Attila, 6.