Näringsforskaren Maijaliisa Erkkola: "Hitta tid för gemensamma måltider"

26.1.2018
5 betyg
Maijaliisa Erkkola

Maijaliisa Erkkola 

Näringsforskaren Maijaliisa Erkkola säger att gemensamma måltider är en av de viktigaste hälsofrämjande insatser man som förälder kan göra för sina barn.

När Maijaliisa Erkkola ber nya studerande berätta om sitt mest betydelsefulla matminne är det nästan utan undantag en gemensam måltid med familjen eller släkten – en stund då de vuxna hade tid, stämningen var avslappnad och alla satt tillsammans vid bordet. Vad som faktiskt serverades är vanligen en bisak.

Som näringsforskare vet Erkkola naturligtvis att även själva maten är av betydelse när man vill leva hälsosamt.

Särskilt viktigt är det att barn får i sig hälsosam mat. Barn behöver mer näringsämnen per kg kroppsvikt än vuxna och barn kan inte äta lika mycket på en gång som vuxna. Därför bör barn regelbundet äta mat med bra näringsinnehåll.

Barn behöver mer näringsämnen per kg kroppsvikt än vuxna.

Det bästa är enligt Erkkola att barnen äter tillsammans med sina föräldrar. Gemensamma måltider är bevisligen till och med kopplat till mindre användning av alkohol och droger hos unga.

Nu listar Erkkola sina tre teser som hjälper barnen att växa upp till friska och välmående individer.

1. Ge hjärnan rypsolja

"Forskning visar att det finska talesättet Syö särkeä, se kasvattaa järkeä (ät mört, det gör dig smartare) faktiskt stämmer. Det är viktigt för hjärnans utveckling hos barn att kosten innehåller fisk, vegetabilisk olja och vegetabiliskt margarin, gärna även nötter och frön.

När mina barn var små droppade jag vegetabilisk olja över sallader. Till riktigt små barn kan man tillsätta olja direkt i maten.

Fettmängden i sig har ingen större betydelse, det viktigaste är fettkvaliteten. Rypsolja har den bästa fettsyresammansättningen.

På smörgås är det bäst att använda vegetabiliskt margarin som innehåller minst 60 procent fett. Fisk bör man äta flera gånger i veckan.

När mina barn var små droppade jag vegetabilisk olja över sallader. 

Vissa finländska barn får inte tillräckligt med fibrer eller vitaminer och mineraler, exempelvis jod och E-vitamin, med kosten. När du fyller halva tallriken med grönsaker, baljväxter och rotsaker är du redan en bra bit på vägen. Bordssaltet ska helst vara joderat.

Med fullkornsprodukter säkerställer du att barnets blodsocker inte stiger för kraftigt efter måltiden och att det hålls på en stabil nivå mellan måltiderna.

När du väljer mjölkprodukter ska du välja D-vitaminberikade fettfria eller fettsnåla produkter.

Jag har varit sträng med mina barn: vi har nästan aldrig haft läsk hemma och mot törst har vi druckit vatten. Som små klagade barnen ibland, men sedermera har de tackat mig."
 

2. Hitta tid för gemensamma måltider

"Gemensamma måltider är en av de viktigaste hälso-främjande insatser man som förälder kan göra för sina barn.

Det går att hitta tid för att äta tillsammans, även om vardagen är stressig.

Min man och mitt yngsta barn, min 14-åriga dotter, bor i Frankrike. Jag är ofta i Finland på grund av mitt arbete. Mina äldsta barn har redan flyttat hemifrån och bor i London. När min man och min dotter ska äta tillsammans på kvällen ringer vi varandra per telefon eller Skype. Vid det virtuella middagsbordet kan vi berätta vad som hänt under dagen och se vad de andra äter.

 Inga föräldrar är perfekta, inte när det gäller kosten heller. 

Även om jag som näringsforskare i teorin vet hur man borde göra på bästa möjliga sätt, är det inte alltid möjligt. Inga föräldrar är perfekta, inte när det gäller kosten heller. Det är viktigt att acceptera det.

Det finns inte heller ett enda rätt sätt att äta bra och hälsosamt.

Fetma har ökat bland finländska barn. En av de viktigaste utmaningarna för folkhälsan är att motverka den utvecklingen.

Nyckeln till förändring ligger i att lära barnen måttlighet och att motstå sötsuget. I stället för attityden "jag ska ha allt nu genast" borde vi lära barnen att dela upp portionerna och vänta. Vi borde skilja mellan vardag och fest. "

 

När ditt barn bor i ett annat land behövs internet för de gemensamma måltiderna.
När ditt barn bor i ett annat land behövs internet för de gemensamma måltiderna.
Maijaliisa Erkkola
Maijaliisa Erkkola är orolig över trenden "snackification", att mellanmål får ersätta riktiga måltider. Mellanmål innehåller bevisligen mindre grönsaker och mer socker och hårt fett än huvudmål.

3. Klaga inte på skolmaten

"Skolmaten är en hjärtesak för mig. Vi har bott i många länder och jag vet hur det är att göra mellanmål till barnen att ta med till skolan varje dag.

När vi emellanåt har bott i Finland har vi varit överlyckliga över att skolan serverar gratis mat. Barnen har inte förstått varför det klagas på skolmaten.

Jag vet att det finns stränga kriterier för skol- och daghemsbespisningen, och pratet om för hög sockerhalt i maten stämmer inte.

Det har blivit något av en tradition i Finland att föräldrar berättar om sina gräsliga dillköttsupplevelser för sina barn.

Vissa föräldrar är mycket snabba med att kritisera måltiderna. Det har blivit något av en tradition i Finland att föräldrar berättar om sina gräsliga dillköttsupplevelser för sina barn. Det påverkar barnens attityder.

Jag uppmanar föräldrarna att i stället för att kritisera fundera på betydelsen av massbespisning ur ett vidare perspektiv än enbart det egna barnets.

Det är känt att det ofta är lågutbildade familjer med låga inkomster som tenderar att ha en osund livsstil. Dessa grupper klagar inte i medierna över den dåliga kvaliteten på dagis- eller skolmaten. Massbespisningen jämnar ut klyftorna som beror på barnens olika bakgrunder och ger jämlikare möjligheter att lägga grunden för en hälsosam livsstil."
 

Maijaliisa Erkkola, 48

Vem? Docent i näringslära vid Helsingfors universitet.

Vad? Erkkola har forskat särskilt i hur kosten i barndomen påverkar människans hälsa under hela hennes liv. Erkkola har bland annat forskat i dagismatens kvalitet inom ramen för undersök-ningen Dagis. 
 

Varför? Att barnen äter hälsosamt är ett viktigt tema för S-gruppen och Samarbete under 2018.


 
Text
Foto Raisa-Kyllikki Ranta
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5