Nära i vardagen runtom i Finland

20.11.2014
0 betyg
Nära i vardagen runtom i Finland

Matbutiken och andra tjänster i hemknutarna är en viktig del av vår vardag. Tack vare andelsverksamheten står vardagens tjänster till buds för alla även på mindre orter.

Är du med i ringen som beställer ägg direkt från producenten? Eller deltar din granne i den gemensamma beställningen av ekomat från en lokal bondgård? Tanken bakom de allt populärare matkretsarna är att man tillsammans får högkvalitativ mat till ett förmån­ligare pris.

En andelshandel bygger på samma idé. Då konsumenterna förenar sina krafter, får alla tillgång till bättre produkter, bredare urval och förmånligare priser. Av någon anledning liknar dock andelshandeln i mångens ögon ett dammigt spöke, trots att den varken är gammalmodig eller skum. Andelshandeln verkar för konsumentens bästa och är en levande del av 2010-talets Finland.

Tjänster i den egna livsmiljön är av avgörande betydelse i vardagen. Finns det en matbutik tillräckligt nära, hur lång väg är det till en större market eller ett varuhus, och var finns en bensinstation eller närmaste restaurang?

"Vi är nära nästan alla finländare i deras vardag. Matbutiken är vår vanligaste verksamhet av kooperativ typ", säger SOK:s koncernchef Taavi Heikkilä.

S-gruppens mål är att erbjuda ägarkunderna tjänster och förmåner. Andelsverksamhetens principer är exakt samma i dag som för över hundra år sedan, då de första andelshandlarna grundades. Om varorna köps in tillsammans, kan de fås till ett konkurrenskraftigt pris, och andelsverksamheten gör det möjligt att sprida handel och andra tjänster även till små orter. I stora städer finns det ju alltid tjänster, men på små orter är andelshandeln ofta den enda dagligvaruhandeln. SOK:s fältdirektör Arttu Laine påpekar att matbutiken och bensinstationen ofta är de sista tjänsterna som finns kvar i trakter som för en tynande tillvaro. Utan andelsverksamheten skulle knappast ens de finnas kvar.

"Matbutiken är en naturlig mötesplats för människorna. Den är dessutom en knutpunkt där andra tjänster, såsom post och apotek samlas. Därför spelar andelshandlarna en viktig roll genom att trygga tjänsterna på små orter", säger Laine.

Enligt Laine är butiken en spegel av samhället. Det omgivande samhällets situation avspeglas direkt av hurdan handel det har.

"På små orter är vi ofta den enda tjänsteleverantören, i stora städer är vårt uppdrag att sporra andra och förbättra konkurrensen. Även det innebär fördelar för våra kunder."

"Konkurrens är nyttigt, i synnerhet ur konsumentens synvinkel. I det avseendet var till exempel Lidls etablering i Finland år 2002 en bra sak. En fungerande konkurrens håller även andelsverksamheten på alerten", konstaterar Laine.

I ägarkundens varukorg finns i medeltal 10 produkter per gång, vid nätköp är talet fyra gånger större.

Tjänsterna har en lång historia

Tjänsteproduktionen är hjärtat i konsumentkooperationen, bedömer Shimelles Tenaw, forskare på den nationalekonomiska fakulteten vid Helsingfors universitet, med andelsverksamhet som specialområde.

"S-gruppens speciella kännetecken är att den producerar tjänster i många olika sektorer. I det avseendet är S-gruppen en kuriositet i internationell skala", säger Tenaw.

Förutom matvaruaffärerna har S-gruppen och dess medlemsaffärer sin andelsverksamhet i synnerhet inom bruksvaru-, bränsle- och trafikbutikshandel, hotell- och restaurangtjänster samt nu  även inom banksektorn. Dessutom har många andelshandlar egna kompletterande tjänster och samarbetspartner. Som av namnet framgår äger ägarkunderna de butiker och affärer som ingår i andelsverksamheten.

"Jag tycker att S-gruppen och dess framgång är ett utmärkt exempel på en lyckad andelsverksamhet. Hemligheten bakom detta är att de rätta principerna för denna verksamhet hela tiden har följts. Andelslagen uppfattas ofta som lite gammalmodiga, trots att deras verksamhet är en viktig del av nutiden."

Den finländska andelsverksamheten har långa traditioner som sträcker sig bakåt till tiden före vår självständighet. Enligt Tenaw har detta bidragit till att S-gruppen vuxit till ett konsumentandelslag som täcker hela landet.

Och om S-gruppen inte fanns? Hur skulle det synas i tjänsternas antal och åtkomlighet? Det är enligt Tenaw svårt att uppskatta exakt. Koncernchef Taavi Heikkilä tror ändå att det inhemska tjänstenätverket skulle vara mycket mer begränsat utan S-gruppen.

Vinsterna cirkulerar tillbaka

Andelsverksamhetens tjänster kan tryggas bara om de är lönsamma. Varje andelshandel måste stå på egna ben, för att kunna ge ägarkunderna förmåner.

"S-gruppens värderingar är kundnärhet, ansvarsfullhet, kontinuerlig utveckling och resultatrik verksamhet. Resultatrikedomen är bara en värdering, men vi måste vara lönsamma, för att kunna fortsätta att utveckla verksamheten och gagna ägarkunderna", säger Heikkilä.

"De intäkter som andelsverksamheten inbringar, alltså andelshandelns resultat används i sin helhet till att utveckla tjänster och investera i dem. Pengarna cirkulerar således tillbaka till nytta för kunderna, och går inte till exempel till investerarna, som fallet är i börsbolag."

Under decenniernas lopp har S-gruppen vuxit till en butiksgrupp som täcker hela landet. Enligt Taavi Heikkilä visar detta att det finns efterfrågan på en väl organiserad andelsverksamhet.

"Vi har hela tiden förbättrat våra tjänster och varit konkurrenskraftiga i fråga om priser. Därför har kunderna allt oftare valt oss", säger Heikkilä.

"Vår storlek är en bra sak ur kundens synvinkel. Om hela byn koncentrerar sina köp till en plats och varorna köps in tillsammans, blir inköpen förmånligare och effektivare – det gäller fortfarande", fortsätter han.

Heikkilä påpekar även att livsmedelshandeln inte känner till gränser mellan länderna. Livsmedelsprodukterna rör sig från ett land till ett annat och den gemensamma marknaden är stor.  I nordiskt och europeiskt perspektiv är den inhemska S-gruppen fortfarande en rätt liten aktör.

Nära i vardagen runtom i Finland
Nära i vardagen runtom i Finland

De intäkter som andelsverksamheten inbringar cirkulerar tillbaka till nytta för kunderna och går inte till exempel till investerare.

Många kanaler används

Det ekonomiska läget har varit svårt de senaste åren. Köpkraften har minskat hos en del av finländarna, och de har blivit försiktigare med sina inköp.

Det syns i form av en avtagande efterfrågan och val av förmånligare produkter även i matbutiken. Men andelshandeln bör oavsett det ekonomiska läget förbättra tjänsterna.  

De digitala tjänsterna erbjuder nya möjligheter. Enligt Heikkilä ska dessa ses som mycket mer än bara näthandel.

"Förutom att kunderna köper olika produkter på nätet, bokar de även hotellrum och restaurangbord på internet. Även S-Banken fungerar till stor del på internet. Vi erbjuder tjänster via allt flera kanaler", säger han. "Framtidens vinnande recept är en kombination av närköp och digitala tjänster. Båda behövs."

En stor sak är att finländarna flyttar till tillväxtcentra. Då invånarantalet minskar på en liten ort, återspeglas detta i butikernas lönsamhet. I något skede finns det en gräns i kundmängden, under vilken inte heller en andelshandel längre är lönsam.

Större mångfald i önskemålen

Nutidens handel har allt mer splittrats i många delar. Kunderna har önskemål av allt fler slag. Tack vare den avancerade logistiken och informationstekniken har antalet produkter i matbutiken vuxit enormt. En del av konsumenterna föredrar nätbutiker eller beställer t.o.m. mat direkt från producenterna.

Enligt SOK:s fältdirektör Arttu Laine går det att betjäna alltmer olika kundgrupper, tack vare den finska handelns effektivitet. Då inköpen är stora och efterfrågan samlas på ett enda ställe, kan sortimentet göras mångsidigt och täckande. Det garanterar att så gott som alla hittar de produkter de vill ha.

"Konsumenten är kung. Handeln kan inte fostra konsumenten, det är konsumenten som i slutändan bestämmer hurdan handeln ska vara", säger Laine.

Ett ägarkundshushåll köper i medeltal cirka 150 olika produkter i månaden. I varje S-markets sortiment ingår tusentals produkter.

Ägarkunderna frågade – SOK:s koncernchef Taavi Heikkilä svarade

Jari Huttunen, Borgå

Jari Huttunen, Borgå

När kan man beställa hem en matkasse från närmaste S-gruppens affär?

Heikkilä: "För närvarande går det redan att beställa hem matkassar via butikskassetjänsten i huvudstadsregionen, Kuopio och Uleåborg, och kassar färdiga att hämtas i Tammerfors. När denna form av näthandel kommer att täcka hela landet kan vi ännu inte exakt säga.

Som affärsverksamhet är näthandel med mat ännu inte vinstinbringande, men tjänsten utvecklas målmedvetet, för att göras lönsam.

Den gradvisa spridningen av näthandeln med mat beror också på önskemålen bland de olika regionala andelshandlarnas kunder och efterfrågan på tjänsten. Vi tror att man i de största  städerna i Finland kommer att leverera matköp gjorda på nätet redan inom några år. Om du vill kunna köpa mat  på nätet i din ort, skicka din åsikt till  din egen andelshandel."

Taru Valkama-Justander, Helsingfors

Taru Valkama-Justander, Helsingfors

Hur inhemska är de inhemska livsmedlen i verkligheten?

Heikkilä: "I fråga om finländsk mat är det skäl att skilja på ursprungslandet för produktens råvaror och produktens tillverkningsland. Det är nämligen inte alltid samma land. En del av råvarorna får man inte ens i Finland.

På livsmedelsområdet finns enhetliga kriterier för definitionen av inhemska produkter. Kvalitetsmärkena Hyvää Suomesta (Gott från Finland) och Sirkkalehti (Hjärtbladsflaggan) anger att produktens råvara är inhemsk och att tillverkningen skett i Finland. I vår produktserie Kotimaista finns över 150 produkter som uppfyller de stränga kriterierna, och nya produkter kommer till hela tiden.

S-gruppen meddelar i alla sina egna märken huvudråvarans ursprungsland. Detta gäller även produkter för vilka lagstiftningen inte kräver en uppgift om ursprunget."

Josefiina Manninen, Helsingfors

Josefiina Manninen, Helsingfors

Varför säljs frukterna ofta i enskilda förpackningar? Skulle det inte vara bättre för miljön, om de var opackade?

Heikkilä: "Frukter och grönsaker avger mycket vätska, och tack vare förpackningarna skrumpnar de inte lika snabbt.

Förpackningarna skyddar även produkterna under transporten och olika skeden i hanteringen. Transporterna är ofta långa och produkten hanteras många gånger innan den är framme i affären eller hos konsumenten. Men vi säljer också en stor mängd opackade frukter och grönsaker – alltid då det är möjligt ur produktens synvinkel."

Ägarkundshushållen gör matköp i medeltal 3,2 gånger per vecka. Nästan var fjärde gång tar de med en bananklase.

Teuvo Sivonen, Helsingfors

Teuvo Sivonen, Helsingfors

Kommer S-gruppen att fortsätta expandera?

Heikkilä: "Inom mathandeln i Finland kan S-gruppen öka antalet affärer bara i några regioner. Därför fokuserar andelshandlarna nu närmast på renovering av enskilda verksamhetsställen och måttliga utökningar.

Inom bruksvaruhandeln är vår marknadsandel ganska liten, strax över tio procent. Därför vill vi förbättra produktutbudet till ägarkunderna till exempel genom att renovera Sokos-varuhusen och samarbeta med Marks & Spencer. Inte heller i Baltikum eller S:t Petersburg har vi stora expansionsplaner. I närområdena är vår verksamhet redan så stor att den stöder verksamheten i Finland, genom att sprida ut kostnaderna och skapa en större volym som sänker inköpspriserna."

Leena Ahvonen, Helsingfors

Leena Ahvonen, Helsingfors

Varför är grönsakerna så dyra?

Heikkilä: "Grönsakernas priser beror inte bara på balansen mellan utbud och efterfrågan, utan även på produktions-, lagrings-, förpacknings- och transportkostnader.

Att producera inhemska grönsaker till exempel i växthus vintertid kräver mycket energi och arbete. Å andra sidan är transportkostnaderna för utländska grönsaker betydande. Priserna beror även på hurdan skörden är de olika åren. Bäst är att välja säsongsgrönsaker: deras pris är då förmånligast och även inhemska grönsaker finns då mycket av. Grönsakerna är sällan det dyraste i matkorgen."

Sami Virtakoski, Helsingfors

Sami Virtakoski, Helsingfors

Varför är maten så dyr?

Heikkilä: "I Finland är vissa kostnader för produktion, transport och försäljning av matvaror högre än i övriga europeiska länder, beroende på vårt geografiska läge. Till exempel transport- och energikostnaderna är höga i vårt land.

Maten är också tungt beskattad. Förutom mervärdesskatten ingår i priserna allt flera andra indirekta skatter, t.ex. acciser (bland annat sockerskatten). Om vår momsnivå var i nivå med EU-ländernas, skulle våra priser vara på samma nivå som i EU i övrigt.

Priserna påverkas även av personalkostnaderna. Lönerna multiplicerades med nästan 3,5 under åren 1984–2014: i livsmedelskedjan och i synnerhet inom handeln behövs mycket personal.

Trots allt spenderar vi nu på mat bara cirka 12 procent av de inkomster vi har till vårt förfogande. År 1984 var andelen närmare 25 procent."

I augusti 2014 fanns det 437 S-marketar i Finland. Den nordligaste affären ligger i Ivalo och den sydligaste finns i Hangö.

Text och foto:
Illustration: Sauli Palmu
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5