Meningsfullt arbete för personer som genomgår mentalvårdsrehabilitering

23.9.2015
0 betyg
Meningsfullt arbete för personer som genomgår mentalvårdsrehabilitering

För en person som genomgår mentalvårdsrehabilitering är jobbet i allmänhet mycket mer än en inkomstkälla. För Pekka Kourula är arbetet på Prisma ett sätt att komma till rätta med livet och att våga och orka träffa människor.

Pekka Kourula, 52, lät oss följa med vardagen och jobbet på Prisma i Esbo. För Kourula, som bor i Grankulla och genomgår mentalvårdsrehabilitering, innebär jobbet en trygg dagsrytm och regelbunden kontakt med andra människor. 

"Den trygga och bekanta arbetsplatsen är mycket viktig för mig", säger han.

Pekka Kourula

7.00 Dagen börjar. Pekka Kourula dricker sitt morgonkaffe innan han ger sig av till Prisma i Iso Omena. Han har jobbat sju år på affärens frukt- och grönsaksavdelning. 

7.30 Cykeln bär. Kourula cyklar till och från jobbet och på sin fritid.

Pekka Kourula

7.45 Vilopaus. "Det här är nog den vackraste delen av Grankulla. Terrängen och stråken bjuder på fina naturupplevelser. En gång rusade min franska bulldogg in bland träden. Jag undrade vad som stod på tills jag insåg att den hade fått syn på en hjort ett tiotal meter från stigen", säger Pekka Kourula.  

8.00 Vardagsrytm. Kourula jobbar två timmar varje måndag, tisdag och onsdag. "Det finns två slag av människor som genomgår mentalvårdsrehabilitering, nämligen de som går sysslolösa och de som väljer att jobba eller studera. Jag är mer än tacksam för min arbetsplats och jag får dessutom lön för att trivas", säger han.

Pekka Kourula

8.15 Mognadsgrad. Kourula jobbar på frukt- och grönsaksavdelningen där han ansvarar för bland annat bananerna. "Jobbet är ganska lätt, men det gäller att kunna räkna. Hur många äldre bananer skall jag lägga ovanpå de nya? Jag har aldrig drömt om bananer, men fruktens mognadsgrad finns ständigt i mina tankar", säger han med glimten i ögat.

Jari Nieminen

9.00 Arbetskamrat. HOK-Elantos verksamhetsställen sysselsätter personer som genomgår mentalvårdsrehabilitering och personer med olika utvecklingsstörningar. "Jag fick möjligheten att prova på ett jobb inom handeln och tilltalades genast av arbetsuppgifterna", säger Kourulas arbetskamrat Jari Nieminen.

9.15 Noggrannhet. Till Nieminens arbetsuppgifter hör att transportera sopor, hämta bröd i lagret och rengöra lastpallar. Hans truckfärdigheter kommer väl till pass när affären behöver kraft och noggrannhet. "En dags utbildning räckte – jag har aldrig gjort något fel."

9.20 Alla utvecklas. För Jesper Westerlund är både Kourula och Nieminen relativt nya arbetskamrater.

"Vi har väldigt stor nytta av Pekka och Jari. Ibland måste man påminna dem om något, men det innebär inget större problem. Vi utvecklas alla av att jobba med människor som är annorlunda än vi själva. Visst vore det tråkigt om alla var stöpta i samma form", säger han.

9.30 Teamledare. Sari Suvanto som förestår bröd- och grönsaksavdelningarna är glad att affären anställer partiellt arbetsföra människor.

"Det handlar om samhälls­ansvar. Alla behövs och man ser tydligt att jobbet är viktigt för bland annat Pekka", säger hon. 

9.45 Stor hjälp. "Det är fint att S-gruppen anställer personer med funktionsnedsättning och/eller begränsad arbetsförmåga. Det viktigaste är att butikspersonalen är kundorienterad", säger Mona Laiho Ivanoff som är kund i affären.

10.00 Social. Arbetsgemenskapen och kundkontakterna ökar de partiellt arbetsföras självförtroende. 

"Jobbet har förändrat mig i positiv riktning. Fastän jag kommer från Karelen har jag alltid varit ganska tystlåten. Nu pratar jag gärna med kunderna och mina arbetskamrater. Jag anser att dialekter berikar språket och därför värnar jag om min kar­elska accent", säger Pekka Kourula.

10.30 Tack för i dag. "Två timmar är en lämplig längd på arbetsdagen. Att kombinera studier och arbete är ganska tungt, men jobbet ger en välkommen och viktig vardagsrytm", säger Kourula. 

Utöver invalidpensionen får Kourula förtjäna cirka 750 euro i månaden. Han berättar att han klarar sig bra på sina inkomster. 

"Jobbet ger en välkommen och viktig vardagsrytm."

12.00 Fritid. Kourula umgås med sina vänner på fritiden och spelar innebandy en gång i veckan. 

"Jag är glad att spelplanen är så liten att jag orkar springa efter bollen", säger han. 

16.00 En bit kvar. Korula studerar fysik och matematik vid Helsingfors universitet för att hålla hjärnan i trim. "Jag har en bit kvar till kandidatexamen. En av mina vänner sade nyligen att jag nog får min examen – som sjuttioåring", säger han. •

"Jag har alltid varit tystlåten. Nu pratar jag gärna också med kunderna."

Viktig insats

S-gruppen har anställt personer med olika utvecklingsstörningar och personer som genomgår mentalvårdsrehabilitering sedan början av 1990-talet. De flesta jobbar på HOK-Elantos verksamhetsställen. Handelslaget har fått erkänsla för sina insatser för främjande av toleransen på arbetsmarknaden.

"Eftersom våra kunder är olika faller det sig naturligt att också våra anställda är det. Det handlar inte om välgörenhet – allas insatser behövs", säger HOK- Elantos personalchef Antero Levänen.

S-gruppens verksamhetsställen anställer långtidssjukskrivna personer och personer med funktionsnedsättning enligt sina egna behov. Arbetsuppgifterna anpassas till de anställdas arbetsförmåga och färdigheter. 

Enligt Antero Levänen kommer  sysselsättandet av personer med nedsatt arbetsförmåga att medföra problem i framtiden.

"Konkurrensen om arbetsplatserna ökar i takt med antalet invandrare, seniorer och praktikanter. Vi har redan nu svårt att erbjuda anpassat arbete", ­ säger han.

Automatiseringen leder till att vissa arbetsuppgifter helt försvinner, vilket ytterligare försvårar situationen. 

"Till exempel flaskreturen är helt automatiserad i många Prisma-affärer. Nya arbetsuppgifter tillkommer visserligen, men de förutsätter i allmänhet specialkunskaper, säger personal­chefen.

Enligt en undersökning gjord av Förbundet Utvecklingsstörning hämmas sysselsättningen av bristen på så kallade arbetstränare. Cirka 3 000 personer med utvecklingsstörning kunde sysselsättas i avlönat arbete med adekvata stödåtgärder.

Därtill borde samhället harmonisera pensioner och löner.

"Vi har inkomstgränser som sätter stopp för utbetalningen av pensioner. För att behålla sin inkomstnivå måste många mer än fördubbla sin arbetstid, vilket är både ohållbart och orimligt. Vi borde sträva efter att eliminera inkomstfällorna och skapa ett flexibelt system", säger Hannu Vesala som är forskningschef vid Förbundet Utvecklingsstörning.

Text:
Foto: Lari Lappalainen
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5