Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Lär dig stresshantering

Teksti:
Jenny Belitz-Henriksson
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 23.10.2014
|
Muokattu: 31.8.2020
Det lönar sig att utveckla sin stresstålighet. Stress kan förebyggas genom att lära sig identifiera de faktorer som framkallar olust.

Upplever du stress på jobbet, med barnen eller i trafiken? En del människor upplever affärens kassakö och eftermiddagstrafiken som stressande, medan andra inte låter sig bekommas av väntandet.

"Stresståligheten varierar mellan människor, men man föds inte med hög eller låg stresströskel. Förmågan att hantera stress sammanhänger med personligheten, till exempel temperamentet, och med inlärda faktorer", säger psykolog Ville Ojanen från företaget Aivokunto Oy.

Förmågan att hantera stress och handla ändamålsenligt utvecklades sannolikt redan hos människans förfäder för ett antal miljoner år sedan. För att klara livhanken gällde det att fly eller att fäkta. Dagens människor utsätts ständigt för situationer och utmaningar som hjärnan tolkar som hot, vilket föder stress.

Den allmänna uppfattningen är att cirka 60 procent av människans personlighet är genetiskt betingad och att resten, det vill säga omkring 40 procent, formas av miljön. En stor del av våra mentala egenskaper dikteras alltså av vårt genetiska arv.

Stresskänslig eller lugn som en filbunke

De som har genomlevt kriser eller upplevt svåra motgångar kan i allmänhet hantera besvärliga situationer bättre än de som inte har motsvarande erfarenheter. Lugna människor är också bättre rustade att tackla motgångar och handla ändamåls­enligt under stress än känsliga och impulsiva människor.

Omständigheterna och kraftresurserna inverkar på människans förmåga att behålla lugnet i besvärliga situationer. Om krafterna tryter, på grund av till exempel en skilsmässa eller svårigheter på jobbet, kan även en mindre motgång ge upphov till stress. Tillräcklig sömn, motion och hälsosam kost främjar stresståligheten och det mentala välbefinnandet.

Stresströskeln sammanhänger i allmänhet med människans ålder och erfarenhet – en erfaren människa fungerar bättre under press på till exempel jobbet än en oerfaren.

Lär dig identifiera stressfaktorerna

Stresshantering handlar i stor utsträckning om att känna till sin egen stresstålighet och att kunna identifiera stressfaktorerna. Den som vill förbättra sin stresshantering kan lämpligen börja med att göra upp en lista på faktorer och situationer som upplevs som stressande.

Stressen kan ofta lindras genom att förändra handlingsmönstret i en besvärlig situation. För att kunna utvecklas måste man veta om man har lyckats eller misslyckats och därför lönar det sig att be en vän, en familjemedlem eller en arbetskamrat om en ärlig bedömning av hur man hanterar svåra situationer. Om man inte kan eller vill be om hjälp av någon man känner kan man vända sig till en expert.

"Man kan inte förbereda sig  för oväntade situationer. Vid en olycka eller katastrof handlar människor olika – vissa blir handlingsförlamade, vissa flyr och vissa börjar organisera. Det viktigaste för oss alla är att tåla så mycket stress och utmaningar att vi hålls flytande och är nöjda med oss själva och våra liv", säger psykolog Satu Kaski från företaget Clear Mind.

Stress förvärras i allmänhet av en negativ inställning och därför lönar det sig att försöka hålla modet uppe och att koncentrera sig på det som är positivt i situationen.

Var tålmodig – man lär sig inte att hantera stress i en handvändning!

Känsliga och impulsiva människor reagerar ofta starkt under stress.

Blir du stressad?

Nedan följer fyra exempel på stressande situationer med lösningsförslag.

Situation: Ditt barn vägrar gå till dagis och du har bråttom till ett viktigt möte.

Lösning: Det lönar sig inte att skrika, väsnas, hota eller tvinga. Avlägsna dig en stund och låt stressen avta. Berätta för ditt barn att du går ut och räknar till tio. Barnet får inte uppleva att det lämnas ensamt med sina känslor. Försök förstå barnet. Om du har höjt rösten bör du be barnet om ursäkt och säga att vuxna gör dumheter. Du hinner nog till ditt möte!

Situation: Du ska hålla ett föredrag på jobbet och upplever situationen som stressande.

Lösning: Många upplever ett framträdande som obehagligt och stressande. Stanna upp och fundera på varför situa­tionen känns olustig. Är du rädd för att misslyckas? Vad är det värsta som kan hända? Koncentrera tankarna på vad du vill säga och var inte för självkritisk!

Rita en säkerhetslinje och en målstege på ett papper och märk ut var du befinner dig just nu, vart du vill nå och vad som känns obehagligt. Fundera på hur du kan nå målen och hur du kan undvika eller övervinna det som är obehagligt. Acceptera att stresshanteringen kräver arbete. Sikta mot stjärnorna, men ställ inte för höga krav på dig själv!

Situation: Du sitter fast i trafiken och medtrafikanterna får dig att se rött.

Lösning: Du känner inte dina med­trafikanter och därför gäller inte samma normer som på till exempel arbetsplatsen. Om du inte kan behärska dig bör du analysera din stress och ilska. Hur  och var känns ilskan? Hur lägger jag band på ilskan?

En trafikstockning är ett utmärkt tillfälle att lära sig leva i stunden och acceptera det oundvikliga. Stressen lättar om du inser att din ilska och ditt gormande inte får bilkön att försvinna. Låt dig inte stressas av futiliteter!

Situation: Du kommer till gymmet efter en lång arbetsdag och får höra att träningen är inställd.

Lösning: Lägg band på din besvikelse och fundera på hur du kan ge utlopp för din ilska. Det är definitvit bättre att löpa en stund på löpbandet eller att göra några situps än att skälla ut den oskyldiga gymfunktionären. Ilska är ett tecken på att man inte accepterar situationen, men man får inte låta sin vrede gå ut över oskyldiga människor.

Låt dig inte stressas av oväntade motgångar. Kanalisera energin konstruktivt!