Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Lagom med salt

Teksti:
Nina Sarell
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 12.7.2016
|
Muokattu: 31.8.2020
Saltet spelar en central roll i finländarnas kök och i diverse kockprogram, men av hälsoskäl bör kristallerna konsumeras med måtta.

Sommaren bjöd på salt tjinuski och andra salta läckerheter och i kockprogrammen lär stjärnkockarna oss finländare att strö flingsalt på både smörgåsar och sallad. Många ställer gärna fram trendigt rosensalt på matbordet.

Salt i olika former hör till vardagen, men alltför stor saltkonsumtion är ohälsosam.

Vi diskuterade salt och saltkonsumtion med specialisten i inre medicin, professor Timo Strandberg från Helsingfors universitet, näringsexpert LVM Laura Toivola från Hjärtförbundet och näringsterapeut HVM Kaisa Pulkkinen.

1. Vi äter salt eftersom kroppen behöver det.

Sant. Kroppen behöver salt för att överleva. Människan har alltid ätit salt eftersom det finns naturligt i bland annat mjölk och kött. Vi behöver cirka ett gram salt per dag. Mängden motsvarar en femtedels tesked.

2. Jag äter salt för att det är gott.

Sant. Människan har naturligt tycke för salt och dessutom vänjer vi oss snabbt vid smaker. Finländarna vänjer sig vid salt redan som små – många fyraåringars saltkonsumtion motsvarar det rekommenderade maximiintaget för vuxna.

3. Finländarna äter för mycket salt.

Sant. Finländarnas genomsnittliga saltkonsumtion är cirka tio gånger större än det rekommenderade minimiintaget. Finländska kvinnor konsumerar i genomsnitt 8 gram och finländska män 10 gram salt per dag. Mängden motsvarar ungefär två teskedar salt.

Överstor saltkonsumtion höjer blodtrycket och belastar kroppen, vilket kan leda till skador på hjärtat, njurarna, bronkerna, benstommen och blodkärlen i bland annat hjärnan.

4. Vi borde sluta äta salt.

Osant. Vi behöver inte sluta äta salt, men en halvering av saltintaget till 4–5 gram per dag skulle ha gynnsam inverkan på blodtrycket och därigenom på bland annat hjärtat, hjärnan och blodkärlen. Om finländarna halverade sitt saltintag skulle antalet hjärtinfarkter minska med uppskattningsvis ett par tusen om året.

5. Natursalt är hälsosammare än bordssalt.

Osant. Rosensalt, havssalt och annat så kallat natursalt består huvudsakligen av samma kemiska förening som bordssalt, nämligen natriumklorid (NaCl). Bergssalt innehåller små mängder nyttiga och skadliga mineralämnen, men dessa har ingen näringsmässig betydelse eftersom de intagna mängderna är så små. Våra mineralämnen kommer huvudsakligen från andra källor.

6. Salt är det mest hälsosamma tillsatsämnet.

Osant. Undersökningar har visat att salt är det mest hälso­vådliga tillsatsämnet. Förr hade saltet en egen E-kod, men den har avskaffats. Återtagande av koden skulle sannolikt minska saltkonsumtionen eftersom många undviker livsmedel med E-koder.

7. Vi får i oss salt från andra källor än saltkaret.

Sant. Cirka 75 procent av det salt vi konsumerar är så kallat dolt salt (bl.a. salt i livsmedel). En tredjedel av finländarnas saltintag kommer från bröd och andra spannmålsprodukter, en tredjedel kommer från korv och charkuterier och resten från andra livsmedel och saltkaret.

8. Hemlagad mat innehåller mindre salt.

Osant. Egen tillredning av maten medför inte automatiskt mindre saltintag eftersom många varor, exempelvis buljongtärningar och kryddsåser, är relativt salta. Det är dessutom svårt eller omöjligt att tillreda alla ingredienser själv.

Färdigmat har många fördelar. Det lönar sig i allmänhet att välja varor märkta med Hjärtmärket, eftersom de innehåller mindre salt än motsvarande varualternativ.