Kvinnliga experter tänker besegra cancern

Min farmor frågade en gång vad jag egentligen gör. Jag svarade att jag häller en röd lösning från en plastflaska till en annan", säger akademiprofessor Johanna Ivaska med ett leende.

Vid Åbo Bioteknikcentrum leder hon en grupp som forskar i hur man kan förhindra att cancer sprids. Gruppen har i hela 15 år tagit fram forskningsresultat i världsklass.

"Vi har hittat många olika grundläggande mekanismer hos cancer", säger Ivaska.

Vi har hittat många olika grundläggande mekanismer hos cancer.

Ivaskas forskningsgrupp består för närvarande av 18 medlemmar från sju olika länder. Gruppen besitter mångsidig kompetens och nya medlemmar rekryteras regelbundet. Forskarna jobbar i gruppen i tre till fem år.

I laboratoriet odlas cancerceller i plastflaskor. Ivaska beskriver sitt arbete som ett hantverk, lite som att laga mat.

"I mikroskop kan vi mycket detaljerat se vad cancercellerna gör.

Vi transplanterar cancerceller i zebrafiskembryon, ägg och försöksdjur, till exempel möss. Vi undersöker hur cancern sprider sig i kroppen och kommer ut i blodomloppet."

Föremål för forskningen är de vidhäftningsreceptorer som finns på både cancercellers och vanliga cellers yta. Vid elakartad cancer blir vidhäftningsreceptorerna hyperaktiva och cellernas rörelser ökar.

"Då man inte kan stoppa cellernas rörelser bildar cancern metastaser. Cellerna känner hela tiden av sin omgivning, hur hård vävnaden är. Cancervävnad är hård, och kombinationen av att cancercellerna är både hårda och elakartade stärker dem ytterligare", förklarar hon.

Det finns över 200 cancerformer

Denna toppforskare grämer sig över alla missuppfattningar det finns om cancer, särskilt den att alla cancerformer är likadana. Det finns många olika cancerformer och behandlingen av och prognoserna vid dem är individuella, vilket vi inte har känt till särskilt länge.

"Till exempel räknar man numera med 6–12 underarter av bröstcancer. Olika bröstcancersjukdomar kan till biologin sett vara väldigt olika, och det påverkar vilken behandlingsform som är effektiv."

Totalt finns det över 200 cancerformer. Många jämför dock sin sjukdom till exempel med grannens sjukdom.

Hur sjukdomen har betett sig hos någon annan är inte relevant, eftersom varje cancerform är unik.

"Hur sjukdomen har betett sig hos någon annan är inte relevant, eftersom varje cancerform är unik."

En annan vanlig missuppfattning är att det finns livsmedel som är så hälso-samma att de i praktiken kan förebygga cancer.

"Det sägs ofta att till exempel broccoli eller blåbär skyddar mot cancer. Statistiskt, på populationsnivå, kan det stämma när man undersöker en grupp bestående av tiotusentals individer. Men för en enskild individ betyder det inte nödvändigtvis någonting."

Det sägs ofta att till exempel broccoli eller blåbär skyddar mot cancer.

Enligt Ivaska är det nästan alltid så att den som insjuknar i cancer helt enkelt har otur. Ibland finns det en genetisk predisposition, men sällan kan en person orsaka cancer hos sig själv.

"Undantag är tobaksrökning och överdrivet solbadande."

Måste kunna hantera frustation

I skolan var Johanna Ivaska intresserad av naturvetenskap och matematik. Hon ville inte bli läkare, hon var mer intresserad av analys.

"Jag har alltid varit intresserad av hur saker och ting fungerar och varför det ibland går snett. Jag valde biokemi."

Biokemi är så också den bästa grunden för medicinsk forskning. I jobbet som forskare krävs det nyfikenhet, tillräcklig kunskap och långsiktighet. Man måste kunna hantera frustration, besvikelser hör nämligen till vardagen i detta jobb.

"Men det är också alltid lika spännande varje gång man upptäcker någonting nytt."

Det allra senaste är immunonkologiska behandlingar där kroppens eget immunförsvar stärks för att bekämpa sjukdomen. Det finns fortfarande många obesvarade frågor gällande dessa behandlingar.

Hittills har Finland varit ett exceptionellt bra forskningsland. Samhället har haft en positiv inställning till forskning och vi har ett bra utbildningssystem. De senaste åren har dock politikerna minskat kontinuiteten i forskningsfinansieringen, vilket gör Johanna Ivaska upprörd.

"Det är farligt att röra om i finansieringsarrangemangen, eftersom forskningen går väldigt långsamt. Det är en lång process att sätta ihop en bra forskningsgrupp. Om finansieringen plötsligt tar slut avbryts forskningen och de bästa forskarna söker sig någon annanstans. Det kan lätt ta 20 år att reparera skadan."

De senaste åren har det gjorts nedskärningar i forskningsanslagen och finansieringen har inte konkurrensutsatts på ett rimligt sätt.

Cancerforskning är oerhört dyr och det finns ingen grundfinansiering att få.

"Cancerforskning är oerhört dyr och det finns ingen grundfinansiering att få. Politikerna förstår inte alltid forskning-ens natur, det går inte att påskynda biologisk forskning."

Johanna Ivaskas forskningsgrupp har lyckligtvis fått europeiska forskningsanslag. I Finland blir privata stiftelsers donationer allt viktigare för kontinuiteten i forskningen.

"Lyckligtvis har människor vaknat till insikt och vill hjälpa till."

I patientrummet når jag höjdpunkten i min karriär.

Det var något av en slump att Riikka Huovinen blev onkolog. Efter gymnasiet kom hon in på flera utbildningar och valde läkarvetenskap, eftersom hon hade lagt ner mest jobb på den. Redan under studietiden fick hon börja vikariera på strålbehandlingskliniken, där klimatet var mycket uppmuntrande.

"För en studerande var det väldigt gi-

vande att få jobba på Åucs, och jag sökte senare på nytt till strålbehandlingskliniken."

Nu har Riikka Huovinen hela 30 år bakom sig på Åucs. Hon känner att hon gör ett viktigt arbete. Cirka 85 procent av Huovinens patienter har bröstcancer.

Positivt med jobbet är att hon inte måste fatta beslut särskilt snabbt. Visserligen har hon många patienter och ibland är det stressigt, men det finns spelrum.

"Jag får fundera över natten och överlägga mina beslut med kollegorna."

När det gäller cancer på ett tidigt stadium fattas vårdbeslutet vid ett möte där en multiprofessionell arbetsgrupp deltar: en kirurg, en patolog, en radiolog och en onkolog. På detta sätt kontrollerar läkarna också varandra, vilket är positivt.

Vården är individuell och en vårdplan utarbetas enligt vårdrekommendationerna. De grundar sig i sin tur på forskning.

Riikka Huovinen önskar att alla som har drabbats av cancer och deras närstående ska förstå att vårdbesluten grundar sig på forskningsdata.

"Vilken vård som rekommenderas är kontrollerat."

Två tredjedelar av cancersjukdomarna övervinns

Patienten får först träffa en kirurg, som tillsammans med andra experter har satt sig in i det specifika fallet grundligt.

"Viktigast för patienten är att denne får bästa möjliga vård och att allt praktiskt löper smidigt." Så är också fallet enligt

Huovinen. Läkarna och sjukskötarna sörjer för det.

I Finland konstateras årligen över 33 000 nya cancerfall. Orsaken till att cancer blir vanligare är att människor lever längre, vilket gör att sannolikheten för cancer ökar.

De vanligaste cancerformerna hos kvinnor i Finland är bröst-, tarm- och lungcancer, gynekologiska cancerformer och melanom. För män är de vanligaste formerna prostata-, tarm- och lungcancer samt melanom.

En tröst är att allt flera också överlever cancer. När det gäller canceröverlevnad hör Finland till de åtta främsta länderna i världen: i dag övervinns två tredjedelar av alla cancersjukdomar.

Det sker en ständig utveckling och inom cancerbehandlingar görs det nya upptäckter varje år.

"Det sker en ständig utveckling och inom cancerbehandlingar görs det nya upptäckter varje år. Nu håller immunonkologiska behandlingar på att ersätta äldre behandlingsformer i takt med att de ger goda resultat."

Finland och Sverige har den högsta överlevnaden i bröstcancer i hela världen. Det finns två anledningar till detta.

Finland och Sverige har den högsta överlevnaden i bröstcancer i hela världen.

"Hos oss infördes mammografiscreening redan 1987, vilket gör att bröstcancern ofta upptäcks tidigt. Vid behandling av bröstcancer på ett tidigt stadium tillämpas dessutom de internationella vårdrekommendationerna över hela Finland", säger Huovinen.

En brist i vården är den begränsade tillgången på psykosocialt stöd. Stöd erbjuds i huvudsak på sjukhus i stora städer.

"Även om det psykosociala stödet inte förlänger livslängden, gör det stor skillnad

i patientens vardag och för de anhöriga. Cancerorganisationerna som erbjuder stöd gör ett oerhört viktigt arbete. Men alla orkar inte eller vet inte hur man söker hjälp utanför sjukhuset."

Fler patientundersökningar behövs

Enligt Huovinen kan patientens egen attityd underlätta vardagen, även om betydelsen av att kämpa ibland kanske betonas för mycket.

"Alla människor är olika och var och en för sin kamp mot sjukdomen och för överlevnad på sitt sätt. Det är också viktigt att upprätthålla ett gott allmäntillstånd, att ta hand om sig. Det innebär dock inte att cancerdrabbade ska känna skuld om de är deprimerade eller trötta."

Huovinen ger ett mycket omtänksamt intryck. Hennes förebilder är de mer erfarna kollegorna som har lärt henne mycket i arbetet. Hon säger sig nå höjdpunkten i sin karriär i patientrummet.

"Dessvärre finns det patienter som inte blir friska, och det vänjer man sig aldrig vid. Ibland är jobbet ångestfyllt. Det hjälper ändå inte att jag lever mig in för mycket i svåra situationer. Jag kan göra mycket för patienten."

Dessvärre finns det patienter som inte blir friska, och det vänjer man sig aldrig vid.

En nackdel med jobbet är stressen.

"Man skulle kunna göra så mycket mer, men tiden räcker inte till. Till exempel borde det göras fler patientundersökningar."

Att genomföra en forskardriven patient-undersökning vore en dröm för Huovinen, men det blir allt svårare att ansöka om finansiering. Det kostar också mer än tidigare att genomföra kliniska undersökning-ar. Nya läkemedel undersöks i samarbete med läkemedelsindustrin.

Riikka Huovinen är sekreterare i specialistläkarföreningen Finlands Bröstcancergrupp rf, som ger rekommendationer och arrangerar utbildning i behandling av bröstcancer.

Tills vidare är förutsättningarna för att få god cancervård i Finland ganska goda enligt Huovinen.

"Nya läkemedel är dock dyra och inte tillgängliga omedelbart. Det som bekymrar mig med social- och hälsovårdsreformen är huruvida patienterna i framtiden kommer att ha möjlighet att få sina symptom undersökta i tillräckligt god tid."