Kronljus med juldoft

När man stiger in i fabrikshallen på Kynttilätie i Riihimäki fylls näsborrarna av en omisskännlig, svagt oljig ljusdoft som för tankarna till julen. Ju längre in i hallen man går, desto starkare blir doften. Fabrikens tio tillverkningsmaskiner spottar ut ljus i olika storlek och färg på löpande band. Takten är flera hundra, i vissa fall flera tusen ljus i timmen. I ett hörn står en ensam radio och gör så gott den kan för att överrösta maskinbullret.

Inför julen går Finlands största ljusfabrik på högvarv. Fabrikschef Jarmo Hutri berättar att fabrikspersonalen, som normalt uppgår till 40 personer, ökar med ett tiotal under högsäsongen. Orsaken är naturligtvis finländarnas stora efterfrågan på julljus.

Finländska ljus stöps huvudsakligen av stearin, paraffin eller en blandning av dessa. I dag tillverkas Havi Kronljus uteslutande av stearin, som lämpar sig särskilt väl för långa och smala ljus.

"På 1980-talet stöptes kronljusen av en stearin-paraffinblandning eftersom stearinprocessen var för långsam. I decennieskiftet 1980–1990 utvecklades en teknik som möjliggjorde snabbare stöpning av rena stearinljus. Samtidigt ökade kunskapen om olika stearinsorter. Stearinljus förekommer främst i norra Europa", säger Jarmo Hutri som har arbetat hela 30 år på fabriken.

Kronljusen stöps av talgbaserat stearin som importeras från de nordiska länderna och norra Europa.  Råvaran produceras inte i Finland.

"Den svenska råvaran härstammar från finländska, svenska och norska kor. Det fett som blir över efter styckningen används för produktion av bland annat stearin", säger Jarmo Hutri.

Produkten Havi Kronljus är Svanen-märkt, vilket innebär att de ingående råvarorna uppfyller stränga miljökrav. Användning av till exempel palmstearin är utesluten på grund av att vaxet från plantagerna är svårt att spåra. Dessutom skulle transportkostnaderna av palmstearin från till exempel Malaysia eller Indonesien bli oskäligt höga: Europeiskt stearin kan transporteras med tankbil i flytande form, men stearin från fjärran länder måste härdas inför transporten och sedan smältas på nytt innan det används.

Stearin är värmekänsligt. Vid för hög transporttemperatur försuras och förstörs stearinet.

Tusentals ljus per skift

Operatör Terhi Linnapaasi hinner inte prata eftersom hon för tillfället sköter kronljusmaskinen ensam. Fastän ljustillverkningen är automatiserad är operatören fullt sysselsatt. Antalet steg blir många under skiftet eftersom de olika processfaserna kräver noggrann övervakning. Under ett skift producerar fabriken 30 000–40 000 ljus.

Terhi Linnapaasi, som har arbetat 25 år på ljusfabriken, stortrivs med sitt jobb.

"Om jag kan och får vill jag gärna jobba på fabriken fram till min pensionering", säger hon.

Hon berättar att arbetskamraterna och de många ljusmodellerna gör jobbet mångsidigt och omväxlande. Under hennes 25 år på fabriken har jobbet blivit mer tekniskt och krävande – i dag utför operatörerna även mindre maskinreparationer. En montör tillkallas enbart vid allvarligare störningar. Hon upplever sina utökade arbetsuppgifter som både intressanta och utmanande.

Fastän Terhi Linnapaasi jobbar med ljus från morgon till kväll tänder hon gärna ett ljus när hon kommer hem.

"Värmeljus är min definitiva favorit", säger hon.

Tre tillverkningssätt

Havis ljus tillverkas på tre olika sätt: Värmeljusen stöps genom att slå det smälta materialet i en liten burk, block- och gravljusen pressas av paraffinpulver och kronljusen tillverkas genom traditionell stöpning. Kronljusen stöps i två maskiner, varav den ena har 1 500 och den andra 2 000 formar.

Tillverkningen av kronljus inleds med uppvärmning av formarna i hett vatten. När formarna är tillräckligt varma fylls de med flytande stearin som påminner om mjölk. Omedelbart därefter byts det varma vattnet ut mot kallt kylvatten. Efter cirka 20 minuter har ljusen stelnat så mycket att de kan lyftas ut ur formarna. I följande steg skärs den så kallade stöphåligheten bort, varefter den kronformade foten formas. Därefter är kronljusen färdiga för emballering.

Veken i kronljusen, som är gjord av tyskt bomullsgarn, består av 3 gånger 14 trådar. En eller två av trådarna i veken är spändare än de övriga för att veken skall kröka sig när den brinner.

"Om veken inte är spikrak och löper mitt i ljuset rinner det. Materialet i veken måste vara sådant att sotändan snabbt brinner bort, annars blir efterglödningstiden för lång", säger Jarmo Hutri.

Inhemsk råvara efterlyses

Fastän ljus upplevs som traditionella och oföränderliga är produkten föremål för fortlöpande utveckling. Siktet är bland annat inställt på att finna bättre och förmånligare råvaror. Havi samarbetar med Villmanstrands tekniska universitet i syfte att utveckla nya lösningar.

"I dag tillverkas bland annat biodiesel av tallolja – det kunde vara en framkomlig väg även inom ljusbranschen. Problemet är att ljustillverkarna är så få att råvaruproducenterna inte riktigt lägger manken till", säger Jarmo Hutri.

Samarbetet med Villmanstrands tekniska universitet har renderat Havi en pro gradu-avhandling och en fast anställd kemist – Anni Karjola, som gjorde sin avhandling för Havi, valde att fortsätta på fabriken efter sin examen.

"Området var helt nytt för mig. Jag har alltid tyckt om levande ljus, men jag hade ingen aning om hur mycket arbete som krävs för att ljusen skall brinna jämnt och snyggt. Förbränningsprocessen handlar egentligen om kemi", säger hon.

Kvaliteten är ständigt under luppen. Råvarorna analyseras med avseende på olika egenskaper och parametrar och tillverkningsprocessen övervakas fortlöpande. Ljusen vägs och mäts varefter veken och ytan inspekteras. Köldskadade ljus, det vill säga ljus som har stöpts i för kalla formar ratas eftersom de har ytskador.

Emballeringsmaskinen deltar i kvalitetskontrollen: Om antalet ljus inte stämmer eller om något av ljusen har skadad yta ratar maskinen automatiskt hela satsen.

De ratade ljusen hamnar inte på soptippen. Fabrikschefen berättar att ljusen smälts ner och används som råvara i nya ljus. Även vekarna återanvänds.

Jarmo Hutri stortrivs med sitt jobb på fabriken. Han plockar upp ett kronljus och luktar på det med nöjd min.

"Jag älskar doften. Eftersom råvaran är naturlig varierar doften i styrka", avrundar han.

Ibland tar han med sig några ljus hem för att mäta bland annat brinntiden i hemförhållanden. Samtidigt passar han och hans fru på att njuta av de levande lågorna.