Kontot återspeglar livssituationen

25.1.2016
1 betyg
Kontot återspeglar livssituationen

Så här sköter tre olika familjer sin vardagsekonomi. Nedan följer några tips för par, ombildade familjer och barnfamiljer.

"Vi har alltid en buffert på sparkontot"

"Vi grälar inte om pengar, men ibland är vi oense om användningen av slantarna. Jag planerar alltid matinköpen på förhand", säger Saara Mäki-Korte.

"Jag hatar att handla enligt en inköpslista", kontrar Jari Mäki-Korte.

Vardera har fast anställning, vilket innebär att vardagsekonomin är i skick. Parets egnahemshus slukar en del pengar, men även den biten är i ordning. 

I syfte att hålla utgifterna i schack handlar Saara i allmänhet mat för flera dagar när hon besöker dagligvaruaffären och därför gäller det att planera väl och att följa inköpslistan. Hon utnyttjar frysen och använder skörden från den egna trädgården. Jari lagar gärna mat, men han följer stundens ingivelse och tänker inte på vad råvarorna och ingredienserna kostar.

"Jari använder till exempel färdig potatis-lökblandning, medan jag alltid skär och tärnar potatisen och löken själv", säger Saara.

Paret gör inte upp någon egentlig budget, men de har alltid en buffert för oförutsedda utgifter på det gemensamma sparkontot. Bufferten kom väl till pass förra hösten när Sara återhämtade sig från en höftleds­operation. Hennes långa sjukledighet reducerade parets inkomster. 

"Fastän vi inte längre har något bostadslån för vi regelbundet över pengar till skötselkontot", säger Jari.

Han sköter parets löpande ekonomi och ansvarar bland annat för att räkningarna blir betalda. Fastän Saara och Jari har separata bruks­konton är deras pengar gemensamma. 

Tack vare Jaris treskiftsarbete på pappersfabriken kan Saara jobba kortare arbetsvecka.

"Det räcker att den ena av oss jobbar långa dagar. Vår målsättning är inte att spara ihop till en förmögenhet, utan att kunna njuta av livet", säger Jari.

Paret vet av erfarenhet att  maten står för en betydande del  av utgifterna – exempelvis osten lägger beslag på ett par hundra euro i månaden. Resekostnaderna är en annan stor utgiftspost, eftersom Saara och Jari gärna reser både inom och utom Finland.

"Genom att betala en något högre skatt än den obligatoriska lägger vi undan en slant. När vi får skatteåterbäringen i december går pengarna oförkortade till vår reskassa", säger Jari."

Saara och Jari Mäki-Korte

Saara, 57, och Jari, 52, Mäki-Korte reser gärna. Därtill använder paret en betydande del av inkomsterna till sina tre hundar och två katter.

4 tips för par

  • Ställ upp mål. Lägg undan pengar på ett buffertkonto och/eller spara till exempelvis en semesterresa eller ett byggprojekt.
  • Be om råd. När målen är uppställda hjälper banken i praktiska frågor, till exempel vid valet av konton. Jämför gärna bankernas betjäningsavgifter.  
  • Spara förnuftigt. När sparbeslutet är fattat lönar det sig att göra ett sparavtal eller ett avtal om regelbunden insättning i webbanken. Det lönar sig också att bekanta sig med fondsparande, som ger en nästan riskfri avkastning på sparkapitalet. 
  • Dela ansvaret. Den ena parten är kanske mer lämpad att sköta ekonomin och betala räkningarna än den andra.

"800 euro räcker inte längre till maten"

Den ombildade familjen håller koll på sin ekonomi. Sanna och Tomi har egna konton och därtill gemensamma mat- och lånekonton till vilka de regelbundet för över överenskomna belopp.

Lånekontot används för boendekostnader och matkontot för familjens gemensamma löpande utgifter.

"Vi räknade ut beloppen för två år sedan när vi flyttade ihop. Nu har våra löpande utgifter stigit, vilket innebär att vi måste se över beloppen. Det ursprungliga beloppet på 800 euro i månaden täcker inte längre våra matutgifter. Djurens  tillbehör lägger beslag på nästan  200 euro i månaden", säger Tomi  och Sanna.

Eftersom paret har kommit överens om sin ekonomi behöver de inte gräla om pengar. Familjens intäkter utgörs av Tomis företagarlön och Sannas efterlevandepension, studiepenning och förvärvsinkomst.

De pengar som till äventyrs blir över använder parterna självständigt.

"Arrangemanget lämpar sig utmärkt för oss båda eftersom vi använder pengar olika. Jag handlar gärna damartiklar så som skor och kläder, medan Tomi föredrar att spara sina slantar", säger Sanna.

"Några större belopp är det inte fråga om – i allmänhet går våra pengar åt till löpande utgifter", säger Tomi.   

Paret har kommit överens om att den biologiska föräldern ansvarar för sina barns utgifter.

"Barnen jämför ofta vad de har fått. Om de har fått till exempel nya byxor får vi ibland höra ordet orättvist", säger Tomi och Sanna med en suck.  

Föräldrarna tar det hela med ro och överväger omsorgsfullt alla sina inköp. 

"Barnen har lärt sig att man inte kan få allt man pekar på. Eventuell besvikelse går i allmänhet snabbt över", säger Tomi.  

Tomi och Sannas barn får månadspeng och de kan dryga ut kassan genom att delta i hushållsarbetet.  

"Vi har ett gemensamt sparkonto avsett för större anskaffningar och resor. Om det blir pengar över använder vi dem till att höja familjens livskvalitet – vi går på bio, spelar bowling eller gör något annat trevligt tillsammans", avrundar Sanna."

Sanna, Tommi, Joona, Milla, Kiia-Maria och Vilma

Pengarna är en sinande källa, men Sannas, 35, och Tomis, 40, ombildade familj klarar sin ekonomi genom god planering. Barnen Joona, 12, Milla, 12, Kiia-Maria, 10, och Vilma, 9, får månadspeng. Barnen kan förtjäna mer om de hjälper till med hushållssysslorna.

4 tips för  ombildade familjer

  • Diskutera familjens ekonomi  i synnerheter om resurserna är knappa och/eller konsumtions­vanorna divergerar. 
  • Kom överens om principerna för rättvis penninganvändning. Genom att anteckna intäkterna och utgifterna och avgöra vad som är individuellt och vad som är gemensamt undviker man gräl.
  • Lär barnen handskas med pengar. Det är viktigt att barnen lär sig att man inte kan få allt man pekar på. En vecko- eller månadspeng och en liten slant som belöning för välutfört arbete ökar barnens förståelse för vardagsekonomi.
  • Ha en buffert för oförutsedda utgifter. När räntan är låg lönar det sig att regelbundet föra över ett extra belopp motsvarande "normalräntan" till lånekontot. Bufferten kommer väl till pass om till exempel räntan på bolånet stiger eller om man blir sjuk eller arbetslös.

"Knappa resurser kräver planering och improvisation"

Pengarna är ett viktigt element i paret Monica Björkell-Ruhls och Rafael Ruhls vardag.

"Man hör ofta att pengar inte spelar någon roll, men det gäller tyvärr endast om man inte lider brist på varan", säger Rafael. 

Rafael jobbar som översättare och ansvarar för att familjens ekonomi går ihop. Monica sköter sina föräldrars ekonomi och all den byråkrati som är förknippad med hennes  Alzheimersjuka mor. Monicas föräldrar, som bor på ett vårdhem, behöver hjälp med bland annat användningen av dator.  

"Pappa skulle säkert slå av datorn genom att dra sladden ur väggen.  När jag sköter mina föräldrars bankärenden i webbanken står han ofta bakom min rygg och kontrollerar kontoställningen. Ibland ger han anvisningar och instruktioner", säger Monica.

Utöver sina löpande utgifter för bland annat mat och boende tampas Monica och Rafael med kostnader relaterade till sonen Mikael. Han är ett så kallat specialbarn som lider av en utvecklingsstörning, astma och infektionskänslighet, vilket medför flera sjukhusbesök per år.

"Vi löser problemsituationerna genom att improvisera. Vi strävar naturligtvis efter att lägga undan pengar, men det lyckas inte alltid", säger Rafael. 

Mikaels behov av specialtillsyn begränsar i viss mån Monicas och Rafaels arbetsliv.

"Till en början innebar det en stor mental chock, men med tiden har jag anpassat mig till situationen. I stället för att grunna på problemen började jag tala öppet om dem. Min värdebild förändrades avsevärt och i dag inser jag att man inte behöver få allt man önskar sig", säger Monica. 

Pengarna och den rådande situationen har styrt många av Monicas och Rafaels val. För några år sedan flyttade familjen till en mindre bostad för att kunna erbjuda Mikael en gård. 

Vardagen präglas av de ekonomiska realiteterna: Familjen köper sina kläder i second hand-affärer, lagar och äter sin sushi hemma, lusläser texten i alla avtal...

"Många finländare lever enligt principen "så här har vi alltid gjort" i stället för att ifrågasätta gamla rutiner och handla aktivt och kreativt", avrundar Rafael.

Monica Björkell-Ruhl, Mikael och Rafael Ruhl

Monica Björkell-Ruhl, 39, Mikael, 8, och Rafael Ruhl, 44, sparar pengar med små knep. "Kläder köper vi från second hand-affärer, sushi-middagar tillreder vi hemma."

4 tips för barnfamiljer

  • Förbered dig i god tid för förändringar. Det lönar sig att skaffa vidsträckt dispositionsrätt till föräldrarnas konton för den som sköter deras ekonomi.  
  • Anpassa dig till situationen. Om man inte har besparingar när inkomsterna minskar gäller det att undvika alla onödiga utgifter.
  • Ordna flexibilitet. Med ett kreditkort kan man balansera sin ekonomi tillfälligt och/eller fördela kostnaderna för till exempel större inköp.
  • Erkänn fakta. Om penningaffärerna har glidit en ur händerna och man till exempel har svårt att betala sina kreditkortsräkningar lönar det sig att kontakta banken. Skam och hemlighållande löser inga problem. Till bankens uppgifter hör att hjälpa människor i trångmål.

Tipsen gavs av S-Bankens utvecklingschef Anna Kurtelius.

Text:
Foto: Kirsi Tuura, Tomi Glad och Ville Pohjonen
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5