Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Jenni Pääskysaari: "Våga vara dig själv"

Teksti:
Sanna Suokko
Kuvausjärjestelyt:
Katariina Kaatrasalo
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 29.9.2016
|
Muokattu: 31.8.2020
Jenni Pääskysaari slutade klanka på sig själv och uppmanar andra att göra detsamma.

När Jenni Pääskysaari virvlar in i studions foajé iklädd en militärgrön jacka och tennisskor med klack, med luvan långt nerdragen över öronen och med kinderna röda av den friska höstluften kan ingen tro att hon är en fyrtioårig TV- och galapersonlighet och mor till tre barn. Hon bemöter våra smått undrande blickar med orden

"Tycker ni att jag ser ut som en tonåring? Nåväl, skenet bedrar."

Jenni, som alltid har kunnat skratta åt sig själv, anser att humorn förgyller livet förutsatt att doseringen är rätt.

Humor som inte rimmar med eller passar in i situationen kan såra och göra ont, vilket Jenni fick uppleva som ung kontorsansvarig på en fastighetsbyrå. Till hennes uppgifter hörde att koordinera fem burdusa servicemäns arbete. Har brösten vuxit? Kan du inte koka lite kaffe, gumman? var vanliga fraser på byrån.

"Det kändes otrevligt, men bekom mig inte särskilt mycket. Jag lärde mig en hel del, bland annat att ge tillbaka med samma mått. I dag skrattar jag åt det hela, men egentligen borde ingen acceptera nedlåtande beteenden. Tvetydigheter och fräckheter hör hemma bland människor som känner och förstår varandra", säger Jenni.

Den kända och uppskattade programvärden, konferenciern, journalisten, författaren och producenten utstrålar sund självsäkerhet när hon pratar om så kallad flickkraft. Hon har aldrig jagat titlar, utan fokuserar på att lära sig nya spännande saker och att jobba i inspirerande och kreativa team.

Värdefulla hjärtevänner

Jenni Pääskysaari slår sig ner vid sminkbordet med en stor kopp rykande kaffe. I sitt utsatta jobb framför kamerorna har hon fått både beröm och svidande kritik. Det hör till och drabbar både kvinnliga och manliga TV-personligheter. Jennis jobb är "offentligt", men hennes liv är privat. Gränsen går vid hennes privata angelägenheter och hennes barn, en 16-årig tonårsflicka och två nioåriga tvillingdöttrar.

Jenni växte upp i Korso i Vanda tillsammans med sin mor, sin numera hädangångne far och sin lillebror som föddes när hon var nio år gammal. Rollen som storasyster blev en väsentlig del av hennes identitet.

Jennis brinnande intresse för dans och teater höll henne borta från för­ortens tuffa liv och missbruk. Hennes val att prova vingarna på annat sätt ledde ibland till att hon blev utstött ur kamratkretsen.

Studierna vid Kallion ilmaisutaidon lukio (Gymnasiet för uttryckskonst i Berghäll) förde Jenni dagligen till Helsingfors. Hennes klasskamrat Liisa blev med tiden en sann hjärtevän.

"Jag strävar efter att inte bry mig om vad andra anser om mig, men det gäller inte mina hjärtevänner. Om till exempel Liisa vände mig ryggen och sade att jag har förändrats skulle jag nog reagera häftigt. Sann vänskap förpliktar och förtjänar uppmärksamhet", säger Jenni bestämt.

Huka inte i syfte att behaga

Jenni Pääskysaari använder gärna ordet systerskap. När hon började betrakta världen med ärliga flickögon föll bitarna på plats. Insikten gav upphov till en "alla flickors kraftbok", ett alster som hon gärna hade läst som ung. Boken Tyttö sinä olet… (ung. Du är en tjej…) som utkom i fjol och efterföljaren Poika sinä olet… (ung. Du är en grabb) seglade snabbt upp på den finländska bokhimlen.

Jenni har ofta undrat varför sexårsflickor som sprudlar av energi och iver blir "mindre" när de når upp i tonåren. Varför får tonårsflickorna plötsligt för sig att deras åsikter och idéer saknar värde?

"I arbetslivet ser man i allmänhet vilka flickor och damer som under sin uppväxttid har blivit uppmuntrade att delta i projekt och diskussioner. Alltför många av dagens kvinnor håller sig i skymundan i syfte att behaga eller undvika konflikter", säger hon.

Jenni predikar inte, hon förstår. I början av karriären var hon själv försiktig och skygg. Hon var rädd för konsekvenserna av frispråkighet och rättframhet och för att bli betraktad som besvärlig.

"Lyckligtvis fick jag börja jobba i ett radioteam präglat av öppenhet, tillit och förtroende. Jag vågade säga vad jag tänkte och komma med till och med kontroversiella idéer. Jag lärde mig att inte vara rädd för att upplevas som enfaldig", säger hon.

Det vanliga är fint

Sminket är lagt och håret är stylat. Jenni stiger vant in i studion och ställer sig framför kameran. Fastän hon trivs med förvandlingsleken undrar hon ibland varför speciellt kvinnor måste formas om inför en fotografering eller TV-inspelning. Men ingen regel utan undantag, brukar man säga.

"Det mediala utbudet är stort och vi kan alla välja vad vi ser och lyssnar på", säger Jenni.

Hon gör tummen upp för Lena Dunham och Jemima Kirke från TV-serien Girls, som härförleden deltog i en reklamsvit för ett internationellt känt underklädesmärke. Flickorna uppträdde i okonstlade ställningar i sina egna bad- och vardagsrum helt utan smink och retuscheringar.

Jenni poserar i plagg designade för och med aktning för den finländska kvinnan. De snygga kläderna från Neulomo börjar säljas hos Prisma.

Engagemang inger respekt

Jenni Pääskysaari beundrar duktiga kvinnor så som den namnkunniga finländska skådespelaren Krista Kosonen.

"Hon är personlig och otroligt skicklig i allt från drama till komedi. Tänk bara på hennes förvandlingsnummer i TV-programmet Putous", säger Jenni.

Krista Kosonens avväpnande engagemang och mod, som fyller åskådaren med respekt och beundran, visar att kritik av det egna och andras utseenden är både onödigt och ointressant.

"Det kan till och med vara skadligt. Tanken på att analysera och nagelfara mina egna fel och brister, i synnerhet inför barnen, får mig att rysa", säger Jenni.

Hon anser att utseendefixering är ett problem som inte får sopas under mattan och därför har hon skrivit en bok i ämnet tillsammans med sin goda vän, musikern Mikko Kuustonen.

"Över 70 procent av de finländska flickorna är missnöjda med sitt utseende. Vissa experter anser att föräldrarna, i synnerhet fäderna, borde berömma sina döttrars utseende. Jag är inte så övertygad om detta. Det viktigaste är nog att föräldrarna godkänner och älskar sina barn sådana som de är och att berömmen och uppmuntran riktas mot deras försök och framsteg. Alla människor behöver bli hörda och sedda", säger Jenni.

Erkänn dina misstag och göra det bästa av situationen

Grunden till gott självförtroende läggs när man är barn. Vad gör man om man i stället för förståelse och uppmuntran möts av likgiltighet och underskattning?

"Då gäller det att visa vem man är. Alla kvinnor borde sträva efter att sätta stopp för nedlåtande kommentarer och uttalanden. I stället för att oroa sig för vad andra tänker och tycker borde man koncentrera sig på det väsentliga, det vill säga hur man själv och andra handlar i olika situationer", säger Jenni.

"Världen kretsar inte kring din eller min vikt eller våra små fel och brister. När man har en så kallad dålig dag gäller det att bryta tankespiralen och försöka se ljust på tillvaron. Om man har lyckats med något på jobbet eller hemma bör man berömma sig själv och om man har gjort bort sig bör man erkänna sitt misstag och göra det bästa av situationen", avrundar Jenni.

Dagen håller på att övergå i kväll. Jenni Pääskysaari drar ner luvan över öronen och stiger ut i höstregnet. Hon grenslar sin svarta Jopocykel och trampar mot den stundande danslektionen.