Husdjur innebär jobb och ansvar

25.11.2015
2 betyg
Husdjur innebär jobb och ansvar

Att ha ett husdjur innebär alltid att man måste ge av sin tid till djuret och ta ansvar för djurets välmående, oberoende av om det är en hund, katt, hamster, sköldpadda, häst eller något annat djur.

Hunden är ett bra exempel på ett husdjur som kräver mycket tid och omsorg av människan. Hunden skall ha sällskap, rastas och utfodras varje dag. Dessutom skall den skolas vilket kan vara tidskrävande. Det vet hundterapeut Christina von Pfaler som är van att  bli "utskälld" i arbetet som huvud­lärare vid Borgå Folkakademis hundkonsultlinje.

Hennes sjuåriga vinthundblandning Reymond lägger sig utan  större åthävor i sin korg och lyssnar med halvslutna ögon lugnt på intervjun i klassrummet. Men skenet bedrar, för som alla hundar kräver Reymond inspiration och motion i sin vardag för att vara på gott hundhumör.

"Innan man tar ett husdjur borde man vara på det klara med att man har tillräckliga resurser att sköta djuret. En hund är ingen gosanalle som man bara klappar och myser med. Den skall matas och avmaskas, tänderna skall rengöras och klorna skall klippas regelbundet. Med tidig träning och regelbundna vanor mår djuren överlag bäst", säger Christina von Pfaler.

Hon påpekar att det rent fysiskt krävs en hel del av hundägare i tillägg till att man skall ha tid att sköta hunden. Tumregeln är att en hund som inte har egen gård borde rastas tre gånger per dag.

"Framför allt brukshundar, med vallning i generna, blir rastlösa om de inte får utlopp för sin energi. När hundar ställer till det hemma beror det oftast på att de fått för lite stimulans. Tyvärr väljer man ofta djur på basis av utseende i stället för att låta förnuftet styra."

Christina von Pfalers och Reymond

Hundar har mycket energi vilket ska beaktas i valet av husdjur. Christina von Pfalers vinthundsblandning Reymond älskar att hoppa och göra andra roliga tricks.

Positivitet

Gemensamma hobbyer med hunden är ett bra sätt att kombinera motion och motivation.

"Människan vill ha det bekvämt medan de flesta hundar vill arbeta. I synnerhet då med näsan. Spårningslekar är lätta att hitta på och då får hunden arbeta på ett positivt sätt", säger Christina von Pfaler.

Hon betonar att det krävs tålmodigt och målmedvetet jobb för att lära en hund att spåra eller göra olika tricks.

"Om man formar hundens beteen­­de genom positiva metoder kan man fånga de finurliga, individuella beteenden som djuren spontant kan bjuda på."

Om man som hundägare börjar ställa krav och försöka tvinga hunden att visa resultat snabbt kan resultatet däremot bli det motsatta. Man får en underdånig hund som inte egentligen blir en vän.

"Hunden behöver en människa den kan lita på. Stereotypen om alfahannen stämmer enligt ny forskning inte in ens på vargflockarna", säger Christina von Pfaler.

Hon betonar att det är viktigt att från första början belöna rätt beteenden och låta valpen uppleva hundar, människor, byggnader, bilar, cyklister – allt som finns i samhället.

"Då hunden är med om mycket redan som valp och på ett naturligt sätt träffar andra hundar och människor minskar risken att den börjar reagera på ett obekvämt sätt när den växer upp. Men det kräver som sagt tålamod och långsiktigt arbete."

"Hunden behöver en människa den kan lita på."

Hund som yrke

Stella Grgic är en av eleverna på årets hundkonsultkurs i Akan. Som kompanjon har hon sin treåriga tollare Moya, alltså en Nova Scotia duck tolling retriever. Eftersom tollaren är en jakthund och avlad för att arbeta har den mycket energi. Stella Grgic berättar att Moya skall vara ute minst två timmar per dag och dessutom få aktivering och hjärngymnastik för att få utlopp för sin energi.

"Egentligen är det tur att han inte varit en lätt hund, för tack vare det har jag fått lära mig mycket för att få det att fungera bättre för honom. Han stressar exempelvis i bilen och då folk lämnar rummet. Därför har jag lärt mig att stiga upp lugnt, då blir han inte så nervös. Det här var också en bakomliggande faktor till varför jag sökte till den här utbildningen."

Stella Grgic och Moya

"Övning och repetition samt aktivering och berikning, alltså hjärngympa för hunden, är a och o då man skolar en hund", konstaterar Stella Grgic när hon tränar med sin treåriga Nova Scotia duck tolling retriever Moya.

Stella Grgic är utbildad idrottslärare och lärare i engelska och har jobbat som klasslärare i Helsingfors. Då hundintresset har börjat växa i samhället tror hon nu att hon kan kombinera sitt intresse för hundar med sin pedagogiska kompetens.

"Det här är en ettårig utbildning på heltid. Vi som går här har olika målsättningar för vad vi vill göra av vårt hundintresse. Alla tänker inte göra ett yrke av det."

Det som Stella Grgic gillar med utbildningen är att den är hundvänlig och baserad på positiva metoder.

"Nu redan efter några månader har jag fått en ny bas för hur jag kan förstå hundarnas beteende och hur jag kommer vidare i den processen. Men det krävs säkert ännu påbyggnad för att göra hundskolningen till ett riktigt yrke."

Tio i topp

Antalet finländska hushåll  med respektive djur.

Hund 443 000

Katt 356 000

Akvarium 54 000

Kanin 30 500

Ponny 28 500

Hamster 24 000

Terrarium 8 500

Råtta eller mus 5 000

Fågel 4 000

Orm 3 300

Annat djur 12 700

År 2012 fanns det sammanlagt cirka 630 000 hundar och 592 000 katter i finländska hushåll.

Källa: Konsumtionsundersökning 2012. Statistikcentralen. Tieto&trendit 2/2014.

Text:
Foto: Juuso Paloniemi
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5