Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Hur ska invandraren hitta arbetsplats?

Teksti:
Heidi Hänninen
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 14.8.2015
|
Muokattu: 31.8.2020
Universitetsforskare, it-experter eller städare och anställda inom restaurang- och köksbranschen? Invandrarna hamnar lätt i lågavlönade branscher, om de inte har någon specialkunskap som är efterfrågad på arbetsmarknaden. Brist på språkkunskap och sociala nätverk samt diskriminering är de största hoten mot invandrarnas anställningsmöjligheter.

Jämfört med de andra nordiska länderna är Finland fortfarande ett land med låga invandringssiffror, trots att antalet invandrare ökat kraftigt sedan 1990-talet.

"I förhållande till folkmängden finns det i Norge tre gånger mer och i Sverige fem gånger mer invandrare. Andelen personer med utländsk bakgrund har dock ökat snabbt i Finland, och därför har invandringen väckt en hel del häftig och även hätsk debatt", säger Minna Säävälä, chef för  mångkulturella ärenden på Väestöliitto.

Även om den offentliga invandringsdiskussionen gäller nästan enbart flyktingfrågor, kommer 80–90 procent av alla utlänningar som kommer till Finland hit av andra orsaker, såsom arbete, familj eller studier. Bara 10–15 procent är flyktingar.

I Finland bor lite över 300 000 invånare med utländsk bakgrund. I Norge är motsvarande tal 760 000 och i Sverige två miljoner.

Dubbelt jobbigare att få en arbetsplats

Att anpassa sig till en främmande kultur kan i synnerhet i början vara besvärligt, då det tar tid att lära sig ett nytt språk och skapa sociala nätverk. För en stor del av invandrarna tar det därför flera år innan de hittar sin första arbetsplats, trots att undersökningarna visar att just arbetet främjar integrationen betydligt.

"Även om möjligheterna att få arbete förbättras med tiden, är det första skedet vanligen för långt. I en sysselsättningsstatistik som gjorts enligt modersmål framgår att arbetslöshetsgraden bland personer med främmande modersmål är två eller tre gånger högre än bland den urfinska befolkningen", säger Säävälä.

Undantag är olika specialexperter, såsom universitetsforskare eller it-proffs, som flyttar till en färdig arbetsplats i Finland. De behöver inte nödvändigtvis ens lära sig finska eller svenska, utan kunskaper i engelska räcker både i arbetslivet och utanför det.

"Andra invandrare får jobb i synnerhet inom städ- och rengörings- samt försäljnings- och restaurangbranschen. I dessa lågavlönade branscher är det svårare att få finländsk arbetskraft."

Utlänningar arbetar också ofta i olika etniska restauranger, vars grundare även själva är utlänningar. Dessa arbetsplatser kan dock nästan oförmärkt bli till fällor för dem.

"En del har kanske skaffat sig en hög utbildning och betydande arbetserfarenhet i sitt hemland. Om de inte hittar motsvarande arbete här, blir de tvungna att ta ett lågavlönat arbete. Det är frustrerande om till exempel en läkare blir tvungen att göra ett arbete som kräver mindre utbildning."

Utlänningarnas anställningsmöjligheter försämras även av dolda diskriminerande attityder i rekryteringen. Tydliga bevis på en dold diskriminering har fåtts i rekryteringsundersökningar som gjorts de senaste åren, i vilka jobbansökningar gjorts med två identiska ansökningspapper. Skillnaden var endast den sökandes medborgarskap.

"Till exempel med ett ryskt namn måste man skicka minst två gånger flera ansökningar än med ett finskt namn", säger Säävälä beklagande.

Cirka en fjärdedel av utlänningarna som bor i Finland är ryssar.

Hela familjens problem

Svårigheterna med arbetssökandet avspeglas på hela invandrarfamiljen.

"I det finländska samhället är det ganska svårt att klara sig med bara en familjeförsörjare."

Dessutom lämnas till exempel invandrarkvinnor som är hemmamammor utanför det sociala livet.

"I mångens hemland kan hemmamammorna spela en mycket viktig roll och kvinnorna kan ha starka sociala nätverk. I Finland blir en hemmamamma ganska ensam efter småbarnsstadiet."

Även för männen har sysselsättningen en stor betydelse.

"Många män har ett starkt behov av att försörja sin familj. Om detta misslyckas, kan följden vara en personlig kris och svåra familjeförhållanden."

Invandrarföräldrarnas sysselsättning påverkar direkt även barnens framgång både i skolan och senare i arbetslivet.

"Om ingen i hemmet har arbete och kan fungera som exempel, är det svårt för barn i en invandrarfamilj att föreställa sig själva i arbetslivet."

Å andra sidan kan invandrarföräldrar inte heller lära sig språket tillräckligt bra, om de inte har ett regelbundet arbete. De har då även mindre möjligheter att stöda sina barn i skolgången.

Samtidigt förväntar sig invandrarföräldrar dock mycket av sina barn.

"För många har motivet till invandringen varit viljan att trygga barnens möjligheter till en bättre framtid. Ofta upplever barnen ett starkt tryck, då föräldrarna väntar sig mycket av dem men kan ge dem bara ett begränsat stöd", konstaterar Säävälä.

Invandringen motsvarar 60–70 procent av befolkningsökningen i Finland.

Positiv inställning, ärlighet och kunskap i finska

Bangladeshiern Jahangir Alam, 31, kom till Finland för 11 år sedan för att studera till kemi-och miljöingenjör. Till en början var tanken att studera i London, men det avgiftsfria studiesystemet i Finland fick honom att söka även till Mellersta Österbottens yrkeshögskola i Karleby.

"Jag hade tänkt återvända till Bangladesh efter studierna, men situationen förändrades då jag träffade min nuvarande hustru cirka åtta månader senare", berättar Alam.

Familjen har nu tre barn, två pojkar på 8 och 4 år samt en 1-årig flicka, och inga planer finns längre på att återvända till Bangladesh.

Att flytta till Finland och en ny kultur kändes aldrig särskilt svårt. Bara vädret här och det låga befolkningstalet förvånade Alam.

"När jag gick ut den första morgonen, såg jag just ingen. Jag blev mycket överraskad över hur få invånare det fanns i Karleby", säger Alam, som kommer från ett land med 160 miljoner invånare.

"Då jag flyttade till Finland var det höst och utetemperaturen var 8–9 grader. Jag frös, för hos oss är det inte så kyligt ens på vintern. Jag hade förberett mig på kyla och skaffat vinterkläder. Dem tog jag på och undrade varför alla skrattade åt mig. Efteråt fick jag veta  att jag hade klätt mig som finländare gör vid 20 minusgrader."

Vid sidan av studierna jobbade Alam deltid bland annat som servitör och städare, tills han år 2008 anställdes på en S-market i Kånala, först som försäljare och sedan som ansvarig för servicetorget. I det jobbet har Alam trivts bra. Han blev klar med studierna år 2010, men har inte hittat arbete i sin bransch. Ibland har han funderat om det eventuellt beror på hans utländska namn. Å andra sidan har han inte sökt arbete särskilt aktivt, i synnerhet de två senaste åren.

"Det har gått ganska länge sedan studierna, så jag vill fortsätta till magister och först därefter söka i min egen bransch. Jag tror att om jag riktigt anstränger mig, hittar jag ännu ett jobb i den branschen."

Alam ser optimistiskt på sin framtid i Finland. Bästa stödet har han fått av hustrun, hennes familj och vänner, men även cheferna och kollegerna har spelat en stor roll. Tillvaron har även underlättats av att Alam från början ville lära sig finska och nu talar det flytande.

"Stort tack till min fru, som alltid har talat finska med mig."

Trots att han trivs i Finland, drabbas han ibland av hemlängtan. Då ringer han till sitt hemland. Sin familj i Bangladesh har han besökt bara två gånger under de gångna åren.

"Först kändes det inte bra, då där var så mycket människor och så varmt, men efter ett par dagar hade jag vant mig vid det."

Med sina barn talar Alam sitt eget modersmål. Dessutom får barnen smaka på bangladeshiska läckerheter vid sidan av finländsk mat.

Vad är då Alams recept till andra utlänningar?

"Var positiva och ärliga och lär er finska."

Internationalism en styrka

För Ritva Keinonen, chef för produktutvecklingsenheten, är arbete i en mångkulturell miljö normal vardag, för på hennes arbetsplats, programföretaget Teklas huvudkontor i Esbo, kan man träffa anställda från cirka 30 olika kulturer. Av firmans sammanlagt 400 anställda kommer cirka 50 från andra länder än Finland.

På Tekla har internationalism varit mer en regel än ett undantag under hela 2000-talet. Numera är engelska företagets officiella arbetsspråk, och därför har även alla nödvändiga anvisningar skrivits på engelska.

Eftersom en del av företagets utländska arbetstagare kommer till Finland för arbetets skull, vill företaget satsa även på integration av sina anställda.

"I början har vi en några veckor lång inskolningsperiod. Dessutom kan vi skräddarsy en individuell hjälp för nyinflyttade personer, till exempel för att söka bostad, sköta administrativa ärenden och ordna skolplatser åt barnen", säger Keinonen.

Företaget stöder även de anställdas språkstudier, genom att ordna kurser på olika nivåer för att förbättra kunskaperna i finska och engelska, samt konversationskurser efter jobbet.

"Bäst lär man sig ändå i själva arbetet", tror Keinonen.

Förutom språkkurserna har Teklas personal klubbar, där de kan bekanta sig till exempel med olika matkulturer och traditioner.

Mångkulturalism är enligt Keinonen snarare en styrka än en källa till problem.

"Arbetsområdet förenar de anställda mer än vad härkomsten skiljer dem åt, för alla har en liknande arbets- och studiebakgrund. De olika kulturerna syns i form av färggranna kläder, och ibland kan det på kaffebordet finnas lite mer speciella läckerheter från olika länder."

Enligt Keinonen är det mest problematiska i en internationell arbetsmiljö då ärenden sköts via telefon eller e-post, utan personlig kontakt.

"En dålig telefonlinje, en kraftig brytning och en kvistig kundsituation är en besvärlig kombination. Vid ett fysiskt möte stöds det verbala budskapet av så många andra faktorer."

Keinonen säger att hon under årens lopp åtminstone lärt sig att det i en internationell arbetsmiljö inte finns självklarheter. Vi finländare är vana att gå rakt på sak, men britter och amerikaner brukar gå omvägar. Dessutom säger Keinonen att hon insett att det inte finns bara ett rätt sätt att uppfatta till exempel familjevärden.

"Någon anställd kan vara stolt över sitt äktenskap som ordnats av föräldrarna. En annan kan säga att hennes enda hobby är att laga mat åt sin man."

Ibland kan utlänningar förvåna sig över att det just inte finns hierarkier i den finländska arbetskulturen. I en annan kultur skulle man inte acceptera till exempel våra lunchställen, där cheferna äter i samma rum som andra anställda.

Ritva Keinonen tycker att det är viktigt att förhålla sig öppet och utan fördomar till kolleger som kommer från andra länder. Då ett företag planerar att anställa en första utlänning, är det skäl att förbereda saken omsorgsfullt.

"Man måste till exempel se till att alla anvisningar och regler som behövs på arbetsplatsen kan förstås på likvärdigt sätt av alla. Om icke-finskspråkiga personer anställs, måste man se till att de inte lämnas utanför på grund av bristande språkkunskap."

Antal ansökningar om uppehållstillstånd och motiv 2013

  • Familjeband 6 460
  • Studier 5 426
  • Arbete 4 938
  • Asyl 3 238

De vanligaste yrkesgrupperna för personer med utländsk bakgrund

  1. Kontorsstädare

  2. Försäljare

  3. Byggpersonal

  4. Restaurangföreståndare och skifteschefer

  5. Frakthanterare och lagerarbetare

Källor: Tilastokeskus 2014. Ulkomaalaistaustainen väestö 2013.

Tilastokeskus 2013. Työssäkäyntitilasto 2011

Migri. Maahanmuuton tunnusluvut 2013.