Internationalism en styrka
För Ritva Keinonen, chef för produktutvecklingsenheten, är arbete i en mångkulturell miljö normal vardag, för på hennes arbetsplats, programföretaget Teklas huvudkontor i Esbo, kan man träffa anställda från cirka 30 olika kulturer. Av firmans sammanlagt 400 anställda kommer cirka 50 från andra länder än Finland.
På Tekla har internationalism varit mer en regel än ett undantag under hela 2000-talet. Numera är engelska företagets officiella arbetsspråk, och därför har även alla nödvändiga anvisningar skrivits på engelska.
Eftersom en del av företagets utländska arbetstagare kommer till Finland för arbetets skull, vill företaget satsa även på integration av sina anställda.
"I början har vi en några veckor lång inskolningsperiod. Dessutom kan vi skräddarsy en individuell hjälp för nyinflyttade personer, till exempel för att söka bostad, sköta administrativa ärenden och ordna skolplatser åt barnen", säger Keinonen.
Företaget stöder även de anställdas språkstudier, genom att ordna kurser på olika nivåer för att förbättra kunskaperna i finska och engelska, samt konversationskurser efter jobbet.
"Bäst lär man sig ändå i själva arbetet", tror Keinonen.
Förutom språkkurserna har Teklas personal klubbar, där de kan bekanta sig till exempel med olika matkulturer och traditioner.
Mångkulturalism är enligt Keinonen snarare en styrka än en källa till problem.
"Arbetsområdet förenar de anställda mer än vad härkomsten skiljer dem åt, för alla har en liknande arbets- och studiebakgrund. De olika kulturerna syns i form av färggranna kläder, och ibland kan det på kaffebordet finnas lite mer speciella läckerheter från olika länder."
Enligt Keinonen är det mest problematiska i en internationell arbetsmiljö då ärenden sköts via telefon eller e-post, utan personlig kontakt.
"En dålig telefonlinje, en kraftig brytning och en kvistig kundsituation är en besvärlig kombination. Vid ett fysiskt möte stöds det verbala budskapet av så många andra faktorer."
Keinonen säger att hon under årens lopp åtminstone lärt sig att det i en internationell arbetsmiljö inte finns självklarheter. Vi finländare är vana att gå rakt på sak, men britter och amerikaner brukar gå omvägar. Dessutom säger Keinonen att hon insett att det inte finns bara ett rätt sätt att uppfatta till exempel familjevärden.
"Någon anställd kan vara stolt över sitt äktenskap som ordnats av föräldrarna. En annan kan säga att hennes enda hobby är att laga mat åt sin man."
Ibland kan utlänningar förvåna sig över att det just inte finns hierarkier i den finländska arbetskulturen. I en annan kultur skulle man inte acceptera till exempel våra lunchställen, där cheferna äter i samma rum som andra anställda.
Ritva Keinonen tycker att det är viktigt att förhålla sig öppet och utan fördomar till kolleger som kommer från andra länder. Då ett företag planerar att anställa en första utlänning, är det skäl att förbereda saken omsorgsfullt.
"Man måste till exempel se till att alla anvisningar och regler som behövs på arbetsplatsen kan förstås på likvärdigt sätt av alla. Om icke-finskspråkiga personer anställs, måste man se till att de inte lämnas utanför på grund av bristande språkkunskap."