Hur påverkar musiken oss?

Musik får det att spritta i benen. Ljudvärlden ger gåshud och slukar en med hull hår. Alla i salen upplever samma känsla.

Den som har besökt en rock-, jazz- eller symfonikonsert vet att musik påverkar både kroppen och själen.

"Musikens inverkan inträder redan när de första takterna ljuder. Musik med snabbt tempo piggar upp, stimulerar ämnesomsättningen och höjer aktivitetsnivån. Det är mindre betungande att utföra tråkiga vardagssysslor, till exempel att dammsuga, om det sker till tonerna av medryckande musik så som samba", säger forskarprofessor Minna Huotilainen från Arbetshälsoinstitutet. Hon ingår i Helsingfors universitets forskningsgrupp Brain and Music.

Om musiken upplevs som tilltalande har den omedelbar positiv inverkan på lyssnaren.

"Det är viktigt att musiken tilltalar lyssnaren. Dagens människor är duktiga på att välja musik som piggar upp, lugnar eller har annan önskad effekt. Förmågan att välja musik utvecklas redan i ett tidigt skede – många finländska treåringar kan välja musik som passar just dem", säger Minna Huotilainen.

Musiksmaken varierar. En del tycker om hårdrock, andra föredrar vismusik och många njuter mest av klassisk musik. Undersökningar har visat att genren inte är avgörande för musikens positiva inverkan om den tilltalar lyssnaren. Det viktigaste är den personliga upplevelsen.

"Vissa forskare anser att musiken ursprungligen uppstod som reglerare av sinnesstämningen", säger Minna Huotilainen.

Aktivt musicerande gagnar bland annat läxläsningen.

Musik och inlärning

Minna Huotilainen, som undersöker musikens inverkan på bland annat välbefinnandet och inlärningsförmågan, berättar att musik påverkar hjärnan positivt i flera avseenden.

"Hos förskolebarn har musik positiv inverkan på bland annat den språkliga utvecklingen. Barns mentala utveckling främjas av allt musicerande – det räcker med att barnet får spela på ett trumset tillverkat av till exempel gamla hinkar", säger hon.

I skolåldern stimuleras barnets koncentrations- och organisationsförmåga av aktivt musicerande, vilket gagnar bland annat läxläsningen.

Undersökningar har visat att musicerande främjar de språkliga och matematiska färdigheterna, vilket är till stor nytta under studietiden och senare i livet.

"Om man trakterar ett instrument, till exempel violin, måste man vara väldigt observant på ljudbilden. Förmågan att observera och analysera ljudnyanser främjar inlärningen av främmande språk. Barn och unga som musicerar lär sig i allmänhet att uttala och förstå främmande språk snabbare än sina jämnåriga kamrater", säger Minna Huotilainen.

Musicerande gagnar också äldre människor. Spel och sång aktiverar en stor del av hjärnan och bidrar till att upprätthålla minnesförmågan. Musicerande i sällskap, till exempel körsång, bjuder därtill på värdefull social samvaro.

"Musicerande höjer livskvaliteten", säger Minna Huotilainen.

Musik har också läkande inverkan. En undersökning som gjordes i samarbete mellan Helsingfors och Jyväskylä universitet visade att musik till och med kan påskynda återhämtningen från en stroke.

Det lönar sig att lyssna till obekant musik till exempel när man löser problem.

Musikalisk kick

Ungefär en procent av befolkningen lider av så kallad amusi, det vill säga oförmåga att tillgodogöra sig musik.

"De som lider av amusi kan inte uppfatta eller känna igen melodier. Denna oförmåga är ett slags handikapp eftersom hela vår omgivning är full av musik. Musik finns i filmer, i reklamer, i affärer, i varuhus...", säger Minna Huotilainen.

För de allra flesta är musik ett universalspråk som förmedlar känslor och stämningar. I många kulturer representerar snabba rytmer, livliga melodier och dur fröjd och glädje, medan lugna rytmer, långsamma melodier och moll uttrycker sorg och vemod.

"Vid begravningar bidrar musiken till att skapa en sorgfylld stämning och vid studentdimissioner väcker sången Gaudeamus igitur glädje och gamman. Våra reaktioner på musik är traditionsbundna och vi har lärt oss att förknippa olika tongångar med olika tillfällen", säger Minna Huotilainen.

På grund av kopplingen mellan musik och situationer kan musik som man inte har hört på många år väcka minnen till liv och ge upphov till starka känslor.

Ny musik, det vill säga musik som man inte har hört tidigare, belastar inte hjärnans minnessystem utan stimulerar det. Därför lönar det sig att lyssna till obekant musik till exempel när man löser problem. Instrumentalmusik stimulerar i allmänhet koncentrationsförmågan mer än sång.

"Instrumentalmusik kräver ingen språklig behandling", säger Minna Huotilainen.

Musik konsumeras huvudsakligen på fritiden, men enligt Minna Huotilainen lämpar sig behagliga toner och rytmer även för arbetsplatserna. Hon uppmanar alla arbetsgivare att bjuda de anställda på vederkvickande musik under arbetsdagen. Musik är som bekant balsam för både kroppen och själen.

"Experterna är eniga om att långvarigt stillasittande är skadligt. Undersökningar har visat att lämplig bakgrundsmusik gör att människor rör sig även när de sitter. Musiken och rörelserna stimulerar tänkandet", avrundar Minna Huotilainen.