Pensionären Sirkka-Liisa Hänninen, 71, knyter upp banden till sitt herbarium i svarta pärmar. De 60 år gamla sidorna har redan gulnat, men nästan alla 130 växter är fortfarande i fint skick och en del har till och med bevarat färgen.
"Jag gjorde herbariet tillsammans med min far och det förde oss närmare varandra. Tack vare herbariet blev jag förtjust i naturen", säger Hänninen.
Det är många som kommer ihåg hur man samlade växter till ett herbarium under sommarlovet. Iiris Rautio (till höger) och Salla Seppänen, som går i sjunde klass i grundskolan Käpylän peruskoulu i Helsingfors, samlade i september i fjol skogsväxter i blåa häften med rutigt papper. För biologikursen hade läraren gjort upp en lista på 30 vanliga växter i våra skogar.
"Det var inte svårt att identifiera växterna. Det jobbigaste var de olika grässorterna", förklarar flickorna.
Herbarierna har haft en betydande roll i biologiundervisningen i våra skolor. Man avstod från dem på 1970-talet, men på 2000-talet lades de på nytt till läroplanen. Numera kan man göra ett herbarium också med digitala foton eller genom att skanna växterna.
"Vi gör traditionella herbarier för att bevara kontakten med naturen", säger flickornas biologilärare Jukka-Pekka Anttinen.