Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Hemma i Kullerbyttan

Teksti:
Emmi Maaranen
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 25.1.2016
|
Muokattu: 31.8.2020
Raumo gamla handelslag fick nytt liv när teaterfamiljen flyttade in.

Det varma dagsljuset strömmar in i byggnaden från tre väderstreck. Genom fönstren har man en storslagen utsikt över det idylliska fisktorget (Kalatori) i Gamla Raumo.

I det ljusbruna trähuset tassar hundvalpen Sulo förväntansfullt mellan Riikka och Jani Selin på jakt efter kel och uppmärksamhet. Vid bordet sitter parets nioårige son Matias och leker med legobitar.

Inredningen i köket och de fyra rummen utgörs av en harmonisk blandning av gamla och moderna möbler. Bostaden har en vacker kakelugn som förmodligen härstammar från 1960-talet. Det sluttande golvet och takets brädfodring vittnar om gångna tider, men detaljerna avslöjar inte att man befinner sig i en gammal affär. I april 1904 öppnade Raumo handelslag sin första affär precis här.

Huset fick sin nuvarande utformning på 1990-talet. Raumo handelslag heter i dag Osuuskauppa Keula (Handelslaget Keula).

"Vi har trivts utmärkt under de fem år som vi har hyrt huset. Läget är fantastiskt och det gamla trähuset har både själ och stämning", säger paret Selin.

En tidsresa på önskelistan 

Byggnadens historia har inte påverkat familjen Selins liv, men makarna har förundrat sig över den höga tröskeln i tamburen.

"Den är sannolikt en kvarleva från den gamla butiken. Vi har bott här fem år, men vi snavar fortfarande på tröskeln", säger Jani Selin leende.

Renoveringen av huset planerades av arkitekt Jukka Koivula år 1992. Han berättar att man i samband med renoveringen hittade gamla träpaneler från butikstiden.

"Väggarna i den tidens byggnader var i allmänhet tapetserade, men i butikslokaler använde man ofta träpaneler av hygienskäl", säger Jukka Koivula.

Familjen Selin funderar ibland på vad deras hem har upplevt under decenniernas och seklernas lopp. Kanske expediten stod framför träpanelen och betjänade handelslagets första kunder?

"Det vore spännande att resa tillbaka i tiden och se hur här såg ut då", säger Jani Selin"

Berömd hörntrappa

För drygt hundra år sedan rumsterade butiksföreståndare Otto Palén i huset.

Bakom disken stod fröken Elsa Sivén, som butiksföreståndaren hade rekryterat från nykterhetsföreningens kör.

Oljelamporna i taket lyste upp affären, som sålde bland annat socker i lådor och mjöl i säckar. Kommersen var livligare än förväntat redan under inledningsåret 1904.

Butikens expediter, som var klädda i långärmade bomullsklänningar, vägde och förpackade kundernas inköp. Ortens barn och vuxna fick provsmaka butikens sötsaker.

Handelslagets branta hörntrappa vid fisktorget innebar en stor utmaning för Elsa Sivéns och de övriga expediternas långa klänningar.

I dag är hörnrummet, som går i rosa toner, tioåriga Lottas rike. Vid sängen står en kaninbur och mitt i rummet står ett notställ.

Hörntrappan och skyltfönstret fick stryka på foten år 1966.

Spännande historia

Det växande handelslaget verkade i huset endast två år, det vill säga fram till år 1906. Därefter blev den hyrda lokalen för trång, vilket ledde till att handelslaget köpte ett större hus i grannkvarteret.

Före handelslaget inrymde huset, som hade drabbats av tre eldsvådor, bland annat ett destilleri och ett bageri.

En sommar när familjen Selin ordnade loppmarknad på sin gård i anslutning till stadens berömda spetsvecka kom husets historia på tal.

"När det begav sig hade man kor på vår gård – en stor stad med  kreatur i centrum", säger Riikka Selin med ett skratt.

När handelslaget hade flyttat ut levde huset ett vilt liv. Ryktet gör  gällande att man under förbudslagstiden sålde brännvin från köksfönstret och att huset inrymde en lönnkrog vid namn Kuperkeikka.

"Lönnkrogen fick sannolikt sitt namn från husets svårforcerade trappor i vilka mången fyllbult föll och slog en kullerbytta (kuperkeikka). Ingen vet om lönnkrogen fanns på övre eller nedre plan", säger paret.

Hur som helst – det gamla handelslagets branta hörntrappa rimmar utmärkt med namnet.

"Det vore spännande  att resa tillbaka i tiden och se hur här såg ut förr."

Namnet lever vidare

Namnet Kuperkeikka finns kvar. Fönstren till husets källare har svarta gardiner. Längs väggarna i det dunkla rummet står gamla stolar uppradade. Jani Selin, som är teaterarbetare, stiger upp på rummets lilla scen.

"Välkomna till teater Kuperkeikka, mina damer och herrar. I dag bjuder vi på en musikrevy som handlar om skillnaderna mellan män och kvinnor", säger han.

Skådespelarna Monica Kiilo, Sari Immonen och Riikka Selin spelar tre damer som förbereder sig för en så kallad flickträff – de lagar mat, de besöker frisören och de lägger avancerad makeup. Publiken fnissar förnöjt.

Källaren under familjen Selins hem har fått nytt liv och fungerar i dag som tillhåll för amatörteatern Rauman Iltanäyttelijät ry. Stämningen i den lilla lokalen är intensiv och intim.

"I syfte att göra stället mer känt bland Raumoborna siktar vi på att inrätta ett litet trivsamt teaterkafé  i byggnaden", berättar paret Selin förväntansfullt. Den gamla andelshandeln lever vidare.

Så här bor familjen Selin:

Under året tar vi oss en titt på hur livet ter sig i handelslagens gamla verksamhetslokaler. Denna artikel är nummer 1/6.