Internet Explorer -selainta ei enää aktiivisesti tueta. Suosittelemme käyttämään sivustoamme esimerkiksi Google Chrome tai Mozilla Firefox -selaimilla.

Hälsosam tallrik

Teksti:
Krista Korpela-Kosonen
Kuvat:
SOK
Julkaistu: 23.4.2014
|
Muokattu: 31.8.2020
Mer grönsaker och mjukt fett, mindre rött kött och salt. De nya näringsrekommendationerna betraktar kosten som helhet.

Hur mycket grönsaker och frukt bör man äta per dag? Hur ofta bör man äta fisk? En grupp finländska mat- och näringsexperter grunnade på bland annat dessa frågor när de förra hösten utarbetade nya näringsrekommendationer. De nya rekommendationerna publicerades i januari.

De finländska näringsrekommendationerna utarbetas av Statens näringsdelegation, vars medlemmar till största del utgörs av akademiskt utbildade näringsexperter. Finlands nationella näringsrekommendationer baserar sig huvudsakligen på de nordiska rekommendationerna, som reviderades i oktober 2013. I revideringsarbetet deltog över hundra internationellt kända näringsexperter.

Både de nordiska och finländska näringsrekommendationerna utgår från de senaste forskningsrönen gällande sambandet mellan kost och hälsa. Omfattande studier av olika näringsämnen ligger till grund för de nya rekommendationerna.

I fråga om till exempel fetter bedömdes cirka 14 000 forskningsrapporter, av vilka drygt 600 valdes till grund för näringsrekommendationerna.

"Rekommendationerna grundar sig enbart på fakta och oberoende forskning. Enskilda åsikter har inte beaktats", säger näringsdelegationens generalsekreterare Raija Kara.

Huvudsyftet med näringsrekommendationerna är att ge finländarna kostråd som främjar hälsan och välbefinnandet.

Kvalitetskost

De nya näringsrekommendationerna betraktar kosten som helhet, vilket innebär att tyngdpunkten har flyttats från de enskilda näringsämnena till det totala födointaget.

I fråga om fetter, kolhydrater och proteiner, det vill säga de näringsämnen som ger kroppen energi, betonas kvaliteten snarare än mängden. Enligt de nya rekommendationerna får kosten innehålla mer fett än tidigare, förutsatt att fettet är omättat. Omättat eller mjukt fett finns i bland annat vegetabiliska oljor, fisk, nötter och fröer.

Det dagliga intaget av energi bör enligt rekommendationerna fördela sig på de olika näringsgrupperna enligt följande: fett 25–40 procent, kolhydrater 45–60 procent och proteiner 10–20 procent. Den optimala fördelningen varierar från person till person – för den som till exempel vill gå ner i vikt är det en avsevärd skillnad mellan en fettandel på 25 och 40 procent och personer över 65 år bör äta tillräckt mycket proteiner.

Näringsrekommendationerna får ibland kritik för att de inte beaktar överkänslighet, allergier, motionsvanor och olika livssituationer.

Raija Kara påpekar att de allmänna näringsrekommendationerna främst gäller friska och relativt rörliga människor. Man har inte kunnat beakta enskilda människors behov, vanor och livssituation, vilket innebär att rekommendationerna bör uppfattas som riktgivande.

"Näringsrekommendationerna, som visar vägen till hälsosamma kostvanor, kan fungera som utgångspunkt när man planerar sin diet, men de skall inte uppfattas som den enda sanningen", avrundar Raija Kara.

73 procent av finländarna anser att de nya näringsrekommendationerna är nyttiga.

God lunchmat

Syftet med projektet Syö hyvää (Ät gott), som drivs av ett tjugotal föreningar, är bland annat att föra ut näringsrekommendationerna till finländarna. På projektets webbsidor finns värdefulla tips för den som vill följa en hälsosam diet och äta rätt.

Näringsrekommendationerna styr framförallt hälso- och sjukvårdens, bespisningsservicens, livsmedelsindustrins och folkhälsoföreningarnas verksamhet.

Finländarna kommer i kontakt med näringsrekommendationerna i bland annat personalrestauranger, daghem och skolor, som strävar efter att utforma bespisningen enligt rekommendationerna.

Rekommendationerna utnyttjas vid olika studier gällande finländarnas kostvanor och hälsa och vid det politiska beslutsfattandet.

Statens näringsdelegations rekommendation år 2010 att fördubbla  tillsatsen av vitamin D i matfetter och mjölk ledde till en avsevärd förbättring av finländarnas vitamin­status.

Var tionde finländare struntar i näringsrekommendationerna. Källa: Foodwest Oy:s webbenkät (2014)

Öka intaget

Grönsaker, bär och frukt utgör basen i en hälsosam diet.

Frukt och bär

  • Innehåller fibrer och vitaminer.

Bönor

  • Innehåller protein.

Nötter och fröer

  • Innehåller mjukt fett.
  • Rekommendation: två matskedar per dag.

Grönsaker

  • Ät helst vid varje måltid.

Fisk och skaldjur

  • Innehåller protein, mjukt fett och vitamin D.
  • Ät gärna 2–3 gånger per vecka.

Vitamin D

Det rekommenderade intaget av vitamin D är något högre än förr i de nya näringsrekommendationerna. Barn över två år, ungdomar och vuxna behöver 10 mikrogram vitamin D per dag. För personer över 75 år är det rekommenderade in­taget 20 mikrogram per dag.

Byt ut

Man rekommenderar att minst hälften av brödet och spannmålsprodukterna borde vara fullkornsprodukter.

Från fiberfattigt till fiberrikt

  • Ät 25–35 gram fibrer per dag.
  • Fiberrika produkter innehåller minst 6 g fibrer/100 gram.

Från smör till olja

  • Smör innehåller hårt fett.
  • Välj vegetabiliska fetter.

Från fett till magert

  • Mjölkprodukter innehåller kalcium.
  • Ät 2–3 skivor ost per dag.

Minska intaget

Riklig konsumtion av kött har kopplats samman med förhöjd risk för olika kroniska sjukdomar.

Rött kött och köttprodukter

  • Kött innehåller protein och järn.
  • Ät högst 500 gram i veckan.

Salt

  • Höjer blodtrycket.
  • Ät högst 1 tesked per dag.

Alkohol

  • Rikligt bruk ökar sjukdomsrisken.

Sötade drycker

  • Innehåller mycket energi men lite näringsämnen.