Grannen här, god dag!

21.8.2014
0 betyg

Du har säkert hört talas om besvärliga grannar. Kanske du själv har en sådan? Vi kan alla sträva efter att vara goda grannar. Varför inte börja med att hälsa på varandra?

Grannen här, god dag!

Lovisaborna Ingalena Arvo (t.v.) och Siv-Britt Lindroos har en port mellan sina trädgårdar. Vill de ha pratsällskap eller hjälp är det bara att öppna och gå in till varandra genom porten.

Tolerant, fördomsfri, sympatisk, flexibel och öppen. Adjektiven är inte plockade ur en kontaktannons utan ur disponent Ilkka Saarinens definition av en god granne. 

"Grannsämja förutsätter att man förstår och accepterar att människor tänker i andra banor än man själv", säger Ilkka Saarinen.

Under sina nästan trettio år som disponent i Tammerfors har han sett allt från grannidyll till öppen fejd. När människor bor tätt intill varandra kan det uppstå missförstånd och schismer. 

Forskare Antti-Jussi Kouvo från Åbo universitet säger att förhållandet mellan grannar i allmänhet följer vissa gränskriterier. Fastän man uppskattar sina grannar och upplever dem som en trygghetsfaktor vill man inte att de kommer en för nära inpå livet. 

"En god granne är ett mellanting mellan vän och främling. Man vill ha ett gott förhållande till sina grannar, men man vill inte diskutera personliga angelägenheter med dem", säger Kouvo.

Många grannförhållanden är egentligen ganska konstiga – det enda man känner till om grannen är hans eller hennes efternamn, men ändå diskuterar man avfallskärl, ljud i trappan, nattliga besökare och så vidare.    

"I framförallt medelklassområden vill invånarna blanda sig så lite som möjligt i varandras göranden och låtanden."

Oväsen och störande ljud

Undersökningen Naapurisuhteet ja -kiistat nyky-yhteiskunnassa (ung. Grannförhållanden och -fejder i dagens samhälle), som gjordes av institutionen för sociologi vid Åbo universitet under ledning av professor Hannu Ruonavaara, visade att grannar i allmänhet kommer bättre överens än många tror.

"Media uppmärksammar ofta och gärna grannfejder, vilket ger sken av att sådana är vanliga. I verkligheten lever de flesta finländarna i harmoni med sina grannar."

Ilkka Saarinen, som har varit disponent för över 200 husbolag, håller med.

"Så är det, men när grannar blir osams kan det hetta till ordentligt. Ibland leder fejderna till och med till rättegång", säger han.

Den vanligaste orsaken till groll mellan grannar är oväsen och störande ljud, men också rökning, nedskräpning och felaktig sortering av avfall kan skapa osämja.   

"Till och med doften av etniska kryddor kan föranleda klagomål, men då finns det nog något annat i bakgrunden. Om grannarna inte ens försöker förstå varandra kan futiliteter leda till beklagliga konflikter", säger Ilkka Saarinen.

Under sina år som disponent har han lagt märke till att det ekonomiska läget inverkar på grannrelationerna.

Antalet klagomål har ökat märkbart under de senaste två åren.

"När man mår bra bryr man sig i allmänhet inte om oväsentligheter, men om problemen hopar sig blir man känslig också för grannarnas liv och leverne."

En god granne är ett mellanting mellan vän och främling.

Gårdspoliser och parkvakter

Förekomsten av tvister grannar emellan sammanhänger mer med bostadstypen än med bostadsorten. På grund av närheten till grannarna är schismer vanligare i flervåningshus och radhus än i småhusområden. 

Vilka grannar är besvärligast? Antti-Jussi Kouvo blev förvånad när han konstaterade att nyfikna äldre människor inte alls är de besvärligaste grannarna.

"Pensionärerna är mer toleranta än många tror. Livet lär", säger han med ett brett leende.

Vid Åbo universitets undersökning identifierades fyra typer av grannar, nämligen staketbyggarna som isolerar sig, gårdspoliserna som inte accepterar störningar och som har svårt att anpassa sig, parkvakterna som anpassar sig och inte lägger sig i samt miljöbyggarna som både anpassar sig och lägger sig i.

Gruppen gårdspoliser dominerades av högt utbildade medelklassfinländare med goda inkomster.

"Man kan nog förstå att människor som satsar på sitt boende och har stora bolån vill leva ett så lugnt och störningsfritt liv som möjligt."

Gruppen gårdspoliser är större än gruppen miljö-byggare, vilket visar att det är lättare att lägga sig i andras göranden och låtanden än att anpassa sig. Enligt Hannu Ruonavaara handlar benägenheten att lägga sig i andras liv och leverne om personliga uppfattningar – men var går gränsen mellan normalt och avvikande beteende? 

"Alla bör kunna stå ut med normala beteendemönster i sin livsmiljö. Om en granne av någon orsak har problem, gäller det att vara tolerant och förstående. I allmänhet kan man lösa knuten och råda bot på olägenheterna genom saklig diskussion. Det är i regel lätt att acceptera ett udda
beteende om man känner till den bakomliggande orsaken", säger Hannu Ruonavaara.

Grannarna är viktiga

Fastän de sociala medierna och dagens effektiva transportmedel har gjort världen mindre och underlättat umgänget mellan människor, är grannrelationerna fortfarande förvånansvärt viktiga.

Undersökningar har visat att grannarna utgör 10–20 procent av finländarnas sociala nätverk. Grannarna upplevs som särskilt viktiga av äldre personer och småbarnsföräldrar, som ju tillbringar en stor del av dagen hemma och/eller på gården.

"Det bästa och enklaste sättet att bli bekant med sina grannar är att hälsa på dem", säger Antti-Jussi Kouvo och fortsätter:

"Om kontakten med grannarna blir djupare än utbyte av några hälsningsfraser förväntar sig många någon konkret nytta av förhållandet."

Det kan handla om till exempel lån av verktyg, barnpassning eller blomvattning under semestern. I allmänhet fördjupas och berikas grannrelationerna av ömsesidigt hjälpande. Så kallade gårds-talkon tjänar även andra syften än rengöring och upprustning av den gemensamma gården – de för grannarna närmare varandra och främjar grannsämjan. Många goda grannförhållanden uppstår även vid sandlådan och i tvättstugan.

"Det lönar sig att värna om grannrelationerna eftersom de medför både trygghet och välbefinnande. Omsorg och omtanke gagnar faktiskt hela samhället", säger Antti-Jussi Kouvo.

Fastän goda relationer är önskvärda behöver man inte känna sig tvungen att stifta närmare bekantskap med sina grannar. Var och en bör själv bedöma och avgöra vilken grannrelation som är lämplig. 

"Men det är aldrig fel att hälsa på sina grannar", avrundar disponent Ilkka Saarinen.

Om grannen har problem gäller det att vara tolerant och förstående.

Grannarna vid Norrtullsvägen i Lovisa

Ingenting går upp mot god grannsämja och trevligt spelsällskap! Sonja Korjus (t.v.), Sanne Salminen, Ingalena Arvo, Petri Arvo, Jari Korjus och Peter Salminen spelar kubb på familjen Arvos gård.

Hjälp bakom syrenhäcken

Ella, 6, och Melvin, 3, slinker in på granngården genom en öppning i syrenhäcken. Barnens mor, Sanne Salminen, ler nostalgiskt.

"Jag slank igenom samma häck när jag var barn. Vissa saker består."

Sanne Salminen håller på att flytta tillbaka till sin barndomsmiljö på Norrtullsvägen i Lovisa tillsammans med familjen. Familjen Salminen beslöt att grundrenovera det nästan 200 år gamla trähuset, som är Sanne Salminens barndomshem, när hennes föräldrar flyttade till en mindre bostad. 

"Den viktigaste orsaken till att jag vill flytta tillbaka hit är den underbara miljön och grannsämjan", säger Sanne Salminen.

Trähusområdet och dess gårdar fick nytt liv på 1980-talet när familjen Arvo flyttade in i det mellersta huset. Områdets barn fann snabbt varandra, vilket livade upp stämningen avsevärt.  

Föräldrarna blev bekanta via barnen och det dröjde inte länge förrän de också slank igenom häckarna för att umgås, hjälpa varandra eller låna verktyg och andra redskap. 

Ingalena Arvo berättar att hjälpen alltid har funnits nära till hands.

"Vi påminner faktiskt om "Löjliga familjerna", eftersom vi representerar högst vanliga yrken.  Här finns bland annat en ingenjör, en sömmerska och en sjukskötare. Vi hjälper varandra om något behöver byggas, om någon måste plåstras om eller om någons byxor måste repareras."

"Berätta inte mer! Snart knackar nog skattebjörnen på dörren", säger Sonja Korjus leende.

Fastän många av barnen har lämnat trähusidyllen för länge sedan håller föräldrarna fortfarande kontakt med varandra. 

Under sommaren lockas grannarna till varandra av förföriska grilldofter och vintertid är bland annat snöskottning en gemensam sysselsättning. Grannarna behöver knappast ringa till varandra – det finns alltid någon som ser vad som är i görningen. 

Grannarna på Norrtullsvägen beklagar att tröskeln att stifta bekantskap med nya människor har blivit högre under de senaste åren.

Många glömmer sin omgivning när de sitter nedgrävda i de sociala medierna.

"Där kan man ju inte ens grilla", säger Jari Korjus med glimten i ögat.

"Vi påminner faktiskt om Löjliga familjerna."

Resultat till enkät om grannar

Procenttalen i artikeln är tagna ur Yhteishyvä.fi:s enkät om grannar (Naapurikysely) som gjordes i april–maj 2014. Sammanlagt 2 787 läsare deltog i förfrågan.

Jag har…

  • 1–2 grannar 15 %
  • 3–5 grannar 30 %
  • 5–10 grannar 21 %
  • fler än 10 grannar 33 %
  • inga grannar 1 %.

Jag känner till namnet på…

  • ingen granne 13 %
  • 1–2 grannar 21 %
  • 3–5 grannar 30 %
  • 5–10 grannar 19 %
  • fler än 10 grannar 17 %.

Jag bor…

  • i flervåningshus 43 %
  • i småhus 35 %
  • i rad- eller loftgångshus 19 %
  • i parhus 3 %.

De bästa grannarna finns…

  • i städerna 32 %
  • på landsbygden 68 %.

Min granne/mina grannar har klagat på…

mina husdjur, störande musik, barnens stoj, överskridning av tomtgränser, renoveringsljud, tobaksrök, matlukt/matos.

Jag har klagat på…

nattligt oväsen, störande musik, nattliga besök, högljudda gräl, husdjur, övervakning, regelbrott, vanskötta gårdsområden.

  • 15 % har tagit illa upp av en grannes klagomål.
  • 66 % har aldrig klagat på sina grannar.
  • 56 % har personligen diskuterat problem med sina grannar.
Text:
Foto: Anni Koponen
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5