Funktionella magbesvär

Magen börjar knorra just när det finns mycket annat att göra. Den sväller upp, byxlinningen spänner och till och med att sitta gör ont. Tarmen verkar strejka, inga tecken på funktion. Slutligen utmynnar situationen i diarré eller förstoppning, beroende på magens dagsaktuella humör.

Att leva med en oregerlig mage är frustrerande. Men högst vanligt, för olika magbesvär är typiska primärvårdsproblem. Återkommande och övergående symptom i matsmältningskanalen kallas funktionella magbesvär.

"De vanligaste funktionella magbesvären är IBS (irritable bowel  syndrome, dvs lättretbar eller känslig tarm), obehag i övre delen av buken eller dyspepsi samt funktionella symptom i matstrupen i samband med sväljning. Gemensamt för dessa besvär är att man inte hittar någon organisk orsak till dem", berättar specialläkaren i gastroenterologi, medicine doktor Jari Koskenpato på HUCS.

Symptom på IBS kan vara förstoppning, diarré, magsmärtor och svullnad. Dyspepsi däremot orsakar svullen mage, obehag i övre delen av buken eller halsbänna efter maten.

"Det uppskattas att cirka 80 procent av alla som lider av dessa besvär är kvinnor. Tillspetsat kan sägas att en irriterad tarm ofta är ett besvär hos kvinnor med sittande arbete, som idkar självvård. Hos en del är symptomen lindriga, men hos andra försämrar de livskvaliteten betydligt."

Hjälp finns att få

Då en person som klagar på sin mage kommer till läkarmottagningen, tar man först reda på om symptomen beror på ett organiskt fel eller en sjukdom.

"Detta är enkelt med dagens teknik och sker i huvudsak genom  en kartläggning av patientens symptom och några undersökningar. Där­emot är det ibland svårt att övertyga personen om att hon eller han inte har någon allvarlig sjukdom, trots de starka symptomen", säger Koskenpato.

"Efter undersökningarna ställer jag vanligtvis några frågor om patientens levnadsvanor. Det är inte ovanligt att förklaringen är en olämplig kost, mycket sittande och kontinuerlig retention. Om goda råd inte hjälper, ordinerar jag mediciner beroende på om symptombilden domineras av förstoppning, diarré eller omväxling i tarmens funktion. Om besväret mycket starkt hänger samman med stress eller sinnesproblem, kan även mediciner som verkar via nervsystemet övervägas. Nya vårdformer kartläggs hela tiden. Eftersom symptomen orsakas av många olika faktorer, finns det inget selektivt läkemedel."

Det kan vara svårt att få hjälp mot funktionella magbesvär. Alla läkare känner inte till problemet eller vård som kan lindra symptomen. Till  Diacors dietist Katja Nissinen vänder sig ofta patienter hos vilka inget organiskt fel har hittats, men som borde få lindring av sina symptom.

"Många av mina klienter har haft symptom i flera årtionden. Lyckligt­vis går det numera att få hjälp, då vi har lärt oss att bättre förstå funktionella magbesvär."

Motverka uppsvällning

Ändrade levnads- och kostvanor biter bra på funktionella magbesvär. Vårdsättet beror på typen av symptom.

"Om förstoppning är det svåraste symptomet, börjar vi med tillförsel av fibrer och vätska samt motion. Lösliga fibrer finns till exempel i havrekli, psyllium samt lin- och chia­frön. De är särskilt skonsamma mot magen. Dessutom borde man dricka 1–1,5 liter vatten per dag", råder Nissinen.

Ökat intag av lösliga fibrer hjälper även mot diarré. Ofta kan man även minska diarrén genom att undvika socker.

Om symptomen finns mest i den övre delen av buken, är det skäl att undvika rikliga, feta måltider. Kål, kålrot, bönor, lök, paprika och kol­syrade drycker kan förvärra symptomen, liksom  kaffe, rå banan, citrusfrukter, kakao, choklad och gurkskal. Mot orolig mage som sväller kan man prova ta mjölksyrebakterier.

Kannattaisiko hidastaa tahtia?

Hjälp kan fås genom den så kalla­de FODMAP-dieten, som enligt undersökningar har lindrat tarmsymptom hos cirka tre av fyra personer. FODMAP-dieten går ut på att begänsa dåligt upptagna kolhydrater. Sådana kolhydrater finns bland annat i baljväxter, lök, kål, äpple, päron, vattenmelon och produkter som sötats med sockeralkoholer. Dieten kan testas ett par veckor på eget initia­tiv, men en långvarig diet bör planeras med en dietist som har djupare insikt i saken.

Nissinen tror att magbesvären ofta kan lindras genom en långsammare livsrytm.

"Klienterna på företagshälsovården har ofta bråttom och lider av stress. Det verkar som om personer med funktionella magbesvär reagerar med magen och känner smärta lättare än andra. Därför gör stressen symptomen ännu värre."

Lugna magen

• Mindre, bättre, långsammare. Ät små måltider med cirka fyra timmars intervaller. Ät lättsmält, näringsrik mat:  fullkornssäd, bär, fisk, kyckling, frukter och ångkokta grönsaker. Sätt dig ner, ät i lugn takt och tugga ordentligt. Drick mycket vatten.
• Jäkta inte. Stress ökar magbesvären. Försök ta det lugnt  alltid när det är möjligt. Sov tillräckligt. Använd medvetet  fritiden till återhämtning, belasta dig inte med aktiviteter.
• Motionera. En lätt, lugnande motion är en viktig basvård. Cykla, promenera, simma eller spela något spel du tycker om och som får dig på gott humör.
• Plåga inte en plågad mage. En orolig mage behöver inte ytterligare prövningar. Alkohol, energidrycker, kaffe och stora, tunga måltider ökar symptomen i synnerhet i den övre delen av buken.
• Lätta på trycket. Kämpa inte mot kroppens naturliga  rytm och vänta inte med toabesöket till en "bättre tidpunkt".  Gå på toan när din kropp ber dig om det.

Sök hjälp om...

• hemkonsterna inte hjälper.  En die­tist kan ge dig noggranna och detaljerade kostråd till exempel för att lindra symptom på en irriterad tarm.
• symptomen gör dig betänksam. Många sjukdomar och överkänsligheter kan ha samma symptom som funktionella magbesvär. Läkaren kan kontrollera att det inte är fråga om till exempel matallergi, celiaki, magsår eller störning i upptagningen av mjölksocker.
• magen inte är det enda problemet. Sök genast läkarhjälp om smärtorna är olidliga, om de börjat plötsligt, om de är förknippade med trötthet, försämrat allmänt tillstånd, blod i avföringen, feber eller plötslig viktminskning.