Förmå barn att pröva nya smaker: 8 knep

Grönsaker, frukt och bär utgör grunden för hälsosam kost. Enligt gällande rekommendationer bör vuxna äta cirka 500 gram och barn cirka 250 gram vegetabilier per dag.

Man uppnår det rekommenderade intaget relativt lätt genom att äta grönsaker, frukt och bär till varje måltid. För barn motsvarar den rekommenderade mängden ungefär fem nävar vegetabilier per dag.

Vegetabilierna kan avnjutas som både färska och tillredda. Ju färggrannare och mångsidigare sortimentet är, desto mer hälsosamma föreningar innehåller det. Riklig konsumtion av vegetabilier främjar hälsan och förebygger bland annat högt blodtryck, höga fettvärden och övervikt.

1. Vänj barnet vid vegetabilier i späd ålder

Grunden till våra kost- och smakvanor läggs när vi är små. Barn under ett år kan med fördel vänjas vid vegetabiliernas mångsidiga smakvärld. Fastän amningen fortgår kan man börja ge barnet fast föda i små portioner (1–2 teskedar åt gången) när det är 4–6 månader gammalt.

Barnets första fasta föda utgörs i allmänhet av mild grönsaks-, frukt- och/eller bärmos. Potatis är den vanligaste inkörsporten, men det lönar sig att inkludera också morot, blomkål, broccoli, majs, gurka, palsternacka, ärter, batat, jordgubbe, hallon, blåbär, nypon, lingon, äpple, banan, plommon, päron och persika i kosten.

2. Förstå barnets fördomar

Många barn förhåller sig skeptiskt till bland annat beska och syrliga smaker. Neofobi eller motvilja mot nya smaker och rätter förekommer allmänt i 2–3-årsåldern. Uppmuntra barnet att pröva nya smaker – misströsta inte om barnet till en början spottar ut till exempel lingon eller broccoli. Genom att låta barnet pröva samma livsmedel upprepade gånger vänjer man det vid udda och främmande smaker.

Det går i allmänhet lättare att introducera en ny grönsak eller frukt om den serveras tillsammans med någon bekant smak. Servera vegetabilier regelbundet trots att de inte alltid når magen. Tänk på att neofobin i allmänhet lindras om barnet ser och kommer i kontakt med nya livsmedel.

3. Välj enkla smaker

Låt barnet vänja sig vid nya smaker en åt gången. Många barn förhåller sig skeptiskt till sallader, men äter gärna de ingående vegetabilierna om de serveras separat. Förutsättningen för mångsidiga smakvanor är att barnet ges tid att bekanta sig med olika smaker i lugn och ro. När modet och ivern har vuxit kan du planera och tillreda spännande blandningar tillsammans med barnet.

4. Visa exempel 

Barn tar efter sina föräldrar också ifråga om smakvanor och mat: Tänk på dina egna matvanor och föregå med gott exempel. Barn till föräldrar som undviker främmande vegetabilier blir i regel skeptiska till nyheter. Varför inte slå ett slag för friskt vågande och tillsammans med barnen välja vilka nya grönsaker, frukter och bär familjen skall testa?

5. Utnyttja alla sinnen

Barn är nyfikna och använder alla sina sinnen för att bekanta sig med omgivningen och lära sig nya färdigheter. Barnets sinnen och medfödda nyfikenhet kan med fördel utnyttjas vid matfostran: Undersök hallonets yta, lyssna på det krasande ljudet från blomkål, dofta på apelsiner och andra frukter...

6. Engagera barnen i matbestyren

Låt barnen delta i planeringen av inköpslistan, handlandet och köksbestyren. Det finns uppgifter för alla åldrar: En tvååring kan tvätta äpplen och potatis, en sexåring kan riva morot och äldre barn kan delta i hela tillredningsprocessen. Maten smakar garanterat gott när man själv har lagat den!

7. Lek och lärande

Barn lär sig genom att leka och därför både kan och bör leken utnyttjas i matfostran. Varför inte gå på skattjakt i mataffären? Kom överens om färgen och/eller formen på de önskade vegetabilierna och låt barnet botanisera och leta i butikshyllan. Vad hamnar i korgen om temat är röd färg?

Om barnet fnyser åt till exempel rivna grönsaker eller skivade frukter kan man öka intresset genom att bygga något spännande av ingredienserna. Låt fantasin flöda och skapa ett nalleansikte, ett sagoträd eller ett sjörövarskepp på tallriken. Mums!

8. Sann matglädje

Det är både trevligt och givande att äta tillsammans. Lär barnen uppskatta familjens gemensamma måltider genom att göra dem intressanta och spännande. Diskutera rätterna och hitta på nya ord för de ingående smakerna. Tvinga inte barnet att äta vegetabilier genom att hota eller muta, men uppmuntra till och beröm modiga försök. Negativa upplevelser vid matbordet kan fördärva upptäckarglädjen och till och med väcka aversion mot olika livsmedel!

Näringsrekommendationerna för barn reviderades vid årsskiftet. Vi valde ut fem rekommendationer som varje familj bör följa.

1. Hälsosam kost kan sammanställas på olika sätt. Det är helheten, inte de enskilda livsmedlen, som avgör om kosten är hälsosam eller inte. Kosten bör vara mångsidig, måltidsrytmen regelbunden och mängden mat anpassad till energibehovet.

2. Grönsaker, frukt och/eller bär är en viktig del av varje måltid. Vegetabilierna kan inte ersättas med vitamin- eller spårämnespreparat eftersom de också innehåller andra viktiga föreningar.

3. Barn bör äta var tredje eller fjärde timme. Det är viktigt att mellanmålen är närande och av hög kvalitet. Många mellanmål så som saft, yoghurt, pudding, flingor, bakverk och kex innehåller för mycket socker.

4. Tänk på var ni äter. Gemensamma måltider vid matbordet främjar hela familjens hälsa.

5. Måltiderna får inte handla om belöning eller förebråelser. Beröm, uppmuntra och ge barnet positiv respons.

I näringsrekommendationerna, som bygger på principen om hälsosam och mångsidig kost, ingår värdefulla tips på främjande av goda och hälsosamma matvanor. Rekommendationerna utarbetades av en arbetsgrupp tillsatt av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Arbetsgruppen bestod av experter inom områdena näringslära, medicin, hälsovård och livsmedelssäkerhet. Näringsrekommendationerna baserar sig på vetenskapliga undersökningar och forskningsrön, men de beaktar även den finländska matkulturen.

För artikeln intervjuades generalsekreterare Arja Lyytikäinen från Statens näringsdelegation och utvecklingschef Katja Pethman från föreningen Maa- ja kotitalousnaisten Keskus.

Källa: material från det av jord- och skogsbruksministeriet finansierade projektet Kasvisaarteen arvoitus leikki-ikäisille (ung. Vegetabiliernas gåta för barn i lekåldern).