Fårögon, släktböcker och ytterdörrar

24.7.2015
0 betyg
Fårögon, släktböcker och ytterdörrar

De nordiska länderna har en lång gemensam historia, som relaterar ända tillbaka till vikingatiden. Fastän språket förenar och länderna ännu kan förefalla ganska lika, finns det många skillnader under ytan.

Norrmannen Henrik Marstrander, dansken Jonas Nielsen, isländskan Áslaug Hersteinsdóttir-Hölttä och svensken Markus Söderman är alla bosatta sedan många år i Helsingfors och kopplade till Kulturkontakt Nords verksamhet genom att föra fram det nordiska på språkkaféer och via skolbesök. De upplever alla Finland på olika sätt.

"Språket är ett element som knyter oss samman, men nog finns det många kulturskillnader, speciellt inom kommunikation", säger Henrik Marstrander som jobbar som rådgivare på Kulturkontakt Nord. Han har bott med sin finska fru och sina barn både i Oslo och Helsingfors i flera år.

"Det norska smalltalket kan provocera, eftersom man endast pratar om positiva saker. För oss är det ett sätt att ta kontakt, efter det kan man etablera en närmare kontakt."

"I Danmark pratar man helt enkelt mera med varandra. Det är en normalitet och grunden i alla förhållanden att man kommunicerar och är öppen, både kvinnor och män", säger dansken Jonas Nielsen som har bott två år i Helsingfors, har finsk sambo och jobbar som svensklärare i Vanda. Han nämner e-postkommunikation som ett bjärt exempel där olikheter framstår.

"I Danmark svarar man alltid direkt på e-post. Det är en artighetssak, även om man inte alltid vet svaret."

Familj kontra vänner

Isländskan Áslaug Hersteinsdóttir-Hölttä har studerat ryska i Finland och lärde på så vis känna sin man. Hon har nu bott 13 år i Finland och jobbar med undervisning och kultur. Gällande familj och parförhållande menar Hersteinsdóttir-Hölttä att islänningar är mera familje- och släktcentrerade och känner mycket väl till sina rötter och förfäder. I varje hem finns gamla släktböcker och till och med offentliga dataprogram för släktutredning.

"Islänningarna bor med släkten omkring sig. Vi ha en del nyfamiljer, men man träffar varandra ändå ganska mycket och bor nära varandra.

Jonas Nielsen menar att Köpenhamn är mycket multikulturellt och att familjen inte är så viktig, man är mera med vänner. Men ju längre bort från Köpenhamn man kommer är det mera familjecentrerat."

"Vi har vissa ritualer i Norge som ger verktyg att binda kärnfamiljen starkare samman. Jag kan tänka att vårt starka band till naturen gynnar familjen. Man bestiger en fjälltopp tillsammans och för traditionerna vidare. Och vi vistas ofta tillsammans i våra hytter", säger Marstrander.

Markus Söderman är sverigefinländare med finsk fru. Han har bott åtta år i Finland och studerar nu nordiska språk på Helsingfors universitet. Han menar att i Sverige har kärnfamiljen helt luckrats upp och man är inte alls bunden vid den bilden längre. Gällande humor tycker han det finns markanta skillnader.

"I Sverige skrattar man åt sig själv. Något man inte gör i Finland", säger Söderman.

Henrik Marstrander tillägger att han upplever den finlandssvenska humorn mera likartad den svenska; den framförs hövligt och diskret. I Danmark och Norge är humorn mera provokativ.

"Den finlandssvenska humorn liknar den svenska – den framförs hövligt och diskret."

Korvkiosker i varje hörn

Hur är det med matkulturen, lever mattraditioner från förr vidare eller har globaliseringen tagit över?

"Det finns inget svenskare än att gå och köpa en kebab en fredagkväll, säger Markus Söderman. Han menar att man pratade länge om sushigränsen i Sverige och den flyttas uppåt lite hela tiden."

"Här i Finland saknar jag kioskkulturen som vi har i Sverige. Det finns korvkiosker överallt och de är oftast väldigt billiga."

Henrik Marstrander påpekar att Norge har haft mycket starka nationalistiska tendenser, även om fredags texmex är en tradition bland barnfamiljer sedan länge. Traditionsenligt äter man mycket fisk och från hans barndom finns det minnen av både blodpudding och lungmos. Men det har nog till stor del försvunnit, även om man på västkusten ännu äter hela fårhuvuden.

"Jag har också ätit fårhuvud som barn på Island, nästan varje lördag. Jag tyckte mest om ögonen", skrattar Hersteinsdóttir-Hölttä.

Jonas Nielsen påpekar att man i Köpenhamn äter överallt; på gatan, i bussen, under föreläsningar. Maten finns med och det är inte så högtidligt. Det blir också lätt att man går till en liten restaurang, i förbifarten så att säga, med vänner.

"Vi har ett kostnadsproblem i Norge. Det är dyrt att äta på restaurang. Vi äter alltid hemma med vänner", säger Henrik Marstrander.

"I Danmark bjuder vi hela tiden folk hem på middag eller lunch och det satsas då på maten", säger Jonas Nielsen.

Áslaug Hersteinsdóttir-Hölttä är också van från Island att folk kommer och går i hemmet och att det alltid är öppet. Markus Söderman har reagerat på att ytterdörarrna automatiskt går i lås här i Finland och att det finns portkoder.

"I Sverige är det lättare att bara gå till en kompis, öppna dörren och säga "tjena är du hemma".

Bli bekant med Norden

Kulturkontakt Nord arrangerar regelbundet evenemang och aktiviteter i Helsingfors med inriktning på nordisk kultur.

  • Låna en nordbo Både svensk- och finskspråkiga skolor och högskolor kan gratis via Kulturkontakt Nord anlita en nordisk person att besöka sin skola. Nordbon berättar tydligt om sitt land på norska, danska eller svenska. Tillsammans med eleverna ventileras likheter och skillnader med Finland. Läs mer på: kulturkontaktnord.org/sv/barn-och-ungdom
  • BitforBit Ungdomskaféerna står öppna för finskspråkiga högstadieklasser i Kulturkontakt Nords faciliteter på Kajsaniemigatan 9. I kaféet fungerar studerande av nordiska språk vid Helsingfors universitet som samtalsledare. Via diskussion, spel och aktiviteter på svenska vill man väcka elevernas intresse för nordiska språk och kultur. Ungdomscaféerna är avgiftsfria och kan bokas direkt via: http://www.kulturkontaktnord.org/sv/barn-och-ungdom.
  • Nordiskt språkcafé På Nordiskt språkcafé får vem som helst delta och träna talfärdighet och hörförståelse på isländska, norska, svenska, finska och danska. Kaféet ordnas fyra gånger i året på Kulturkontakt Nord, Kajsaniemigatan 9. Höstens program fås från: kulturkontaktnord.org/sv/evenemang
Text:
Illustrationer: Kalle Talola
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5