Dialekterna frodas på Föjsbookin

23.7.2014
0 betyg
Dialekterna frodas på Föjsbookin

Dialekterna i Svenskfinland mår bättre än på länge. Tacka sociala medier för det! Där skriver många som de talar.

Man kan tala svenska på många olika sätt. "Ääron i himmeln ot Guud", säger man i Munsala när man läser en del av julevangeliet.

"Östnyylendskå, kvarifråån kååmbär de språåtji"? frågar sig östnylänningarna.

"Inga sku jaag, riktit så däär åm ja inga måst, tjööp maatpääron från butiiken", säger Houtskärsbon som helst odlar sin potatis själv.

"Nej, dom där kollvantarna bryr jag mig inga om", säger en ålänning om politikerna i landstinget.

Dialektforskare räknar med att det finns ett 80-tal olika sockendialekter i Österbotten, Åboland och Nyland och på Åland. Omkring hälften av finlandssvenskarna har en dialekt som sitt modersmål.

Lisa Södergård, arkivarie vid Språk-arkivet vid Svenska litteratursällskapet, säger att skillnaderna på vissa håll har bleknat och att många granndialekter blivit allt mer lika varandra. Men det betyder ingalunda att dialekterna håller på att försvinna, något som ofta påstås.

"Just nu ser det tvärtom riktigt bra ut. Intresset är stort och det märks inte minst på Facebook. Att kommunicera på de sociala medierna är mer som att tala och då använder ungdomarna sin dialekt. Det visar en enkät som vi gjort", säger Lisa Södergård.

Det här sprider sig. När ung-domarna skriver på dialekt följer de äldre efter, de som tidigare lärt sig att det ansetts finare att skriva på högsvenska.

"Dessutom finns det olika Facebook-grupper som exempelvis 'Vi sån skriivär op östnyylenskå' som bidrar till ett ökat intresse", säger hon.

Eva Sundberg, dialektforskare på Åland, håller med.

"Det lokala har fått ett uppsving i takt med att vårt samhälle blir allt mer globalt. Vi hyllar lokala traditioner, vi vill äta lokala råvaror och vi uppskattar vårt lokala språk på ett helt annat sätt än tidigare", säger hon.

Komiskt inslag

I perioder har man sett ner på dialekterna och rentav motarbetat dem. Det skulle talas högsvenska i skolor, i radio och teve, i filmer och på teaterscener. I den mån man släppte fram dialekter var det i farser och revyer.

"I Mariehamnsrevyerna på 1960-talen dök det alltid upp en 'gåbbe' från skärgården eller landsbygden som pratade överdrivet bred åländska. Dialekten blev i första hand en komisk poäng, något att skratta åt", säger Eva Sundberg.

Det här har förändrats. I dag talar man dialekt även i seriösa filmer och pjäser. Till sin roll i filmen Colorado Avenue, som bygger på romanen med samma namn av Lars Sund, hade skådespelaren Nicke Lignell, född i Nyland, tränat in en variant av österbottnisk dialekt. Det är inte heller tvunget för en radio- eller tevereporter att arbeta bort alla sina regionala varianter i talet.

Julevangeliet finns sedan länge på Munsalamål, översatt av språkprofessorn Lars Huldén, och senaste jul lästes evangeliet för första gången upp på Vörådialekt i bygdens kyrka.

"Standardsvenska eller högsvenska betraktades tidigare som ett mer förnämt språk än dialekterna, numera inser man att alla språk är värdefulla. Toleransen har ökat. Förr såg man också dialekten som ett hinder för att lära sig en bra svenska. I dag har man en vidare syn på flerspråkighet", säger Lisa Södergård.

Trenden att motarbeta dialekterna har enligt Eva Sundberg en djupare konsekvens:

"Man gör våld på sig själv om man inte får prata sitt modersmål som ju dialekten är. Språket är en otroligt viktig del av ens identitet", säger hon.

Alla har sin charm

Av alla dialekter i Svenskfinland är Närpesmålet måhända den mest kända. Alla "vet" att dialekten är svår att förstå och den mest speciella i landet. Men Lisa Södergård vill gärna revidera den mytbilden.

"Närpesdialekten är i själva verket inte speciellt ålderdomlig utan den får sin särprägel av att den innehåller både äldre och nyare språkdrag", säger hon.

Däremot har Närpesborna varit duktiga på att marknadsföra sin dialekt. Lasse Eriksson och Anders Teir var tidigt ute och sjöng egna versioner av kända pop- och rocklåtar på Närpesmål.

"Det finns en otrolig variation i våra finlandssvenska dialekter och jag tycker att alla har sin charm. Jag ville inte lyfta fram någon enskild. Ofta uppfattar man den dialekt, som ligger längst från en själv, som mest exotisk medan den dialekt, som man själv talar och som ligger en närmast hjärtat, naturligt nog upplevs som den vackraste", säger Lisa Södergård.

Dialekterna i Svenskfinland har sitt ursprung i den svenska som inflyttarna från Mellansverige talade från 1100-talet och framåt. Men under århundrandenas lopp har de levt sina egna liv och utvecklats åt olika håll. För dialektforskare är det högintressant att upptäcka att ett utmärkande drag i en dialekt helt saknas i dialekten i grannbyn. Däremot kan det dyka upp i en dialekt längre bort.

"När man tar in nya ord för nya fenomen i dialekterna anpassar man ofta uttalet och böjningen så att ordet smälter in. En Ipad kan till exempel få heta paddon medan Facebook skämtsamt kan kallas exempelvis Föjsbookin eller Föusbootjin", säger Lisa Södergård.

Vilig åländska

På Åland – med undantag för den östra skärgården kring kommunen Brändö – ligger dialekterna nära det svenska standardspråket vad gäller uttal och grammatik. Däremot finns det en rad ord och uttryck som är speciella. "Vilig" för bra, hygglig och rejäl är ett av dem. Den som inte är riktigt klok "e int vili slug" och Nya Åland, en av lokaltidningarna, utlyste i tiden en tävling om Ålands mest viliga person.

Eva Sundberg har sina favorituttryck: "Pallervant, kollvant och jålvant för en löjlig eller fånig person. Pallerrede för dumheter är också ett prima ord!"

Liten ordlista

  • att va limin/lemin (Österbotten) – ha träningsvärk
  • nojsig (Åland) – bullrig, stressig om miljö, stökig, bråkig om person
  • päron (Österbotten, Åboland) – potatis
  • e jöutas nåo ti va bond (Vörå) – det har sina sidor att vara bonde
  • tondurak (Åland) – en omusikalisk person
  • bändig (Åland) – motsträvig, tjurig
  • randmod  (Åland)– randningsmönster till trasmattor
  • ågas (Åland) – bekymra sig, ängslas

Källor: Lilla åländska ordboken, Ralf Svenblad. Från Pyttis till Nedervetil. 29 prov på dialekter i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten. Svenska litteratursällskapet i Finland.

MER INFORMATION:

www.sls.fi/sparatalet kan man lyssna på inspelningar med både yngre och äldre personer på olika håll i Svenskfinland.

Text:
Illustration: Jonna Koivumäki
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5