Vicehäradshövding Anne Lindell från HOK-Elantos bouppteckningstjänst svarar på frågor om arvsdelning.
Vem är primär arvtagare?
Den arvsordning som föreskrivs i lagen följs om inte annat anges i arvlåtarens testamente. Bröstarvingarna, det vill säga arvlåtarens barn, är primära arvtagare. Om arvlåtarens barn är döda blir deras barn primära arvtagare. Om arvlåtaren har barn ärver änkan/änklingen ingenting, om inte annat anges i testamentet. Enligt giftorätten tillfaller hälften av parets sammanlagda egendom änkan/änklingen. Detta gäller dock inte om paret hade ett äktenskapsförord som utesluter giftorätten. Avvittringen av den egendom som omfattas av giftorätten skall göras före bouppteckningen.
Hur går det om arvlåtaren saknar bröstarvingar?
Om det inte finns bröstarvingar eller barn till bröstarvingar går den primära arvsrätten till änkan/änklingen. I avsaknad av änka/änkling går arvsrätten till arvlåtarens föräldrar. Om dessa inte är i livet går arvsrätten till arvlåtarens syskon. Sambor betraktas inte som arvtagare, om inte annat anges i testamentet.
Om arvlåtaren inte har bröstarvingar eller andra arvingar enligt arvsordningen, och han eller hon inte har upprättat något testamente, tillfaller egendomen staten. Av den orsaken upprättar många ensambarn (barn utan syskon) testamente redan som unga.
Vem ansvarar för bouppteckningen?
Dödsboets delägare har gemensamt ansvarar för bouppteckningen. Bouppteckningen förrättas av två gode män, som inte behöver ha någon särskild kompetens för uppgiften. Det lönar sig i allmänhet att låta en expert sköta bouppteckningen, eftersom misstag kan leda till bland annat högre arvsskatt.
När skall bouppteckningen förrättas?
Bouppteckningen skall förrättas inom tre månader räknat från arvlåtarens frånfälle. Vid behov, till exempel om arvtagaren/arvtagarna befinner sig utomlands, kan man ansöka om anstånd hos skatteverket. Ansökan skall lämnas in inom tre månader räknat från dödsfallet. Om anstånd saknas och bouppteckningen inte förrättas inom utsatt tid kan arvtagarna påföras förhöjd arvsskatt.
Vilka dokument behövs för bouppteckningen?
Bouppteckningen kan förrättas när dödsboets skulder och tillgångar har kartlagts. Till bouppteckningsinstrumentet skall bifogas en släktutredning med uppgifter om arvlåtarens make/maka och arvingar, eventuellt testamente och eventuellt äktenskapsförord. Om arvlåtarens make/maka har avlidit tidigare skall bouppteckningsinstrumentet, avvittringshandlingen och arvsskiftesinstrumentet efter honom eller henne också bifogas.
Eftersom sammanställandet av de dokument som krävs alltid tar viss tid i anspråk kan bouppteckningen i allmänhet inte förrättas genast efter arvlåtarens frånfälle.
Vad kan föreskrivas i ett testamente?
Arvlåtaren kan testamentera sin egendom till önskad mottagare. Bröst-arvingarna har ändå alltid rätt till sin laglott, som uppgår till hälften av arvslotten. Yrkan skall lämnas in inom sex månader räknat från kungörandet av testamentet. Om arvlåtaren har testamenterat hela sin egendom till barnbarnen avsäger sig bröstarvingarna ofta sin laglott för att undvika dubbel arvsskatt.
Ärver man skulder?
Arvlåtarens skulder förs inte över på arvtagarna. Eventuella skulder dras av från dödsboets tillgångar innan egendomen fördelas bland arvtagarna. Skulder som inte täcks av dödsboets tillgångar blir kreditförluster för kreditorerna. En felaktigt gjord bouppteckning kan leda till skuldansvar för arvtagarna – om arvlåtaren har skulder bör man låta en expert förrätta bouppteckningen.
Boupptäckningen skall förrättas inom tre månader räknat från dödsfallet.