"De sociala medierna är en integrerad och naturlig del av barnens och ungdomarnas liv. Ju äldre barnen blir, desto fler och större nätverk har de på Internet", säger mediefostrare Satu Valkonen från Mannerheims Barnskyddsförbund.
Undersökningen SoMe ja nuoret 2015 (ung. Ungdomar och sociala medier 2015), som gjordes av företaget ebrand Suomi Oy och Uleåborgs stad, visade att var fjärde ungdom i åldersgruppen 13–15 år använder sociala medier 10–20 timmar i veckan. För de flesta är de sociala medierna ett komplement till det vanliga umgänget. Man är med för att alla andra är det.
Många föräldrar har kommit i kontakt med de sociala medierna först i vuxen ålder och upplever därför fenomenet som nytt och främmande. Uppmärksamheten riktas alltför ofta mot de negativa sidorna så som elaka videor, osakliga meddelanden, nätmobbning och kränkning av den personliga integriteten. Många vuxna förstår och inser inte de sociala mediernas roll i barnens och ungdomarnas liv.
"De sociala medierna upplevs ibland som ett farligt och skrämmande forum som inte lämpar sig för barn. Vi vuxna tänker inte på att barnen har vuxit upp med forumet och att de inte känner till en värld utan sociala medier. Eftersom fenomenet är en integrerad och självklar del av barnens och ungdomarnas värld ser de i allmänhet varken nackdelar eller fördelar", säger nätpedagog Maarit Nyqvist från föreningen Förebyggande rusmedelsarbete EHYT r.f.
Mediefostran är fortfarande ett okänt begrepp för många vuxna.
"I takt med att barnet blir äldre växer gapet mellan barnets och föräldrarnas tekniska färdigheter. Barnen behöver ändå föräldrarnas hjälp med att tolka innehållet i de sociala medierna och de känslor det ger upphov till", säger Maarit Nyqvist.
Spelregler
Satu Valkonen anser inte att de sociala medierna är otryggare än till exempel ungdomsgårdar eller lekplatser. Hon jämför umgänget i medierna med barns vistelse utomhus: Kompisarna är många och det finns mycket att göra, men också platser och situationer som tarvar försiktighet.
Det viktigaste är att föräldrarna visar genuint intresse för sina barns användning av sociala medier. Barnen och ungdomarna är av samma åsikt: Enligt undersökningen SoMe ja nuoret efterlyser 70 procent av barnen och ungdomarna utbildning om forumet i hemmen och skolorna. Satu Valkonen föreslår att föräldrarna bekantar sig med de sociala medierna tillsammans med sina barn.
"Ju yngre barnet är, desto viktigare är det att följa med dess förehavanden. Fråga gärna vilka medier barnet besöker och vem barnet umgås med på nätet. Till spelreglerna bör höra att barnet inte får ladda ner applikationer och tjänster utan föräldrarnas samtycke", säger hon.
Maarit Nyqvist slår också ett slag för gemensamma spelregler omfattande bland annat åldersgränser, användarvillkor och tjänsteprofiler.
"Helheten är det viktigaste. Om nätanvändningen inte inverkar störande på skolgången, sömnen, barnets sociala relationer eller hobbyer finns det i allmänhet ingen anledning att vara orolig", säger hon.
Tvinga inte utan fråga och lyssna
Enligt lagen har även barn rätt till integritet, vilket bland annat innebär att föräldrarna inte får smygläsa sina barns meddelanden och kommunikation. Å andra sidan är föräldrarna skyldiga att ge sina barn trygghet och säkerhet. Om föräldrarna misstänker att barnet utsätts för något skadligt eller olämpligt i de sociala medierna har de både rätt och skyldighet att kontrollera kommunikationen och nätanvändningen.
"Föräldrar bör känna sina barn så väl att de upptäcker om och när något är på tok. Om barnet litar på och har förtroende för sina föräldrar vågar det berätta om tråkiga erfarenheter och eventuella oegentligheter", säger Satu Valkonen.
Maarit Nyqvist rekommenderar alla föräldrar att fråga och lyssna. Tvång är sällan den bästa lösningen.
"I syfte att undvika och förebygga oegentligheter förutsätter många föräldrar närvaro av en vuxen när deras barn besöker vissa sidor på nätet. Övervakningsmetoden är inte ofelbar eftersom barnen kan överlista sina föräldrar med olika blockerande inställningar. Det bästa är att regelbundet fråga barnet med vem hon eller han har kommunicerat och vad diskussionerna har handlat om. Be barnet visa vad det gör på nätet", säger hon.
Satu Valkonen rekommenderar alla föräldrar att diskutera skillnaderna mellan nätumgänge och vanligt umgänge med sina barn. Man bör upplysa barnen om att det man säger och gör på nätet kan få oväntat stor och snabb spridning.