Barn och sociala medier

25.2.2016
3 betyg
Barn och sociala medier

Elaka videor, osakliga meddelanden och nätmobbning. Den senaste tidens diskussioner om och kring sociala medier har i stor utsträckning haft en negativ prägel. Borde föräldrarna vara bekymrade eller låta sina barn njuta av de sociala mediernas värld?

"De sociala medierna är en integrerad och naturlig del av barnens och ungdomarnas liv. Ju äldre barnen blir, desto fler och större nätverk har de på Internet", säger mediefostrare Satu Valkonen från Mannerheims Barnskyddsförbund.    

Undersökningen SoMe ja nuoret 2015 (ung. Ungdomar och sociala medier 2015), som gjordes av företaget ebrand Suomi Oy och Uleåborgs stad, visade att var fjärde ungdom i åldersgruppen 13–15 år använder sociala medier 10–20 timmar i veckan. För de flesta är de sociala medierna ett komplement till det vanliga umgänget. Man är med för att alla andra är det.

Många föräldrar har kommit i kontakt med de sociala medierna först i vuxen ålder och upplever därför fenomenet som nytt och främmande. Uppmärksamheten riktas alltför ofta mot de negativa sidorna så som elaka videor, osakliga meddelanden, nätmobbning och kränkning av den personliga integriteten. Många vuxna förstår och inser inte de sociala mediernas roll i barnens och ungdomarnas liv.

"De sociala medierna upplevs ibland som ett farligt och skrämmande forum som inte lämpar sig för barn. Vi vuxna tänker inte på att barnen har vuxit upp med forumet och att de inte känner till en värld utan sociala medier. Eftersom fenomenet är en integrerad och självklar del av barnens och ungdomarnas värld ser de i allmänhet varken nackdelar eller fördelar", säger nätpedagog Maarit Nyqvist från föreningen Förebyggande rusmedelsarbete EHYT r.f.

Mediefostran är fortfarande ett okänt begrepp för många vuxna.

"I takt med att barnet blir äldre växer gapet mellan barnets och föräldrarnas tekniska färdigheter. Barnen behöver ändå föräldrarnas hjälp med att tolka innehållet i de sociala medierna och de känslor det ger upphov till", säger Maarit Nyqvist.

Spelregler

Satu Valkonen anser inte att de sociala medierna är otryggare än till exempel ungdomsgårdar eller lekplatser. Hon jämför umgänget i medierna med barns vistelse utomhus: Kompisarna är många och det finns mycket att göra, men också platser och situationer som tarvar försiktighet.   

Det viktigaste är att föräldrarna visar genuint intresse för sina barns användning av sociala medier.  Barnen och ungdomarna är av samma åsikt: Enligt undersökningen SoMe ja nuoret efterlyser 70 procent av barnen och ungdomarna utbildning om forumet i hemmen och skolorna. Satu Valkonen föreslår att föräldrarna bekantar sig med de sociala medierna tillsammans med sina barn.

"Ju yngre barnet är, desto viktigare är det att följa med dess förehavanden. Fråga gärna vilka medier barnet besöker och vem barnet umgås med på nätet. Till spelreglerna bör höra att barnet inte får ladda ner applikationer och tjänster utan föräldrarnas samtycke", säger hon.

Maarit Nyqvist slår också ett slag för gemensamma spelregler omfattande bland annat åldersgränser, användarvillkor och tjänsteprofiler.

"Helheten är det viktigaste. Om nätanvändningen inte inverkar störande på skolgången, sömnen, barnets sociala relationer eller hobbyer finns det i allmänhet ingen anledning att vara orolig", säger hon.

Tvinga inte utan fråga och lyssna

Enligt lagen har även barn rätt till integritet, vilket bland annat innebär att föräldrarna inte får smygläsa sina barns meddelanden och kommunikation. Å andra sidan är föräldrarna skyldiga att ge sina barn trygghet och säkerhet. Om föräldrarna misstänker att barnet utsätts för något skadligt eller olämpligt i de sociala medierna har de både rätt och skyldighet att kontrollera kommunikationen och nätanvändningen.  

"Föräldrar bör känna sina barn så väl att de upptäcker om och när något är på tok. Om barnet litar på och har förtroende för sina föräldrar vågar det berätta om tråkiga erfarenheter och eventuella oegentligheter", säger Satu Valkonen.

Maarit Nyqvist rekommenderar alla föräldrar att fråga och lyssna. Tvång är sällan den bästa lösningen.

"I syfte att undvika och förebygga oegentligheter förutsätter många föräldrar närvaro av en vuxen när deras barn besöker vissa sidor på nätet. Övervakningsmetoden är inte ofelbar eftersom barnen kan överlista sina föräldrar med olika blockerande inställningar. Det bästa är att regelbundet fråga barnet med vem hon eller han har kommunicerat och vad diskussionerna har handlat om. Be barnet visa vad det gör på nätet", säger hon.

Satu Valkonen rekommenderar alla föräldrar att diskutera skillnaderna mellan nätumgänge och vanligt umgänge med sina barn. Man bör upplysa barnen om att det man säger och gör på nätet kan få oväntat stor och snabb spridning.

Dra nytta av de sociala medierna

Både Satu Valkonen och Maarit Nyqvist anser att de sociala mediernas fördelar klart överstiger nackdelarna. Forumet lämpar sig utmärkt för att upprätthålla relationer, skapa nya kontakter och hitta likasinnade människor runt om i världen.    

"Nätet och de sociala medierna fungerar även som kanal till olika experter. Ett barn som är ensamt hemma kan till exempel diskutera sina problem med pålitliga vuxna via nätet. Plattformen kan i bästa fall bidra till att stärka barnets identitet och färdigheter. Nätumgänget omfattas av en lång rad oskrivna regler, som ofta är mer bekanta för barnen än för oss vuxna. Nätdiskussionerna lär barnen argumentera och bidrar till att utveckla deras attityder och värdebilder", säger Maarit Nyqvist.  

Till nätets risker hör bland annat mobbning och sexuellt ofredande. Barnens behov att diskutera med vuxna kan tyvärr utnyttjas av personer som inte har rent mjöl i påsen.

"Föräldrarna bör sträva efter att känna barnens nätkompisar lika väl som deras vanliga kompisar. Entydiga regler beträffande nätanvändningen är också motiverade. Om man exempelvis har bestämt att nätet inte får användas före läggdags bör samma regel gälla hela familjen, även föräldrarna", säger Maarit Nyqvist. 

Hänger vi med?

Nya sociala medier och nättjänster uppstår som svampar efter regn. I barnens och ungdomarnas värld håller till exempel gamla hederliga Facebook på att ersättas av bland annat videotjänsten YouTube, bildtjänsten Instagram, chattjänsten Whatsapp och videoapplikationerna Periscope och Snapchat. Borde vi vuxna hänga med och använda samma tjänster som barnen och ungdomarna?

Enligt Satu Valkonen behöver föräldrarna inte sätta sig in i alla nya elektroniska skapelser, men nog fråga sina barn vad som pågår inom kommunikationssegmentet.

"I synnerhet yngre barn visar gärna vilka tjänster de använder och hur användningen går till", säger hon.

Många av dagens elektroniska tjänster har föräldrafora som innehåller uttömmande information om bland annat användarvillkoren och integritetsinställningarna.  

Hur bör man förhålla sig till åldersgränser? Fastän de flesta elektroniska tjänsterna anger en åldersgräns på mellan 13 och 16 år används de även av yngre barn.  

Satu Valkonen berättar att många åldersgränser grundar sig på amerikansk lagstiftning, som förbjuder insamling av uppgifter om personer under 13 år. Syftet med åldersgränserna är bland annat att skydda de unga användarnas integritet och förhindra att känsliga uppgifter sprids på nätet.    

"Åldergränserna på nätet kan inte jämföras med till exempel filmers åldergräns, som klart och tydligt anger om innehållet lämpar sig för barn och ungdomar eller inte", säger hon.

De tjänster som är avsedda för små barn omfattas av mycket strikta bestämmelser. Tjänsterna kan dessutom modereras, vilket exempelvis kan innebära att en vuxen måste följa med diskussionerna och/eller att programmen förses med automatisk varning för olämpligt innehåll. Eftersom ansvaret för barns nätanvändning alltid bärs av föräldrarna lönar det sig att komma överens med barnen om vilka tjänster och sidor som är tillåtna.

"Om de övriga användarna av en tjänst är äldre än det egna barnet bör man fråga sig om barnet har förutsättningar att delta i diskussionerna och förstå deras innehåll", påpekar Satu Valkonen.

Maarit Nyqvist anser att man bör göra barn förtrogna med de sociala medierna redan i lågstadieåldern.

"Barnen har mycket att lära sig om nätet: Hur man umgås, vad man kan berätta om sig själv, vilken typ av bilder man kan lägga ut, hur man beaktar datasäkerheten, hur man handskas med lösenord, hur man sköter penningtransaktioner, hur man tolkar meddelanden och nyheter...", säger hon.

Stävja nätmobbningen

Vad kan och bör man göra om barnets nätanvändning väcker farhågor?

"Om man upplever att barnet isolerar sig eller att umgänget i de sociala medierna förändrar barnets beteende bör man ta upp saken till diskussion. Det är viktigt att skilja mellan så kallat drama och verklig mobbning. Barns klumpighet, begränsade uttrycks- och interaktionsförmåga och oförmåga att bedöma konsekvenser kan leda till missförstånd. Dumheter och klumpiga formuleringar är sällan detsamma som mobbning", säger Satu Valkonen.  

Om ett barn upprepade gånger får elaka kommentarer av samma personer och inte självt kan handskas med situationen lönar det sig att diskutera frågan med till exempel barnets lärare eller skolkurator. Vänta inte för länge!

"I allvarligare fall, till exempel vid otillåten spridning av barnets personuppgifter, bör man göra en så kallad bildkapning och konsultera en nätpolis", avrundar Satu Valkonen.

Uppgifter om nätpoliserna finns på webbadressen.

Tänk på att också ditt barn kan mobba!  

"Red ut om barnet har handlat tanklöst eller om avsikten har varit att skada!"

5 tips för föräldrar

1. Visa intresse för ditt barns liv i de sociala medierna. 

2. Se till att nätanvändningen är i balans med barnets vanliga umgänge.

3. Uppmuntra barnet till mångsidig och deltagande användning av sociala medier. Mediefärdigheterna utvecklas bäst om barnet använder olika tjänster.

4. Lär barnet bedöma konsekvenser: Hur inverkar nätbeteendet på barnet självt och andra?

5. Lär barnet skydda sin integritet. Förklara varför man inte får lägga ut hela sitt namn, sin adress, sitt telefonnummer och/eller sitt personnummer på nätet. Kontrollera regelbundet vilka uppgifter om barnet som finns på nätet via till exempel Google. 

Tipsen gavs av mediefostrare Satu Valkonen från Mannerheims Barnskyddsförbund.

Läs EHYT r.f:s föräldratavlor på adressen www.ehyt.fi/huoneentaulut (på finska).

Källa: ebrand Suomi Oy och Uleåborgs stad: SoMe ja nuoret 2015

Text:
Illustrationer: Kalle Talonen
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5