Åter en sömnlös natt

21.2.2014
0 betyg
Åter en sömnlös natt

Kroppen och knoppen behöver sömn för att må bra. Sömnen är en inbyggd funktion, men trots det lider allt fler av sömnsvårigheter. Vilka konsekvenser har sömnlösheten?

Fyrtioåriga Kaisa somnar på några minuter på den bekväma madrassen i sömnlaboratoriet, vilket är ganska märkligt med tanke på att hon inte har kunnat sova ordentligt under de två senaste åren i sin egen säng. Nu har hon elektroder fasttejpade på huvudet, under hakan, vid ögonvrårna, på bröstet och på benen. Näsan och munnen täcks av andningsgivare.

Under natten registrerar givarna Kaisas hjärnaktivitet, muskeltonus och ögonrörelser. De insamlade uppgifterna ger information om sömnens kvalitet och mängd.

Kaisa kunde vara vem som helst av oss. I dag har ungefär var tredje finländare i arbetsför ålder symtom på sömnlöshet. En knapp tiondel lider av långvariga sömnstörningar. Under de senaste 30 åren har antalet personer som lider av lindriga sömnrelaterade symtom ökat stadigt. Finland har ett tjugotal sömnlaboratorier som undersöker sömnproblem och försöker bota eller lindra besvären. Vad beror sömnlöshet på?

Under stenåldern fick man inte sova för djupt – det gällde att vakna och hinna fly om till exempel en hungrig vargflock hotade. Vargflockarna finns kvar, men i dag heter de penningbekymmer, ensamhet, arbetslöshet och utbrändhet.

"Kroppen reagerar när dagarna blir långa eller stressen på arbetsplatsen ökar", säger psykolog Heli Järnefelt från Arbetshälsoinstitutet.

Kroppens signaler som diagnosunderlag

Undersökning av sömnsvårigheter är ingen lätt uppgift eftersom problemen är individuella. En del människor klarar sig utmärkt med sex timmars sömn per dygn, medan andra behöver nio timmars sömn för att orka med vardagens vedermödor.

Sömnstörningarna ser dessutom olika ut. En del människor har svårt att somna, en del vaknar flera gånger under natten, en del vaknar för tidigt på morgonen...

Den internationella klassificeringen av sömnstörningar omfattar tio huvuddiagnoser med flera underklasser. Till dessa hör bland annat funktionell sömnlöshet, sömnlöshet relaterad till centrala nervsystemet, försenad sömnfas och nattskräck.

Om sömnstörningarna inte beror på betingelserna, på sjukdom eller på patientens livssituation talar man om idiopatisk sömnlöshet. I ungefär 15 procent av fallen är sömnlösheten idiopatisk.

Heli Järnefelt berättar att eventuella förändringar i sömnbilden är av stor betydelse när man bedömer sömnens tillräcklighet. Om man tidigare har sovit åtta timmar och plötsligt sover bara sex timmar per natt kan något vara på tok. När sömnen inte längre vederkvicker handlar det om verkliga sömnstörningar.

Vi kan alla drabbas av tillfällig sömnlöshet – det är helt normalt att stress och bekymmer leder till att vi sover sämre. Störd sömn under en kort tid, till exempel ett par veckor, har i allmänhet inga negativa konsekvenser för hälsan.

När sömnen inte vederkvicker handlar det om verkliga sömnstörningar.

Uniongelmat
Unettomuus

Kroppen lider av sömnlöshet

Utdragen sömnlöshet har olika konsekvenser. Djurförsök har visat att långa perioder utan sömn leder till plackbildning i synapserna mellan nervcellerna i hjärnbarken. Dessa proteinavlagringar kan i värsta fall leda till demens.

Svår sömnlöshet kan också leda till celldöd. Cellerna producerar olika proteiner under natten och dagen. De proteiner som produceras när vi är vakna upprätthåller cellernas normala funktioner, medan de proteiner som produceras när vi sover reparerar skador och återställer vävnaden. Vid sömnlöshet producerar cellerna fel proteiner vid fel tidpunkt, vilket kan leda till att de dukar under.

Undersökningar har visat att sömnlöshet stimulerar bildningen av stresshormonet kortisol i binjurarna. Hormonet är livsviktigt för vår överlevnad, men långvarig överproduktion av kortisol leder till bland annat förhöjt blodtryck, ökad insulinproduktion, försämrat immunskydd, minskad bentäthet och ansamling av skadligt bukfett, så kallat viskeralt fett, runt de inre organen.

Tillståndet efter en sömnlös natt motsvarar 0,5−1 promilles alkoholberusning. När nervcellernas energiförråd inte har återställts under natten kräver skötseln av vardagliga uppgifter betydligt större ansträngningar än normalt. Den nedsatta koncentrationsförmågan kan ha otrevliga följder − man kan till exempel glömma namn och avtalade tider.

Långvarig sömnlöshet ökar risken för att drabbas av diabetes, depression och kardiovaskulära sjukdomar.

"Sömnlöshet kan också förvärra symtomen vid olika sjukdomar", säger Heli Järnefelt.

Bristen på sömn stärker negativa känslor

Sömnbrist inverkar negativt på både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Den som lider av kroniska eller långvariga sömnstörningar sover oroligt, vilket leder till att REM-sömnen (drömsömnen) fragmenteras. Brist på REM-sömn påverkar psyket, vilket medför att man inte förmår se livets ljusa sidor utan fokuserar på sina problem.

Allvarliga sömnstörningar kan leda till stress – om sömnlösheten är återkommande kan blotta tanken på att lägga sig framkalla ångest. Om hjärnan går på övervarv hjälper varken andningsövningar eller förändrade rutiner.

"Tillståndet leder till att det icke-viljestyrda, autonoma nervsystemet inte får vila", säger sömnterapeut Susan Pihl.

Det autonoma nervsystemets känslighet är delvis ärftligt betingad, vilket innebär att sömnsvårigheter kan nedärvas. Enligt en undersökning som gjordes vid University of Rochester i USA i fjol åstadkommer långvarig sömnbrist kaos i hjärnan. Hjärnan behöver mycket sömn för att göra sig av med de slaggprodukter som ansamlas när vi är vakna.

"När vi är vakna etablerar nervcellerna massor av kontakter med varandra, men endast en del av dem blir bestående. De svaga kontakterna utplånas när vi sover", säger docent Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

Sömnens inverkan på den allmänna hälsan är ett populärt forskningsområde. Undersökningar har visat att människor som sover för lite ofta dör tidigare än andra, vilket tyder på ett samband mellan mängden sömn och allmän hälsa.

"Kroppen tolkar bristen på sömn som ett hot. Tillståndet ger upphov till en inflammatorisk reaktion som inte beror på virus- eller bakterieinfektion", säger Tarja Stenberg.

Lugn i sinnet

Läkemedelsfri terapi ger i regel de bästa resultaten vid behandling av sömnlöshet. Sömnexperterna talar om kognitiv beteendeterapi, vilket innebär att man koncentrerar sig på patientens mentala välbefinnande och kartlägger vilka tankar och känslor som ger upphov till sömnlösheten.

"Förr frågade många patienter om jag tror att de är tokiga när jag remitterade dem till en psykolog, men i dag förstår de flesta vad kognitiv terapi handlar om", säger neurologen och sömnexperten Markku Partinen.

De nationella God medicinsk praxis-rekommendationerna godkänner läkemedelsbaserad behandling av kortvarig sömnlöshet, men avråder från långvarig, regelbunden medicinering eftersom den i regel gör större skada än nytta.

De traditionella sömnmedicinerna kan tillfälligt lindra sömnlöshet, men de kan också rubba signalsubstansens funktion. Detta leder till ökad tolerans och ökat dosbehov.

"Sömnmedicinerna hämmar den djupa sömnen och REM-sömnen, vilket leder till att man inte är utvilad trots att man har sovit tillräckligt många timmar ", säger Susan Pihl.

Av den orsaken ordinerar läkarna allt oftare kroppsegna substanser, till exempel melatonin. Melatonin, eller mörkerhormon, produceras av epifysen (tallkottkörteln) i hjärnan.

Lindrig sömnbrist är inte skadlig om man förhåller sig lugnt och sakligt till problemet. Det är viktigt att inte låta sig stressas av tillfälliga sömnsvårigheter.

"Avkoppling har faktiskt samma positiva inverkan som sömn", säger psykolog Soili Kajaste som har specialiserat sig på behandling av sömnstörningar.

Försummat sömnbehov orsakar ett kaos i huvudet. Då känns tipsen om att dricka varm mjölk eller vädra sovrummet om kvällen som som onödiga.

Unettomuuden hoito

Pekka, 55:

"Jag sover med hjälp av piller"

"Jag har haft nattarbete i över 30 års tid. De första 20 åren arbetade jag på så kallat ackord och då slutade mitt arbetspass i allmänhet klockan fyra på morgonen. Därefter övergick jag till timarbete och nu jobbar jag från tio på kvällen till halv sex på morgonen. De nya arbetsrutinerna har försämrat min sömn avsevärt.

När jag kom hem klockan halv fem på morgonen kändes det som om jag hade vakat lite längre än normalt, men när jag kommer hem först klockan sex kan jag inte somna utan hjälp. Jag kunde i princip gå tillbaka till jobbet utan att sova.

Den mörka årstiden är värst. Under perioden november–januari ser jag inget dagsljus alls och när jag kommer hem från jobbet känner jag mig pigg.

Jag tar en halv insomningstablett tre till fyra gånger i veckan för att kunna sova. Insomningstabletterna är "mildare" än riktiga sömntabletter.

En del av mina arbetskamrater kan lägga om sin sömnrytm och gå till sängs redan vid midnatt när de är lediga, men jag lägger mig först vid femtiden på morgonen också under veckosluten.

När jag övernattar hos släktingar eller vänner har jag god tid att studera taket ovanför sängen."

 

Lea, 39:

"Jag är alltid trött"

"Förra hösten började jag vakna under natten minst ett par gånger i veckan. Klockan var ungefär halv tre och jag kunde inte somna om.

Jag arbetar som projektkoordinator och i slutet av förra sommaren inledde vi ett stort och krävande projekt. Mina två barn är sex respektive nio år.

När klockan slår elva på kvällen slocknar jag, men mitt undermedvetna väcker mig senast klockan tre på natten. Om jag känner mig stressad när jag vaknar är det stört omöjligt att somna om.

Jag vaknar inte varje natt, men jag är ständigt trött. Utmattad. Ibland har jag stickningar i hjärtat och tryck över halsen.

I november var jag så trött att jag inte kunde tänka klart. Läkaren kunde inte hitta någon fysisk sjukdom, men jag blev sjukskriven några dagar. Jag besökte också en psykolog.

Min sömnstörning är av mental natur och därför använder jag inga mediciner. Jag förstår, eller borde förstå att jag inte kan köra mig själv i botten.

Min arbetsbörda lättar så småningom, vilket naturligtvis kommer att förbättra situationen. Projektet närmar sig sitt slut, men långvarig stress kräver lång återhämtning."

42 % av Yhteishyvä/Samarbetes läsare har sömn- eller insomningssvårigheter.

Resultat i sömnenkät

I Yhteishyvä.fi:s enkät frågade vi läsarna om sömnvanor och vilka insomningstips läsarna har. I enkäten, som gjordes i november–december 2013, deltog sammanlagt 2 828 personer.

Hur länge sover du per natt?

  • 1–5 timmar per natt 3 %
  • 5–6 timmar per natt 12 %
  • 6–7 timmar per natt 30 %
  • 7–8 timmar per natt 38 %
  • 8–9 timmar per natt 15 %
  • mer 2 %.

Vilken sömnstörning lider du av?

  • jag somnar men vaknar under natten 63 %
  • jag har svårt att somna 44 %
  • jag sover för lite 26 %
  • min dygnsrytm är ur led 16 %
  • barnen väcker mig 6 %.

Vad har du provat på för att kunna sova bättre?

  • läsa 53 %
  • vädra sovrummet eller mörka ner 43 %
  • gå och lägga mig först när jag känner mig trött 39 %
  • motion 37 %
  • lugna ner kvällen 36 %.

"Jag är beredd att pröva på vad som helst som kan hjälpa mig att sova."

"Jag är en nattuggla. Min dygnsrytm rimmar illa med normala arbetstider."

"Under stressiga perioder har jag svårt att somna och jag vaknar ofta mitt i natten. Det är svårt att förändra situationen."

Källor: Heli Järnefelt och Christer Hublin: Työikäisten unettomuuden hoito (Arbets-hälsoinstitutet 2012), Soili Kajaste och Juha Markkula: Hyvää yötä – apua univaikeuksiin (Kirjapaja 2011), Maarit Huovinen och Markku Partinen: Unikoulu aikuisille (WSOY 2011) samt Markku Partinens och Mikael Sallinens föredrag vid seminariet Unihuoltoa aivoille.

Text:
Foto: Kreetta Järvenpää och Bildbyrån Gorilla
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5