Är ekomat hälsosam?

18.6.2015
0 betyg
Är ekomat hälsosam?

Ekomatens hälsoeffekter har studerats relativt lite, men man vet att ekologiskt odlade växter innehåller mer antioxidanter än konventionellt odlade grödor och att bland annat gravida kvinnor gagnas av att övergå till ekologisk kost.

Med ekologiska livsmedel avses livsmedel som produceras naturenligt, miljövänligt och etiskt. Vid ekologisk odling tillämpar man växelbruk, vilket innebär att man skiftar grödorna på en åker eller ett fält. Bekämpningsmedlen är naturliga, kemiska gödselmedel är bannlysta och under sommaren får gårdens djur beta och/eller röra sig utomhus. 

De ekologiska livsmedlens hälsoeffekter är tillsvidare relativt okända, vilket främst beror på svårigheten att göra vetenskapligt hållbara studier. Professor Raija Tahvonen från Naturresursinstitutet säger att tillförlitliga studier av ekomatens hälsoeffekter kräver långvariga uppföljningsundersökningar. I en optimal undersökningsmodell förbinder sig en försöksgrupp att endast äta ekomat och en kontrollgrupp att enbart konsumera konventionella livsmedel.  

"Det är svårt att begränsa sitt födointag till en viss kost under en längre period, vilket försvårar undersökningen av hälsoeffekterna. Därtill uppträder vissa effekter först långt senare, nämligen hos barnen eller barnbarnen", säger Raija Tahvonen.  

Rikligt intag av ekologiskt odlade grönsaker kan eventuellt minska risken för graviditetstoxikos (havandeskapsförgiftning).

Ekologiskt för gravida kvinnor

Trots svårigheterna har man lyckats kartlägga en del av ekomatens positiva hälsoeffekter. Förra hösten publicerades en omfattande norsk undersökning som visade att rikligt intag av ekologiskt odlade grönsaker minskar risken för graviditetstoxikos (havandeskapsförgiftning).  

Undersökningen omfattade över 28 000 gravida kvinnor och deras kostvanor.

De kvinnor som åt mycket eller enbart ekologiskt odlade grönsaker löpte den minsta risken att drabbas av graviditetstoxikos. Undersökningen gav inget entydigt svar på hur och varför ekologiskt odlade grönsaker minskar sjukdomsrisken.  

I Finland insjuknar 3–8 procent av alla gravida kvinnor i graviditetstoxikos eller preeklampsi med blodtrycksstegring och proteinuri. Tillståndet, som är farligt för både modern och barnet, kräver behandling på sjukhus.

"Fastän det bara handlar om en undersökning har vi starka indikationer på att ekologiskt odlade grönsaker gagnar gravida kvinnor", säger Raija Tahvonen.  

Mer antioxidanter

Sammansättningen hos ekologiska och konventionella livsmedel går relativt lätt att undersöka. En forskargrupp vid Newcastle University analyserade och sammanställde nyligen resultaten från 343 undersökningar. Den omfattande studien, som gällde grönsaker, bär, frukt och spannmål, visade att ekologiska livsmedel innehåller upp till 60 procent mer antioxidanter än motsvarande konventionella livsmedel.  

Studien visade också att ekologiska livsmedel i genomsnitt innehåller 30 procent mindre nitrat och 87 procent mindre nitrit än konventionella livsmedel. Orsaken till detta är att man inte använder kvävegödselmedel vid ekologisk odling. Enligt Livsmedelssäkerhetsverket Eviras och Institutet för hälsa och välfärd THL:s rekommendationer bör man begränsa barns intag av nitrat och nitrit.

Forskarna vid Newcastle University har även jämfört fettsyrasammansättningen hos ekologisk och vanlig mjölk. Jämförelsestudien visade att ekologisk mjölk innehåller mer nyttiga fettsyror än vanlig mjölk – halten av bland annat fleromättade fettsyror är högre i ekologisk mjölk än i konventionell mjölk.   

"Den näringsmässiga skillnaden, som är relativt liten, försvinner nästan helt vid så kallad intensiv produktion", säger Raija Tahvonen.

Ekologisk mjölk innehåller i motsats till vanlig mjölk ingen tillsats av D-vitamin.

Mindre jod, selen och D-vitamin

Näringsinnehållet i ekologiska livsmedel är i vissa avseenden sämre än i konventionella. Eftersom jordmånen i Finland är fattig på jod och selen innehåller ekologiska grödor endast små mängder av dessa livsviktiga spårämnen. Ekologisk mjölk innehåller i motsats till vanlig mjölk ingen tillsats av D-vitamin.      

Tillräckligt intag av jod och D-vitamin är inte en fråga för enbart dem som äter ekologisk kost. I myndigheternas näringsrekommendationer, som gäller hela befolkningen, ingår bland annat jod och D-vitamin. Barn, ungdomar, gravida och ammande kvinnor och äldre personer rekommenderas tillskott av D-vitamin året runt.   

Selen saknas i ekologiska gödselmedel, men ämnet tillförs foder för ekologisk djuruppfödning. Jord- och skogsbruksministeriets selenarbetsgrupp rapporterade år 2011 att finländarna får omkring 70 procent av sitt selen från kött och mejeriprodukter. Under de senaste åren har finländarnas intag av selen hållits på en acceptal nivå.  

Raija Tahvonen påpekar att haltskillnaderna gällande enskilda ämnen i ekologiska och konventionella livsmedel inte ger uttömmande information om de ekologiska livsmedlens nyttighet.  

"Risken att drabbas av så kallade livsstilssjukdomar påverkas av kosten och levnadsvanorna under hela livet", säger hon.

Ren ekomat från EU

Professor Raija Tahvonen anser att barn, ungdomar, vuxna i fertil ålder och gravida kvinnor i mån av möjlighet bör äta ekologiska livsmedel. Den främsta orsaken är inte de ekologiska livsmedlens näringsmässiga sammansättning, utan deras låga halter av tungmetaller och bekämpningsmedelsrester.  

Jämförelsestudier gjorda vid bland annat Newcastle University och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att ekologiska livsmedel innehåller klart mindre kadmium än motsvarande konventionella livsmedel. Grödornas kadmium härstammar från marken och sådana fosfatgödselmedel som inte används vid ekologisk odling.  

"Myndigheternas säkerhetsgränser gällande kadmium varierar, men ett minskat intag av tungmetallen skulle gagna både barn och vuxna", säger Raija Tahvonen.   

Bekämpningsmedelsrester

Ekologiskt odlade grödor innehåller betydligt mindre bekämpningsmedelsrester än motsvarande konventionella grödor, vilket beror på att många bekämpningsmedel är bannlysta vid ekologisk odling.   

Enligt föreningen Pro Luomu är cirka tio bekämpningsmedel tillåtna vid ekologisk odling, medan antalet bekämpningsmedel som används vid konventionell odling är omkring 150.  

EU-länderna har gemensamma gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i vegetabiliska och animaliska livsmedel. Efterlevandet av reglerna övervakas både nationellt och på EU-nivå.  

Vid Eviras senaste kontrollanalys år 2012 innehöll 52 procent av de slumpmässigt utvalda konventionella livsmedlen bekämpningsmedelsrester. Motsvarande andel av de ekologiska livsmedlen var 8 procent. I de inhemska ekologiska livsmedlen påträffades inga bekämpningsmedelsrester. De högsta halterna av bekämpningsmedelsrester påträffades i livsmedel från länder utanför EU. 

En del av de undersökta ekologiska livsmedlen innehöll rester av flera bekämpningsmedel. 

"De skadliga effekterna undersöks för ett bekämpningsmedel åt gången, vilket innebär att man inte med säkerhet kan säga hur en blandning av olika bekämpningsmedelsrester påverkar hälsan. Det finns ingen sammanlagd säkerhetsgräns för bekämpningsmedelsresterna", avrundar Raija Tahvonen.    

Tullaboratoriets övervakningsanalys år 2013 visade att cirka sju procent av de utländska ekologiska livsmedlen innehöll rester av förbjudna bekämpningsmedel. Resterna påträffades i bland annat te, rotsakschips och torkade örter, men inte i färska grönsaker, frukter eller bär.  

Analysen visade också att 61 procent av de konventionella livsmedlen innehöll bekämpningsmedelsrester. De regelvidriga livsmedlen var främst producerade i länder utanför EU.    

Förstod du termerna?

Antioxidant: En antioxidant är ett ämnen som skyddar cellerna mot oxidation. Kroppen bildar vissa antioxidanter medan andra måste tillföras utifrån. Vitaminerna C och E hör till de antioxidanter som finns i födan.  

Nitrat och nitrit: Nitraterna är kvävehaltiga föreningar som finns i bland annat vegetabilier och kranvatten. Många livsmedel innehåller nitrat som tillsatsämne. Nitriterna, som också är kvävehaltiga föreningar, används som konserveringsmedel i bland annat korv och andra köttprodukter. Vissa nitrater omvandlas till nitrit i kroppen. Överstort intag av nitrat och nitrit kan hämma hemoglobinets förmåga att transportera syre.

Fettsyra: Fetterna i livsmedel utgörs av fettsyror bestående av kolkedjor. På basis av den kemiska strukturen delas de in i mättade och omättade fettsyror. Linolsyra och alfa-linolensyra är så kallade essentiella fettsyror som måste tillföras kroppen utifrån.

D-vitamin: D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som bildas i huden under inverkan av solljus. De bästa D-vitaminkällorna är fisk, vitaminiserade mejeriprodukter, margarin och vegetabiliska oljor.   

Jod: Jod är ett spårämne (mineralämne) som finns i bland annat mjölk, fisk, ägg och joderat salt.   Jod behövs för bildningen av sköldkörtelhormon.       

Selen: Selen är ett spårämne (mineralämne) som finns i bland annat fullkornsprodukter, kött, fisk och mejeriprodukter. Kroppen behöver selen för bland annat fettmetabolismen.     

Kadmium: Kadmium är en tungmetall som ansamlas i kroppen. Tungmetallen är skadlig för njurarna och dessutom carcinogen (cancerframkallande).  

Experter: Professor Raija Tahvonen, Naturresursinstitutet, överinspektör Teija Lindén, Evira och laboratoriechef Kalevi Siivinen, Tullaboratoriet

Källor:

Baranski M & al, Higher antioxidant and lower cadmium concentrations and lower incidence of pesticide residues in organically grown crops: a systematic literature review and meta-analyses, Br J Nutr (2014)

Butler G & Al, Fat Composition of organic and conventional retail milk in northest England. Journal of Dairy Science (2011)

Mie A & Wivstad M., Organic food – food quality and potential health effects. A review of current knowledge and a discussion of uncertainties, SLU/EPOK (2015)

Torjusen H & al., Reduced risk of pre-eclampsia with organic vegetable consumption: results from the prospective Norwegian Mother and Child Cohort Study. BMJ Open (2014)
 

Text:
Foto: Roope Permanto
Arvioi artikkeli (sv)

Betygsätt

1/5 5/5